Go to main navigation
shutterstock_555769450.jpg

På grund av allvarlig torka stod Somalia i början av 2017 inför en potentiell svältkatastrof.

Foto: Igor Dolgov / Shutterstock

NYHET

Så lyckades Somalia undvika en svältkatastrof

Det var inte bara biståndets förtjänst. IT-kunniga svensk-somalier, en givmild diaspora och en mer välfungerande statsapparat spelade också roll.

Drygt sex miljoner människor led av akut matbrist i början av 2017, när FN varnade för att en ny svältkatastrof, lika allvarlig som 2011 års katastrof, höll på att drabba Somalia. Men i augusti samma år konstaterade Susanne Mikhail, chef för det humanitära biståndet på Sida, att:

”den svält som befarades i år har avvärjts. Det är en stor humanitär händelse.”

Mikhail underströk dock att situationen fortfarande var bräcklig. Miljontals befann sig fortfarande i riskzonen och 350 000 barn var undernärda. Men den stora svältkatastrofen hade undvikits.

Läs mer: ”Vi kan inte vänta på att världen ska agera”

Sverige och Sida tillhörde de givare som reagerade snabbast på krisvarningarna. Utöver den ordinarie humanitära allokeringen det året på 94 miljoner sköt Sverige redan i februari till 100 miljoner extra, fördelade mellan Unicef, World Food Programme och FN:s humanitära landfond.

Men biståndet är inte de enda som kan ta på sig förtjänsten för den avvärjda svälten. Svensk-somaliern Abdi Addow, kommunikationsansvarig och initiativtagare till insamlingsverktyget Abaaraha, säger till OmVärlden att verkligheten är mer komplex än så.

– Många somalier, i och utanför landet, har gjort en enorm insats som inte får hamna i skymundan, säger Abdi Addow.

Givmild diaspora

Tillsammans med fyra andra svensk-somalier startade han under krisen abaahara.org – en tjänst för att koordinera det privata givandet och koppla samman människor som vill hjälpa med personer i nöd och organisationer på plats.

– Vi har aldrig sett somalier engagera sig på det här viset för en gemensam sak, men när FN eller länder rapporterar så uppskattar de sällan den här hjälpen från somalierna själva. Men frågar du somalierna själva varifrån de fick hjälp först så är jag säker på att de kommer att svara att det var de lokala, somaliska organisationerna, säger han.

Amin Maruf, Hassan Ahmed och Abdiwali Hirsi på Abaarahas kontor i Mogadishu arbetar med att verifiera informationen på hemsidan. Foto: Aabaraha

Initiativet har intresserat forskare på Yale University i Connecticut, USA, som nu samarbetar med Abdi Addow och hans medarbetare för att kartlägga hur mycket pengar som kanaliserats genom hemsidan och hur det här verktyget kan utvecklas för framtida behov.

– Vi vill ta det här initiativet vidare för att hitta mer hållbara och långsiktiga sätt för människor att hjälpa till. Vi kan räkna med att torkan kommer tillbaka och att det uppstår nya krissituationer under de kommande åren, så det är viktigt att arbeta förebyggande och inte bara reagera när det redan blivit en akut situation, säger Abdi Addow.

Också det svenska stödet har långsiktiga ambitioner. Samtidigt som Sida nu stödde matdistribution gav man också långsiktigt jordbruksstöd till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för att finansiera distribution av utsäde och jordbruksredskap, samt förebyggande åtgärder för att hålla boskap vid liv.

Fler faktorer för framgång

Utöver diasporans insats framhåller Abdi Addow också de lokala faktorer som bidrog till att förhindra den katastrof som förutsågs. Svälten år 2011 slog till i ett läge där Somalias regeringsmakt var starkt försvagad och där det lokala styret på många håll var marginaliserat av terrorgruppen Al-Shababs framryckningar.

– Nu har Al-Shabab inte samma makt. Vi har starkare federala system i dag och regeringen har kontroll över Mogadishu och vissa delar av landet. Det faktum att det nu fanns en helt annan administration för utländska organisationer att samarbeta med är en viktig faktor. Den somaliska regeringen har dessutom utsett en minister som är ansvarig för att motarbeta svält och torka, vilket förenklat ytterligare. Det räcker inte med att bara skicka massa pengar, det måste finnas förutsättningar på marken för att organisera hjälpen.

Axel Kronholm
Mikael Färnbo

Texten har uppdaterats 17/4 2019