Go to main navigation
Demonstration FN Generalförsamlingar flyktingar migration medmänsklighet skylt

Foto: wikimedia commons/ Haeferl

NYHET

FN antar global uppgörelse om flyktingar

I dag röstar FN:s generalförsamling om ett globalt ramverk för flyktingar. Vad innebär det? OmVärlden reder ut.

Tidigare i december antog en majoritet av världens länder ett globalt ramverk för migration. I dag röstar FN:s generalförsamling om ett globalt ramverk för flyktingar, en icke-bindande överenskommelse om hur världen ska samarbeta i ett läge där omkring 65 miljoner människor är på flykt.

Vad är det för ett ramverk?

Likt det globala ramverket för migration har flyktingramverket sin grund i New York-deklarationen för flyktingar och migranter som FN:s generalförsamling antog för drygt två år sedan. 

Sedan dess har FN:s flyktingorgan UNHCR lett konsultationer för att arbeta fram ett färdigt ramverk tillsammans med medlemsländerna. Man har även involverat organisationer som representerar flyktinggrupper.

Även om det färdiga ramverket inte är bindande innehåller de många konstruktiva delar att bygga vidare på, säger Cecilia Grabos på Utrikesdepartementets samordningsfunktion för flykting- och migrationsfrågor.

– Det är såklart en kompromiss, men vi tycker att det innehåller många viktiga åtgärder om uppföljning och utvärdering, vidarebosättning, tillgång till utbildning för barn på flykt, självförsörjning och anständigt arbete för flyktingar, med mera. UNHCR har också gjort ett bra jobb för att ge ramverket ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, säger hon.

Vad säger det?

En av avtalets viktigaste delar handlar om ansvarsfördelning. 85 procent av världens flyktingar finns i låg- och medelinkomstländer som Turkiet, Uganda, Jordanien, Libanon, Pakistan, Bangladesh, med flera. Detta är en internationell angelägenhet, alltså är det upp till alla länder att hjälpa mottagarländerna.

Ett av ramverkets mål är alltså att uppnå en mer jämlik fördelning av arbetet med att hjälpa människor på flykt och stötta de länder som i dag tar ett större ansvar. Det kan ske på tre vis:

  1. Stöd till lokal integration, det vill säga bistånd som gör det möjligt för värdlandet att erbjuda utbildning, jobb eller andra insatser till flyktingarna man inhyser.

  2. Vidarebosättning, alltså att omvärlden förbinder sig till att i större utsträckning avlasta mottagarländerna genom att ta en del av flyktingarna genom UNHCR:s program för vidarebosättning.

  3. Återvandring, att genom fredsbyggande och insatser för utveckling och återintegration skapa förutsättningar för att flyktingarna ska kunna återvända hem.

Men hur ska det uppnås om ramverket är frivilligt?

Ramverkets icke-bindande upplägg är förstås en svaghet, men samtidigt en förutsättning för att överhuvudtaget få med så många länder i processen.

Även om ramverket inte tvingar någon till att öka engagemanget så finns en uppföljningsmekanism som man hoppas kan driva samarbetet framåt. Vart fjärde år, med start 2019, kommer globala flyktingforum att hållas på hög nivå där medlemsländerna kan göra utfästelser mot målen som läggs fram i ramverket, och där man också kan följa upp hur länderna ligger till i arbetet.

– Denna uppföljningsstruktur möjliggör att frågan hålls levande och bibehåller politisk energi, säger Cecilia Grabos.

Varför röstade USA nej?

USA har gjort klart att man tänker rösta nej till ramverket, eftersom man anser att delar av texten i avtalet strider mot landets ”inhemska intressen”.

Kelley Currie, ambassadör för ekonomiska och sociala frågor, förklarar att det särskilt handlar om skrivelserna som gäller att begränsa hur länge man får internera asylsökande.

”Vi har allvarliga bekymmer med språket [i ramverket] vad gäller internering och behovet att begränsa interneringstiden av asylsökande. Vi kommer att gripa och åtala alla som tar sig in på amerikanskt territorium illegalt, i enlighet med vår inhemska migrationslagstiftning och våra internationella intressen”, sa Kelley Currie.

USA har tidigare mött internationell kritik för hur man fängslat flyktingar, även barn, och hållit dem i förvar under inhumana förhållanden. USA ställde sig också utanför det globala ramverk för migration som FN antog tidigare i december. Även Ungern har meddelat att man ämnar rösta nej till ramverket.

Axel Kronholm