Go to main navigation
EU flyktingar budget
©Tova Jertfelt 2018
Ingen republicering utan tillåtelse

När tiderna är oroliga vänder många av EU:s länder blicken inåt. Att säkerhet och kontroll går före global utveckling oroar rapportförfattarna till Concords AidWatch 2018.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

EU:s bistånd minskar – säkerhet och flyktingkontroll prioriteras

För första gången sedan 2012 minskar nu EU:s bistånd. En femtedel av pengarna stannar inom unionen och biståndspolitiken styrs allt mer av nationella intressen, inte global utveckling, visar ny rapport.

Världens största biståndsgivare, EU, kan ha fått kalla fötter. Det visar den årliga granskningen av EU:s bistånd, Aidwatch, som görs av Concord Europa, en paraplyorganisation av organisationer inom civilsamhället i EU:s medlemsländer. Rapporten har gått igenom hur de olika länderna levererat sitt bistånd 2017, jämfört med tidigare år, och tittat på trender framåt.

Rapporten visar att inrikespolitiska intressen påverkar biståndsviljan och att säkerhet står i fokus för många länder.

2017 minskade andelen utbetalade pengar med nära tre procent jämfört med 2016.19 procent av biståndet hamnade inom unionen och gick till flyktingavräkningar, skuldavräkningar, räntor på lån och andra typer av kostnader. Det största avdraget för flyktingavräkningar skedde visserligen 2016, enligt Concord, som ett resultat av att många flydde till Europa från kriget i Syrien och andra länder, 2015. Att kostnaderna för flyktingavräkningar och skuldavräkningar minskade 2017 är också en anledning till att det totala biståndet minskade förra året.

Men att den internationella utvecklingsagendan politiserats som ett resultat av detta ges flera exempel på i rapporten. Österrike beskrivs som ett land där säkerhet ställs i fokus och där det saknas ledarskap för en hållbar global utveckling. Belgien satsar allt mer på den privata sektorn för att nå de globala målen. Trenden i Danmark är kopplad till landets intressen; säkerhet, migration och näringsliv. I Italien tippas uppemot 40 procent av biståndet att gå till flyktingmottagande 2018.

Militären kan få en större roll

EU har som mål att 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd för att bekämpa fattigdom och bidra till en hållbar utveckling. Men förra året minskade den andelen, och länderna satsade 0.49 procent.

Ett annat mål är att satsa på utsatta och bräckliga länderna. 2017 ökade biståndet till dessa stater och nådde 0,11% . EU:s långsiktiga mål för dessa länder ligger på 0,2 procent av BNI till 2025.

Rapportförfattarna skriver att länderna varit under stor inrikespolitisk press för att prioritera om biståndspengar. Nationell säkerhet har krävt ett annat fokus, men ekonomiska intressen kopplat till näringslivet har också påverkat.

Militären har fått en ny roll inom biståndet, där tonvikten lagts på att de som en sista resurs ska kunna dela ut förnödenheter och humanitär hjälp. Men, och det oroar rapportförfattarna, detta kan även innefatta att tolkningar öppnar  för annan militär inblandning. 

Att bistånd går till gränskontroller och avtal med länder utanför EU för att stoppa flyktingar och migranter kritiseras också i rapporten.

Näringslivets roll ökar

Näringslivet ses som en viktig hävstång för att de globala målen ska genomföras eftersom den globalal utvecklingsagendan är grovt underfinansierad. Rapportförfattarna menar att EU:s fokus på näringslivet fortgår trots att det saknas tydliga bevis för hur de bidrar till de globala målen.

”Trots detta fortsätter det politiska och finansiella stödet till den privata sektorn, ibland oproportionerligt, jämfört med vad som beviljas den civila sektorn”, skriver de.

Just nu pågår processen med att förhandla fram EU:s framtida långtidsbudget för biståndet.

Läs mer om arbetet med EU:s långstidsbudget.

Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, säger i Concords pressmeddelande att Sverige har en viktig roll att spela inför EU:s nästa långtidsbudget:

- Det här är den EU-budget som måste leverera på de globala målen i Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatet. Biståndets roll är att främja en rättvis och hållbar utveckling. Inte att minska migration eller öka konkurrenskraften för europeiska företag.

Ylva Bergman