Go to main navigation
Magdalena Andersson presskonferens budget

Sexualundervisning blir ett viktigt fokus för regeringens bistånd 2018 – för att täcka upp hålen som USA:s indragna bistånd skapat.

Foto: Skärmdump

Nyhet

Så vill regeringen satsa på biståndet 2018

Nu presenteras den största biståndsbudgeten någonsin: 43 miljarder kronor. OmVärlden tittar närmare på hur det kommer sig att biståndsbudgeten blir så stor och jämför med tidigare års budgetar.

På morgonen den 20 september presenterade regeringen 2018 års statsbudget. Det totala biståndet blir 48,950 miljarder kronor. 43 miljarder går till det internationella biståndet – en ökning med åtta miljarder.  Regeringen når därmed det så kallade enprocentmålet: att en procent av Sveriges samlade ekonomi, mätt i BNI (bruttonationalinkomst), ska gå till bistånd. Redan i lördags meddelade biståndsminister Isabella Lövin att regeringen ökar biståndsramen med 500 miljoner kronor och att avräkningarna för flyktingmottagande sjunker från 8,1 miljard till nästan 2,8 miljarder.

Stor satsning på global jämställdhet

Regeringen skriver att den feministiska utrikespolitiken ska drivas för att bidra till en global jämställdhet och för att kvinnor och flickor ska ha mänskliga rättigheter. Därför ska allt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genomsyras av ett tydligare jämställdhetsperspektiv.

Regeringen satsar på sexualupplysning och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Till SRHR kommer det att gå åtta procent av biståndsbudgeten.
– SRHR är en möjlighet för världen att ta sig ur fattigdom, flickor kan gå i skolan, säger Isabella Lövin till Ekot.

Familjeplanering och sexualundervisning får ökat stöd. Särskilt viktigt (anser Lövin) nu eftersom USA inte bidrar till organisationer som erbjuder eller stödjer abort:
– Det är väldigt allvarligt eftersom vi vet att mer än två hundra miljoner kvinnor i de fattigaste länders idag saknar tillgång till preventivmedel. Det är väldigt, väldigt många som får barn innan de är 18 år och som tvingas in i barnäktenskap, säger Lövin, och fortsätter:

– Vi analyserar nu vilka organisationer det är som får mindre bidrag och där USA dragit tillbaka sitt stöd och ser om Sverige kan gå in och stötta och öka bidraget.

Hit går stora delar av biståndet 2018

Under 2018 kommer biståndet arbeta med att uppfylla Agenda 2030, med fokus på jämställdhet, den humanitära krisen, fred och mänskliga rättigheter. I jämförelse med budgetpropositionen 2017 kommer regeringen att fördela det ökade biståndsanslagen till bland annat:

  •  Stödet till humanitära insatser ökar med 1,4 miljarder kronor.
  •  Stödet till Sveriges samarbetsländer ökar med 2,2 miljarder kronor. Det är ett stöd som bland annat ges till länder som befinner sig i konflikt- eller postkonfliktsituation.
  • Stödet med till multilaterala organisationer ökar med 1,7 miljarder kronor.
  • Stödet till hållbar utveckling ökar med 900 miljoner kronor.
  • Stödet till klimatet öka med 500 miljoner kronor, vilket tillkännagavs inför budgetsläppet.

Det har varit mycket diskussion om var det ökade klimatbiståndet kommer ifrån. Enligt vad OmVärlden kan erfara är det ökade klimatbiståndet en del av de åtta miljarder kronor som biståndsramen har ökat med sedan budgetpropositionen 2017. Åtta miljarder som kommer från att Sveriges tillväxt har ökat. Klimatbiståndet är därför en del och inte additionellt till biståndets en procent av BNI, utan istället en riktad insats.

Oppositionen kommentarar biståndsbudgeten

Sofia Arkelsten (M), ledamot i riksdagsutskottet, säger att hon är förvånad över att det humanitära stödet inte prioriteras högre.
– Behoven i världen är enorma, konflikterna vi ser är värre men färre. Biståndet ska handla om det humanitära; att rädda liv och hindra nöd, säger Sofia Arkelsten till OmVärlden.

Kerstin Lundgren (C), ledamot i riksdagsutskottet, kommentrar också 2018 års biståndsbudget.
– Enprocentnivån kommer vi att bejaka, utöver det har vi en bild av att budgeten inte är så transparent. Det tillförs stora belopp men det är inte så tydligt beskrivet hur man avser att fördela resurserna. Det är också svårt efter en snabb genomläsning att bedöma vad som gäller för exempelvis klimatpengar och avräkningsmodellen. Vi kommer att syna budgeten och även arbeta vidare i utrikesutskottet med att förtydliga.

Ökning på åtta miljarder

Årets biståndsbudget är en ökning på åtta miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen för 2017. Biståndsramen ökar med Biståndsramen är den totala biståndsbudgeten, som främst består av Sveriges internationella bistånd, men även avräkningar för nationellt flyktingmottagande, Sveriges del av EU:s biståndsbudget samt avräkningar för administrativa kostnader kopplade till bistånd.

Avräkningar för asylmottagande beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,6 procent av biståndsramen. 2018 kommer därför 42,9 miljarder kronor att gå till det internationella biståndsarbetet.

Läs mer om hur Sverige ändrar sig om flyktingavräkningar.

Den ökade biståndsbudgeten är bland annat ett resultat av Sveriges positiva tillväxt och att mindre pengar går till flyktingmottagande. Flera organisationer inom biståndsbranschen är positiva till den nya budgeten. Staffan Landin, frilansjournalist, kommentar biståndets ökning av 8 miljarder.
– Jag tycker det är bra att biståndet tillförs 8 miljarder mer än i fjor och att avräkningarna halveras jämfört med 2017. Den här summan verkar vara en mer rimlig bedömning av vad flyktingmottagande kostar, säger han till OmVärlden, och fortsätter:

– Det kommer öka möjligheten att göra stora satsningar och fylla på fonder som släpat efter. Sida kommer ha större möjlighet att hitta lösningar för att göra världen till en bättre plats.

I 2016 års budget var den totala biståndsramen 43,3 miljarder kronor jämfört med 46,1 miljarder kronor år 2017. För internationellt bistånd var det efter avräkningarna 2016 kvar 32,3 miljarder kronor och 2017 blev det 34,9 miljarder kronor.

"Den största biståndsbudgeten någonsin"

För att förstå hur regeringen nu kan sätta den största biståndsbudgeten någonsin krävs en tillbakablick till 1960-talet – då Sverige antog enprocentmålet. 

Inför varje budgetförslag sedan 1960-talet har svenska regeringar haft som ambition att svenskt bistånd ska motsvara en procent av Sveriges samlade ekonomi. Det innebär att själva prognosen för detta direkt påverkar planering och budgetering av Sveriges biståndsram. Hur svensk ekonomi utvecklas, vilken tillväxt Sverige har, har alltså verkan på biståndsramens storlek. Regeringen använder i sin beräkning den senaste prognosen av Finansdepartementets BNI-prognos. Eftersom den senaste rapporten pekar på att Sveriges har haft en positiv tillväxt, innebär detta att den svenska biståndsbudgeten också ökar. En procent budgetåret 2018 är därför högre än en procent budgetåret 2017. Sveriges ökade tillväxt motsvarar en ökning av 2,3 miljarder kronor mer till biståndsverksamheten 2018.

September 2014 trädde en ny EU-förordning i kraft. Förordningen innebar redovisningstekniska förändringar i beräkningsmetoden för BNI – beräkningsmetoden ENS1995 uppdaterades till ENS2010. Regering använde sig av den nya beräkningsmodellen inför budgetpropositionen för 2016, vilket innebar att biståndsramen enligt den nya beräkningen blev 0,98 procent. Med den gamla beräkningsmodellen skulle biståndsramen blivit 1,02 procent.

 

Maria Lundin Osvalds

*Artikeln uppdateras fortlöpande.