Go to main navigation
family-photo.jpg

Utrikesminister Margot Wallström tillsammans med flera kvinnliga fredsmäklare samt representanter från civilsamhället, utländska regeringar, FN och EU.

Foto: Jessica Garpvall/Regeringskansliet

Svenskt medlingsnätverk lyfter kvinnor i fredsprocesser

Det är många män som skakar hand när fredsavtal sluts. Men när kvinnor deltar vid förhandlingsborden blir freden mer hållbar. 2015 tillsatte regeringen ett svenskt medlingsnätverk som består av enbart kvinnor. Hur går arbetet?

Colombia som härjats svårt av inbördeskrig i många år är det senaste exemplet på när kvinnor varit med och utformat freden. När fredsprocessen inleddes på Kuba 2012 bestod förhandlingsdelegationen endast av män. Efter påtryckningar från bland annat civilsamhället sände regeringssidan dit två kvinnor. Då ville gerillan, FARC, inte vara sämre utan skickade tre kvinnliga förhandlare. I avtalet som slöts 2016 får kvinnors villkor också stor plats. Bland annat statueras rätten till ersättning för att ha utsatts för sexuellt våld, stöd till försörjning och tillgång till bevattningssystem.

Camilla Riesenfeld är projektledare för det svenska medlingsnätverk av kvinnor som regeringen gav Folke Bernadotteakademin (FBA) i uppdrag att ta fram 2015. Det ska kunna sättas in i konfliktdrabbade länder över hela världen. Hon säger till OmVärlden att medlingsnätverket är ett direkt resultat av den svenska feministiska utrikespolitiken.

– Det är ett viktigt initiativ och ett konkret projekt med starkt signalvärde, säger Riesenfeld.

Nio svenska medlare ingår i nätverket och de har alla lång och bred erfarenhet från internationellt arbete och förhandlingar. Antingen som ambassadörer, från FN-systemet eller andra internationella uppdrag. Sex av dem är anställda på UD. När medlarna representerar nätverkets aktiviteter kallas de för utrikesministerns särskilda representant för inkluderande fredsprocesser.

Politiskt viktigt

En av dessa medlemmar är Birgitta Holst Alani med mångårig erfarenhet bland annat som FN-medlare i Irak. Hon var tills nyss en av fyra rådgivare till FN:s medlare i Syrien, Staffan de Mistura. När OmVärlden får tag i henne är hon mitt uppe i de aktuella fredssamtalen för Syrien som i skrivande stund hålls i Genève. Hon är utsänd från FBA och säger att det är politiskt viktigt för Sverige, som har en feministisk utrikespolicy, att ha ett fredsmäklarnätverk med enbart kvinnor. Men också att det är viktigt att vara förebild i världen.

– Vi har stora fördelar av att vara kvinnor som medlar i fredsprocesser. I till exempel Mellanöstern öppnar sig kvinnor inte gärna för män alls. Då är det lättare att samtala kvinnor emellan. Det är också ett plus för mig som är äldre, det ger stor respekt i många länder, säger Birgitta Holst Alani och fortsätter:

– Vår roll i det svenska nätverket är inte bara medling. Vi ska också bistå kvinnor som ska medla. Det är en form av assistans och träning. Det kan ses som en uppmuntran att det är kvinnor som kommer till dem med stöd och erfarenhet.

Afghansk utbildning

Medlingsnätverket bidrar också för tillfället i en pilotutbildning i dialog och konflikthantering för kvinnor i Afghanistan som pågår under ett år. Den startade efter en förfrågan från svenska ambassaden i Kabul till FBA och har utformats i samarbete med en av nätverkets medlemmar, Margareta Wahlström. Hon har lång erfarenhet från Afghanistan och har varit drivande i arbetet med att skräddarsy utbildningen som ska stärka kvinnor i landet som arbetar med konfliktförebyggande processer på olika nivåer.

De afghanska kvinnorna som är med i utbildningen kommer från ett 30-tal olika provinser och regioner – alla med helt olika förutsättningar. På vissa ställen kan kvinnor delta i olika samhällsmekanismer, medan de på andra har svårt att ens lämna hemmet.

– De är noga utvalda eftersom det annars finns en tendens att det är samma ”Kabul-elit” som alltid deltar i sådana här insatser, berättar Tobias Petrelius, projektledare för utbildningsinsatsen på FBA.

Han kan inte nog betona hur viktig roll Margareta Wahlström har haft för projektet.

– Margareta Wahlström har ett holistiskt synsätt och har hela tiden pekat på att freden i Afghanistan inte kommer kunna skapas genom att 34 kvinnor går en utbildning i fredsbygge. Utan hon ser den snarare som ett led i hur vi kan ta processen vidare, säger Tobias Petrelius.

Fler projekt på gång

Nu sprids det här utbildningsprojektet som ett gott exempel till andra delar i världen.

– Flera av våra ambassader i konfliktdrabbade länder har vänt sig till FBA för att de vill starta liknande utbildningar. Vi erbjuder inte ett identiskt koncept, utan vi utgår från behoven och situationen i just det landet, säger Camilla Riesenfeld och fortsätter:

– Det kan handla om implementering av fredsavtal, förbättrad dialog mellan civilsamhället och stat, eller att involvera kvinnor i beslutsfattande positioner mer i det parlamentariska arbetet. Sedan försöker vi matcha behoven med expertisen inom medlingsnätverket eller resurser inom FBA.

För att nätverket ska vara framgångsrikt så krävs att det finns en långsiktighet för det. Och det är en av utmaningarna.

– Det är ett politiskt tillsatt projekt, och skulle det bli regeringsskifte 2018 vet vi inte hur framtidsutsikterna ser ut, säger Camilla Riesenfeld.

Oklart forskningsläge

Finns det då stöd för att fred blir bättre och mer hållbar när kvinnor är med och sluter fredsavtal? Organisationen Kvinna till Kvinna, som stödjer kvinnor i krig och konfliktdrabbade länder i fem regioner i världen, svarar att kvinnors deltagande i fredsprocesser är relativt nytt som forskningsfält. Forskningen grundar sig i ett litet källmaterial, eftersom kvinnor till stor del har varit – och fortfarande är – exkluderade från dessa forum och det i sin tur gör att forskningen inte har så mycket att utgå ifrån. De processer som omger fredsförhandlingar och även fredsförhandlingar i sig själva är dessutom slutna processer som inte dokumenteras. Detta innebär att det är svårt att få reda på exakt vad kvinnor har bidragit med. Mer forskning behövs. Men utifrån de undersökningar som ändå finns syns ett positivt samband mellan kvinnors deltagande och hållbar fred.

I en undersökning från 2008 framkommer att det finns samband mellan civilsamhällets medverkan i fredsförhandlingar och ett framgångsrikt fredsbyggande. I studien undersöks 25 fredsförhandlingar varav det satt civila grupper där kvinnor deltog aktivt i 4 av dem. I samtliga fyra fall blev freden hållbar. Till skillnad mot de fall där civila grupper och kvinnor inte inkluderats, där blossade konflikten upp igen i 9 av 13 fall.

Anna Knöfel Magnusson