Go to main navigation
Former child solider Mulume* (front left) feels hopeless about his future. Credit: Einberger/argum/EED/IPS 
DR CONGO

Mulume från Kongo-Kinshasa, främst i bilden, är en före detta barnsoldat som känner hopp för framtiden.

Foto: Einberger/argum/EED/IPS

NYHET

Tarek, 17: ''Jag är ingen utan mitt vapen''

Det är okänt exakt hur många barnsoldater som finns i världen, men aktuella uppskattningar från 2018 visar att det rör sig om tiotusentals. Barn som växer upp i krigszoner har ofta inget val.

Bara sedan 2016 så har barn använts i krigsföring i minst 18 konflikter. Idag rekryterar 46 länder människor under 18 år till sina arméer.

Siffrorna kommer från Child Soldiers World Index, en ny databas som undersöker FN:s medlemsstaters användande av barnsoldater i både militära styrkor och i icke-statliga grupper. 

Under 2017 friades fler än 5000 barnsoldater men fortfarande rekryteras, kidnappas och tvingas tiotusentals barn till militära grupper, enligt FN som också gått ut med att antalet barn som finns i riskzonen för att bli rekryterade ökar snabbt.

Läs mer om mardrömsåret för barn i krig. 

Men vad är det som driver barnen att bli en del av militära styrkor? Och vad kan göra för att få ett grepp om krisen? Bland annat FN:s universitet och Unicef är med i ett projekt som undersöker just detta – hur rekryteringen av barnsoldater går till i Mali, Irak och Nigeria vilket har sammanställts i rapporten ”Cradled by conflict: Children in contemporary conflict”.

Inget val

Ett misstag som ofta görs när man pratar om hur och varför barn blir soldater är att man antar att de blivit radikaliserade. 

– I Mali så handlade det mer om de interna konflikterna över resurser och boskap – sånt som förvärras på grund av klimatförändringar och korruption – det var anledningar vi kunde se drev barn att gå med i militära styrkor, berättar projektets ledande forskare Siobhan O´Neil. 

I Nigeria så har Boko Haram förenat sin religiösa ideologi med att ta avstånd från den nigerianska staten, där det sistnämnda främst är det som lockar barn som har upplevt statens förtryck och våld.

Många barn har dessutom inget val. För de som lever på till exempel ockuperad mark så finns det inget val. 

– Det är i princip omöjligt för barn att inte bli involverade i kriget om de bor i en krigszon, menar Kato Van Broeckhoven, en av rapportens medförfattare och fortsätter:

– När en militär styrka är den enda arbetsgivaren – som den till exempel är i delar av Syrien och Nigeria – och de har kontroll över en region, då kan militären vara den enda realistiska vägen för att överleva.

Syriska Tarek är en av många barnsoldater som intervjuas i rapporten. Han rekryterades som 14-åring och hans familj erbjöds då stöd i form av mat och medicin. Tarek behövde tillfälligt lämna rebellgruppen han stred för på grund av en skada som sjuttonåring, och sa då i en intervju: "Jag känner mig vilse, jag är ingen utan mitt vapen".

Anledningarna är många, för någon kan det handla om en möjlighet till utbildning eller en utlovad hjärtoperation.

Vägen till frihet

För några barn handlar det också om att militära styrkor är attraktiva eftersom de förmedlar en känsla av tillhörighet, att få känna sig viktig och ett slags organiserat kaos.

I både Mali och Nigeria, där strikta hierarkiska samhällen är normen, så kan militära grupper vara ett sätt för unga människor att uttrycka sig själva och uppnå en status som samhället inte kan erbjuda någon i deras ålder. 

Många av dagens interventioner bygger ofta på att förhindra och motarbeta våldsam extremism – men just radikaliseringen är inte det största problemet när barn rekryteras till väpnade konflikter.

– Det är viktigt att alla interventioner som handlar om att förhindra barn från att bli barnsoldater eller arbetar med frisläppning och rehabilitering har ett holistiskt angreppssätt, säger Siobhan O´Neil.

Läs mer om barnsoldater som befriats i Sudan.

IPS/Martin Lindh