Go to main navigation
valet 2018 alliansen

Ska rika länder också få bistånd för demokratikämpar? Eller ska fokus vara de fattiga? Alliansen är inte överens.

Foto: alliansen.se (manipulerad bild)

VAL 2018

Alliansen oenig om biståndets mål

Åsikterna går isär hos de borgerliga partierna om vilka mål som ska vägleda det svenska biståndet. Partierna är också oeniga om det är Sida eller FN som bäst förmedlar hjälpen.

När det gäller storleken på biståndet, debatten om det så kallade enprocentsmålet, råder relativt stor enighet bland de svenska partierna. Däremot drar högerpartierna åt olika håll i frågan om hur biståndsbudgeten ska användas; vilka frågor som ska prioriteras och hur biståndet ska förmedlas.

Exempelvis tycker Centerpartiet att fattigdomsbekämpning ska vara ett överordnat mål, medan Liberalerna vill sätta demokratifrämjande i första rummet.

– Som jag ser det ska man kunna ge bistånd till en demokratiaktivist i Hong Kong, även om det är ett mycket rikt land, eller till en feministisk aktivist i Saudiarabien. När fattigdomsmålet blir överordnat missar man att det kan finnas mycket förtryck även i rika länder, säger Fredrik Malm, Liberalernas utrikespolitiska talesperson.

Vill satsa på olika länder

Malm säger att partiet vill fokusera på samarbetsländer i Mellanöstern, Nordafrika, västra Balkan och det så kallade "Östliga partnerskapet" (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland), snarare än gamla samarbetsländer i Afrika.

Centerpartiet säger sig också vara öppna för att se över urvalet av samarbetsländer, men till fördel för de allra fattigaste länderna.

– Vi säger att vi ska fokusera på de fattigaste länderna, det är vitalt. Så vi kan komma att behöva förändra vår närvaro. Det viktiga är att vårt stöd bidrar till att göra länder självständiga och biståndsoberoende och att det leder till en egenmakt i länderna, säger Kerstin Lundgren, biståndspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Kristdemokraterna delar Centerns intresse för fattigdomsfrågor, medan Moderaterna ställer sig på Liberalernas sida och argumenterar för demokratibistånd.

Mer eller mindre FN?

I dag sker ungefär hälften av det svenska utvecklingssamarbetet bilateralt, genom biståndsmyndigheten Sida, och den andra hälften slussas genom multilaterala kanaler som exempelvis FN och EU. Hur den balansen ska förändras har de borgerliga partierna också olika åsikter om.

Medan Moderaterna på sikt vill öka det multilaterala stödet genom FN och EU vill Centerpartiet och Kristdemokraterna göra tvärtom.

– Vi vill se ett nytänk nu när biståndet får åtta extra miljarder på grund av att BNI ökar och anslaget därmed är det högsta någonsin. Att man inte slentrianmässigt fortsätter att ge pengar till olika FN-organ utan istället stärker det svenska civilsamhällets organisationer, säger Kristdemokraternas utrikespolitiska talesperson Sofia Damm.

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Jonas Jacobsson-Gjörtler säger till OmVärlden att han vill att dessa nya resurser i stället ska gå till humanitära insatser genom FN och EU. 

Axel Kronholm

S-förslaget sågas av branschen: ”Blir kolonialt bistånd”

I maj presenterade Socialdemokraterna en ny inriktning på sin migrationspolitik med fokus på bland annat villkorat bistånd. Kritiken lät sig inte vänta – både internt och från civilsamhället.

Läs mer