Go to main navigation
valet 2018

Ska biståndspengar finansiera militära insatser?

Foto: UN Photo/Olivia Grey Pritchard

nyhet

Bistånd till militär splittrar allianspartierna

Vid en valvinst vill Moderaterna öppna upp för ett tätare samarbete mellan utvecklingsbistånd och militära insatser. Men allianskollegorna är inte lika entusiastiska. Den rödgröna regeringen har länge varit ensamt i sitt motstånd mot utvecklingen inom både EU och OECD.

En fråga som länge varit kontroversiell inom biståndet gäller militära insatser och hur givare ska förhålla sig till dem. Frågan har särskilt aktualiserats inom EU-systemet där ett stort antal länder tryckt på för att finansiera militär verksamhet med biståndspengar.

Även det internationella regelverket, som sätts av OECD:s biståndskommitté DAC, kring vad som får räknas som bistånd har på senare år öppnat för möjligheten att använda pengar till vissa typer av militära ändamål.

Förhandlingar pågår fortfarande inom EU men konsekvensen kan exempelvis bli att biståndspengar till mödravård i Mali istället kan användas för militära insatser mot exempelvis al-Qaidakopplade grupper i Sahel-regionen.

Regeringen emot utvecklingen

Sverige, genom den rödgröna regeringen, har varit en tydlig motståndare mot processerna i EU och OECD.

– Sverige har under lång tid sett med oro på utvecklingen och arbetat aktivt med att få en diskussion inom OECD-DAC kring de risker vi ser. Det handlar dels om att fler kostnader ska täckas av biståndet. Men framför allt finns det ett scenario där sammanblandningen mellan militär och civil verksamhet riskerar biståndsaktörernas möjlighet att verka, sa till exempel tidigare statssekreterare Ulrika Modéer (MP) till OmVärlden.

Sidas generaldirektör Carin Jämtin varnade nyligen i en intervju med OmVärlden om riskerna med att blanda samman rollerna mellan bistånds- och säkerhetssektorn. ”På det området vill jag ha en strikt linje, man får bättre humanitär hjälp då”, sa hon.

Moderaterna öppnar för militära insatser

Men den svenska hållningen kan komma att ändras om Sverige får en annan regering efter valet. Förra hösten skrev den borgerliga alliansens största parti, Moderaterna, i en motion att man vill ”att civila och militära resurser används i koordinerade insatser samordnade av FN eller regionala organisationer som Nato, EU och AU [Afrikanska unionen].”

I OmVärldens partiintervjuer säger partiets utrikespolitiska talesperson, Jonas Jacobsson-Gjörtler, att han håller dörren öppen för att ändra Sveriges hållning.

– Jag vill inte utesluta det. Grundläggande för att ge människor möjlighet att resa sig och länder att bygga välstånd är att man har en hållbar fred och kan lösa konflikter på plats. Därför är det svårt att isolera de här frågorna, de hänger nära ihop. Man måste få fred för att biståndsinsatserna ska kunna ge det resultat vi vill.

Kan det bli besvärligt för er att driva igenom detta när ni har en Sidachef som är så bestämd i frågan?

– Jag tror att vi kan hitta en lösning här, möjligen tycker vi inte så olika som det kan låta. Vi är överens om att man måste hålla isär rollerna. Jag tror också att vi är överens om att insatser för att åstadkomma fred och att nå de långsiktiga målen för biståndet hänger ihop, säger Jonas Jacobsson-Gjörtler.

I Norge och Sverige har bistånd och militära insatser traditionellt sett bedrivits separat. Det har till exempel varit tydligt i de båda ländernas insatser i Afghanistan. Moderaterna öppnar nu för en hållning som är mer lik den som är rådande inom Nato-länderna. Inom Nato är i stort sett alla länder för ett samarbete mellan biståndsaktörer och militär och menar att det ökar genomslagskraften för biståndet och kan ge viktig information till militären om säkerhetsrisker.

Allianskollegorna mindre entusiastiska

Men ett samarbete mellan biståndsinsatser och militär innebär även ökade risker för att lokalbefolkningen blandar ihop civil och militär personal. Biståndsarbetare kan därmed utsättas för en ökad risk.

En slutsats från utvärderingen av den svenska Afghanistaninsatsen var att bistånd och militär i största möjliga mån ska hållas isär, en åsikt som även delas av det svenska civilsamhällets organisationer.

Moderaternas allianskollegor är även de mindre entusiastiska.

– Helt klart är militär och bistånd är två olika saker. Storbritannien, till exempel, tyckte att man kunde finansiera Irakkriget med biståndsmedel. Det visar vad som kan hända om man drar ut det militära resonemanget i tangentens riktning, säger Liberalernas utrikespolitiska talesperson Fredrik Malm (L).

Liberalerna vill istället ha en snäv definition av biståndet där demokrati ska vara ett övergripande mål.

– Snarare än att bredda definitionen av bistånd så bör man snäva in den. Annars finns det risk att olika krafter vill nalla av biståndsbudgeten till en massa annat. Det har vi sett när det gäller avräkningen för flyktingmottagandet.

"Inte finansiera Mali-insats med bistånd"

Centerpartiet vill också se en mer restriktiv hållning kring biståndsbegreppet, men öppnar upp för viss militär specialkompetens.

– Det är viktigt att hålla biståndsdefinitionen smal. Det finns förstås gråzoner, till exempel när det gäller minröjning, där militär kompetens kan krävas för att rensa minor. Sådana insatser kan skapa förutsättningar för utveckling, att kunna bruka marken och så vidare, men det är inte en direkt konfliktsituation. Vi ska inte finansiera någon Mali-insats med biståndsmedel, säger partiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren (C).

Kristdemokraterna vill ha ett tydligt fokus på civilt bistånd i de fattigaste länderna, främst i södra Afrika. Partiet vill ha mer fokus på civilsamhällets organisationer såsom kyrkor, församlingar och lokala organisationer i konfliktområden som snabbt kan nå ut till de mest drabbade. Mindre pengar ska istället gå till FN-organ och andra internationella organisationer.

Sverigedemokraternas Julia Kronlid har ingen bestämd uppfattning om de processer som pågår i EU. Däremot är Sverigedemokraterna positiva till att bygga upp gränsskyddet runt om Europas gränser. OmVärlden har tidigare skrivit om att delar av det allt mer militariserade gränsskyddet, till exempel Turkiets gräns mot Syrien, har finansierats med biståndsmedel.

– Jag kan tycka att det är bra att vi har ett gränsskydd, men sen kan man diskutera om de pengarna ska komma ur biståndsbudgeten eller inte, säger Julia Kronlid.

Överlag tycker Julia Kronlid att EU är på rätt spår. Det viktiga är att stoppa den ”illegala asylindustrin” som hon kallar den.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är klart emot utvecklingen med ett närmare samarbete mellan bistånd och militär.

– Vi är absolut emot det. Militär är dyrt och nu vill man börja finansiera militär via biståndsmedel. Bistånd ska användas civilt, inte militärt, säger han.

Mikael Färnbo