Go to main navigation
ulrika-modeer.jpg

Ulrika Modéer.

NYHET

Regeringen: Svenska pengar har inte bidragit till landgrabbing

Sverige ger två miljarder kronor om året till Världsbanken. I den nya filmen Dead Donkeys Fear no Hyenas dokumenteras pengarnas koppling till landgrabbing i Etiopien. Nu svarar regeringen på kopplingen. 

Ungefär en fjärdedel av Sveriges biståndsbudget går som icke-öronmärkt stöd till internationella organisationer, som till exempel Världsbanken. Pengarna går direkt till organisationens centrala budget och Sverige ska som medlem i Världsbankens styrande organ inflytande över hur pengarna ska användas. 

Den svenska filmen Dead Donkeys Fear No Hyenas dokumenterar övergreppen på ursprungsbefolkningen Anuak efter att utländska investerare köpt upp jordbruksmark i Etiopien. Världsbanken har indirekt finanseriat jordbruksatsningen i Cambella, och det svenska företaget Midroc Europe AB, anlitades som konsult för att bygga arbetsanläggningen. Men ursprungsbefolkningen som bodde här vittnar i dokumentären om svåra konsekvenser, många av dem lever nu som flyktingar i närliggande områden, eller arbetar på risfarmen, och ser dig som livegna, utan andra alternativ till inkomst. Konflikter, våld och övergrepp har följt i satsningen spår.

Nu svarar statssekreterare Ulrika Modéer på om svenska pengar bidragit till landgrabbing.

Hur kan Sverige säkra att inte Världsbanken bidrar till fördriva ursprungsbefolkning från sin mark för att tjäna kommersiella intressen?

– Sverige har varit aktivt för att stärka det så kallade Safeguard-ramverket som har till syfte att säkerställa att Världsbankens projekt omfattas socialt och miljömässigt av hållbara investeringar. Safeguard-ramverket fastslår tydligt att projekten inte får bidra till att ursprungsbefolkningar blir tvångsförflyttade.

– Dessutom finns en oberoende inspektionspanel som individer eller grupper kan vända sig till om de anser att projektet inte respekterat deras rättigheter. 2012 tog bankens inspektionspanel emot en anmälan om tvångsförflyttningar i Etiopien. Inspektionspanelen utredde fallet i Gambella i Etiopien och drog slutsatsen att Världsbanken inte hade bidragit till tvångsförflyttningen, men att det i utformandet av projektet funnits brister i riskanalysen och tillämpandet av safeguards. Fallet diskuterades i Världsbankens styrelse 2015. Sveriges valkrets var mycket tydlig och tryckte på om vikten av att respektera mänskliga rättigheter och att safeguards-ramverket behövde starkare referenser till ursprungsbefolkningars rättigheter och delaktighet. Världsbanken har nu uppdaterat och förstärkt Safeguard-ramverket i enlighet med detta.

Vilket ansvar har Världsbanken för att så inte sker?

– Världsbanken har ett ansvar att se till att bankens egna policyer - som ger tydliga skydd till ursprungsbefolkningar - tillämpas på ett systematiskt sätt i all den verksamhet som stöds finansiellt av banken. Världsbanken har en roll i att föra en dialog med regeringar om vikten av att respektera ursprungsbefolkningars rättigheter, även utöver det finansiella stöd man ger.

Vad kan du göra för att detta inte ska fortgå?

– Vi för en kontinuerlig aktiv dialog för att Världsbanken integrerar ett rättighetsperspektiv i sin verksamhet.

Enligt Joakim Demmer, regissör till dokumentärer finns flera vittnesmål om övergrepp, våldtäkt och våld i spåren av jordbrukssatsningen i filmen. Han säger att dessa vittnesmål inte kommit med i rapporterna till Världsbanken.

Organisationen Inclusive Development International har anklagat Världsbanken i en rapport för att undanhålla bevis om omfattande människorättsbrott.

 

Ylva Bergman
Björn Widmark

Texten har korrigerats i efterhand med fakta om det svenska bolaget Midroc Europe AB och angående rapporten till Världsbanken.