Go to main navigation
Bangladesh Cox's Bazar refugees flyktingar rohingyer

Broar, vägar och hus har sköljts undan i de första monsunregnen som nått flyktinglägret i Cox's Bazar.

Foto: UNHCR/Patrick Brown

NYHET

Bangladesh: Monsunen har nått världens största flyktingläger

200 000 flyktingar är i livsfara när monsunregnen nu når Cox's Bazar i Bangladesh där uppemot en miljon rohingyer är bosatta.

De första rapporterna har kommit om att monsunsäsongen i Bangladesh har börjat. Jordskred, översvämningar och vattenburna sjukdomar är risker som regnen bär med sig.

– Bangladesh är just nu mitt uppe i en farlig monsunsäsong som utgör en fara för livet för nästan en miljon flyktingar. Våra team har jobbat dygnet runt med att göra lägret redo, men fortfarande riskerar var tredje sjukvårdsanläggning skadas av översvämningar eller jordskred, säger David Miliband, president och VD på International Rescue Committee.

En treårig pojke har dött och hans mamma skadats som följd av ett jordskred, skriver CNN och stora delar av lägret är redan översvämmade vilket begränsar framkomligheten för invånarna och hjälporganisationer på plats.

Hjälporganisationer gick tidigt ut och varnade om riskerna och om vikten av att säkerställa finansiering av insatserna för flyktingarna i Cox’s Bazar.

Biståndsmyndigheten Sida meddelande i början på maj att de ger 50 miljoner kronor i stöd, utöver de 200 miljoner kronor som myndigheten bidragit med sedan i höstas. Pengar som bland annat ska gå till att förbättra boendesituationen i lägret.

150 000-200 000 flyktingar uppskattas bo i områden som är särskilt sårbara för jordskred och översvämningar.

Förbereder sig för katastrofläge

Till Bangladesh och Cox’s Bazar har drygt 700 000 rohingyer flytt från vad som av FN kallats ett ”skolboksexempel på etnisk rensning” i Myanmar. Nu bor de tillsammans med hundratusentals andra flyktingar i världens största flyktingläger och förbereder sig för katastrofläge – igen.

Vår största oro är jordskreden som kan leda till att många människor skadas allvarligt, säger Melissa How, medicinsk samordnare för Läkare utan gränser i Cox’s Bazar, och fortsätter:

– Alla i lägret kommer att drabbas men det har skett en kartläggning där högriskområden markerats ut och människor har då blivit omlokaliserade till mer säker mark på högre höjd, säger Melissa How.

Men långt ifrån alla lägrets invånare bor på säker mark och många av de provisoriska hyddorna eller skjulen byggda av plast eller bambu står inte emot de kraftiga regnen. I Cox’s Bazar är terrängen väldigt backig vilket också gör det svårt att hitta plan mark. Dessutom har träd, som tidigare kunnat stoppa jordskred, skövlats för att göra plats för flyktingarna.

På Läkare utan gränser har man under en längre tid förberett sig för den kommande regnperioden där mer än 2,5 meter regn förväntas falla de närmsta månaderna.

– Vi har haft simulerade övningar med volontärer som ställt upp som patienter för att förbereda oss. Vi har också koordinerat oss med andra organisationer och till exempel byggt upp center som kan utföra behandlingar för diarré, säger Melissa How.

Just vattenburna sjukdomar är förutom jordskreden en annan stor farhåga eftersom de kraftiga regnen kan översvämma toaletter.

– Det har sedan i höstas utförts omgångar av vaccinationer mot kolera till de invånare som är mer än ett år gamla och nu har vi en täckning på 90 procent, säger Melissa How.

UNHCR skriver att de förberett sig i flera månader med att stärka upp hus och vägar. De har även tränat flyktingar i att kunna hjälpa till under nödsituationer.

Det sexuella våldets konsekvenser

Det har rapporterats i internationell media om kvinnor som väntas föda barn som följd av de systematiska våldtäkter som ägde rum i Myanmar förra året. På Läkare utan gränser har man sett en liten ökning av förlossningar men den har inte varit statistiskt signifikant.

– Nä, vi har inte fått särskilt många rapporter från kvinnor som berättat att barnet var ett resultat av en våldtäkt. Men de kvinnor som väljer att berätta hjälper vi såklart på olika sätt, exempelvis kan vi erbjuda terapi, berättar Melissa How.

Vad gäller mödrahälsovård och barnahälsovård generellt är Cox’s Bazar ganska bra utrustat, enligt Melissa How och organisationerna på plats samarbetar för att säkerställa vården. 

– Den största utmaningen är operationskapaciteten, vad gäller kejsarsnitt till exempel. Det finns inte någon mottagning som är öppen dygnet runt och de kvinnor som får värkar efter klockan fyra på eftermiddagen får vi försöka hjälpa på andra ställen i och runt Cox’s Bazar.

Återvända till Myanmar? 

Möjligheten för rohingyer att återvända till Myanmar har diskuterats under våren och i april har det kommit rapporter om att första familjen återvänt, något som kallats ett ”publicitets-trick” av bland annat Human Rights Watch.

En överenskommelse slöts mellan Bangladesh och Myanmar redan i november och då sades det att Myanmar skulle kunna ta emot återvändande redan i början på 2018. Men processen har skjutits upp och enligt människorättsorganisationer och hjälporgan är det fortfarande för farligt för minoriteten att återvända.

I början på juni kom FN-organen UNHCR och UNDP överens med Myanmar om att säkerställa ett tryggt och frivilligt återvändande för rohingyer till provinsen Rakhine. Förhoppningen är att överenskommelsen ska skynda på avtalet om återvändande som skrevs under av Bangladesh och Myanmar förra året.

Rätten till medborgarskap är en av punkterna som FN-organen ska trycka på. Det ska också inrättas en oberoende kommission för att utreda brott mot mänskliga rättigheter, enligt Reuters.

Överenskommelsen har dock fått kritik från flera rohingya-organisationer för att inte adressera konfliktens bakomliggande orsaker, skriver Frontier Myanmar.

Louise Gårdemyr


Artikeln har efter publicering uppdaterats med kommentar från David Miliband.