Go to main navigation
Margot Wallström Regeringen

Margot Wallström presenterade vilken politik som Sverige ska föra för att möta världens utmaningar.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

NYHET

Utrikesdeklarationen: Rädslans varg ska inte matas

Världen står inför stora utmaningar där dialog, samverkan, frihandel och en feministisk utrikespolitik ska leda vägen – och trots mörka moln går det framåt. Det var huvudbudskapen i regeringens utrikesdeklaration för 2017.

Regeringens utrikesdeklaration presenterades i riksdagen på onsdagen. Margot Wallström började med att världen står inför stora utmaningar, där rädslan lätt får fotfäste, men att 120 människor faktiskt lämnar fattigdom varje minut.

För att illustrera hur rädslan kan få vingar och flyga berättade Margot Wallström en anekdot om två vargar som kämpar inom en människa, och att den ena är ond, och den andra god. Den som vinner är den man själv matar.

I deklarationen hävdas att Sveriges feministiska utrikespolitik gett gott resultat och att politiken bidragit till att ett 20-tal länder tagit fram lagar och förslag för stärkt jämställdhet. Prioriteringen av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska nu förstärkas.

Ryssland och Sverige

Diplomati, global samverkan och dialog framhölls som extra viktigt. Regeringen skriver att Sveriges första försvarslinje är att en utrikespolitik genom diplomati. Rysslands agerande beskrivs dock som aggressivt. Annekteringen av Krim fördöms liksom aggressionen mot Ukraina, och att sanktioner ska stå fast. Däremot ska Sverige ha en bred ansats till Ryssland, värna politisk dialog och samverkan

Moderaternas talesperson Karin Enström kritiserade den hållningen i den efterföljande debatten.

– Vad betyder bred ansats? Har regeringen ändrat sin syn på Ryssland, frågade hon.

– Det korta svaret är nej, svarade Margot Wallström.

USA:s roll i världspolitiken nämns inte specifikt i deklarationen, däremot vikten av goda relationer och handel. Regeringen skriver däremot att vita husets agerande väcker frågor om USA:s roll i världen.

Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, tolkade dock det som avgörande för hur Sverige kommer kunna agera.

Regeringens står fast vid att militär alliansfrihet tjänat Sverige väl och bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Men att Sverige aktivt ska verka för att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

På en direkt fråga från Dagens Nyheter om det innebär att Sverige har ändrat sig vad gäller ett försvarsamarbete med EU:s, svarar utrikesministern:

– Denna formulering gäller inte bara det militära samarbetet. Det finns de EU-länder som tycker att man bör ha ett gemensamt EU-försvar, vi är inte med på den bogen. Vi tycker att man ska göra ännu mer för de civila insatserna och arbeta konfliktförebyggande.

Alliansfrihet viktigt

Osäkerheten i världen var något som kom upp i den efterföljande debatten. Kerstin Lundgren ( C) undrade om det inte var dags att se över Sveriges alliansfrihet utifrån dagens säkerhetspolitiska läge. Men fick till svar att det inte är lämpligt att gå med i Nato där kärnvapen finns och att USA:s nye president Donald Trump hållning i frågan inte är välkänd.

Hans Linde (V) vill se förbud av vapenexport till diktaturer, och nämnde att export under 2016 bland annat gått till Thailand, Förenade Arabemiratet, Saudiarabien , Qatar, Pakistan och fick till svar att Sverige har en verklighet att förhålla sig till, men att regler ska ses över och skärpas.

Vad gällde biståndets roll framhölls vikten av att stå fast vid ett enprocentsmål, och att globala utmaningar och hot kräver global samverkan.

Rädda barnen tycker det är bra att enprocentsmålet värnas, men kritiserar regeringen i ett pressmeddelande efteråt, när det gäller avräkningar för flyktingmottagandet.

"Att fortsätta använda biståndet som en inrikespolitisk budgetregulator är inte hållbart", skriver Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen.

Margot Wallström sa också investeringarna lönar sig, att krig, fattigdom och havsdöd kostar mer. Regeringen kommer ta fram en ny femårig biståndsstrategi för Irak och en ny strategi för Myanmar.

Ett särskilt sändebud för fredsprocessen mellan mellan Israel och Palestina ska utses.

Sveriges band till de afrikanska länderna formulerades kring behov av ”diversifierat handelsutbyte och modernt utvecklingssamarbete”. En ny handlingsplan för samarbete med Latinamerika ska tas fram.

Ylva Bergman