Go to main navigation
Palestine refugee students on their first day in UNRWA schools in the second semester in Gaza. © 2017 UNRWA Photo by Rushdi Sarraj

Palestinska flyktingar på en skola i Gaza som drivs av UNRWA, FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar.

Foto: UNRWA/Rushdi Sarraj

NYHET

Barn till flyktingar och migranter missar miljarder skoldagar

Flykting- och migrantbarn riskerar bli en förlorad generation när de missar sin utbildning. Stödet till mottagarländerna måste öka, visar ny FN-rapport.

Sedan år 2000 har migranters och flyktingars barn i skolålder ökat med 26 procent. Tillsammans skulle de kunna fylla en halv miljon klassrum. I en ny rapport från Unesco uppskattas att flyktingar missat 1,5 miljarder skoldagar under de senaste två åren.

Både när det gäller barn till flyktingar och migranter är utbildning en nyckel till utveckling och integration. Unesco:s generaldirektör Audrey Azoulay säger att alla förlorar när man misslyckas med utbildningsfrågan.

 Utbildning är nyckeln till inkludering och samhörighet. Ökad mångfald i klassrummen kan vara utmanande för lärarna, men också öka respekten för mångfald och ge en möjlighet att lära av varandra. Det är det bästa sättet att göra samhällen starkare och mer motståndskraftiga.

Förlorade generationer

Utmaningarna ser annorlunda ut beroende på om det är flyktingar eller migranter. I världens alltmer utdragna kriser riskerar barn på flykt att bli en “förlorad generation” i avsaknad av utbildning. Betyg från informella skolor i flyktingläger godkänns inte alltid av landets övriga skolor.

Hälften av alla människor som drivits på flykt är under 18, men samtidigt är det många länder som exkluderar dem från sina nationella utbildningssystem. Barn i flyktingförvar i länder som Australien, Ungern, Indonesien, Malaysia och Mexiko ges begränsade, eller knappt några, möjligheter till utbildning.

För rohingyer i Bangladesh eller afghaner i Pakistan, till exempel, är barnens enda väg till utbildning separata, informella skolor som står utanför de nationella systemen.

I Jordanien, dit omkring 1 miljon syrier flytt, har man försökt lösa utbildningsbehovet genom att införa dubbla skift i skolorna. De jordanska barnen går i skola på förmiddagen och de syriska barnen på eftermiddagen. Det innebär dock att de jordanska barnen fått minska antalet skoltimmar samt att kontakterna mellan de två grupperna begränsas.

Rwanda och Iran goda exempel

Unesco-rapporten lyfter särskilt fram länder som Rwanda och Iran, där man investerat i att flyktingbarnen ska gå i skola tillsammans med alla andra barn. Turkiet har på liknande vis lovat att inkludera alla flyktingar i sitt nationella utbildningssystem senast år 2020. Uganda har redan uppnått det målet.

En stor utmaning är förstås att få tillräckligt med kvalificerade lärare. I Libanon är det bara hälften av skolornas personal som de senaste åren fått utbildning för att kunna möta behoven som barn på flykt kan ha. Rapporten uppskattar att för att kunna erbjuda kvalitativ utbildning till alla flyktingar skulle Tyskland behöva 42 000 nya lärare, Turkiet 80 000 och Uganda 7 000.

I slutändan blir det alltså en resursfråga, och eftersom 89 procent av alla flyktingar återfinns i låg- och medelinkomstländer krävs det ökat bistånd. Enligt Unesco behöver givarländerna tredubbla sina bidrag till flyktingars utbildning för att möta behoven.

När det gäller barn till migranter eller flyktingar som fått uppehållstillstånd är utmaningen snarare att se till att barnen hålls kvar i skolan. I fjol var avhoppen från skolor i EU dubbelt så höga bland invandrade barn jämfört med infödda.

Världen har enats

För två år sedan antogs den så kallade New York-deklarationen för flyktingar och migranter av FN:s generalförsamling. Sedan dess har frågor som rör dessa grupper, såsom utbildning, förhandlats på högsta politiska nivå. Resultaten är två globala ramverk, ett för flyktingar och ett för migranter, som ska antas i december i år.

Det handlar inte om några bindande avtal, men likväl innehåller ramverken tydliga skrivningar om vikten av att satsa på utbildning för de berörda grupperna. Nästan alla världens länder har ställt sig bakom åtaganden för att öka möjligheterna till utbildning för flyktingar och migranter.

 Så gott som alla länder skriver nu under på de två globala ramverken för flyktingar och migranter, som innehåller flera viktiga åtaganden för utbildning. Det här skulle kunna vara en efterlängtad vändpunkt, säger Manos Antoninis, ansvarig för Unesco-rapporten.

Axel Kronholm