Go to main navigation
Lesbos Grekland Syriska och Irakiska flyktingar Medelhavet EU

Så gott som alla världens länder samlas nu i Marocko för att anta ett ”globalt ramverk för säker, ordnad och reguljär migration”.

Foto: wikimediacommons: Ggia

NYHET

Det här är FN:s omstridda ramverk för migration

Den här veckan samlas (nästan) alla världens länder i Marocko för att anta ett globalt ramverk för migration. Men vad är det de skriver på?

Aldrig förr har människan varit så rörlig. År 2015 fanns det uppskattningsvis 244 miljoner migranter i världen. De här folkförflyttningarna har stora politiska, ekonomiska, sociala och humanitära konsekvenser – positiva som negativa.

När så gott som alla världens länder nu samlas i Marrakech är det för att anta ett ”globalt ramverk för säker, ordnad och reguljär migration” som ska främja bättre styrning av migrationsflödena och skydda migranters rättigheter.

Det är inget bindande avtal, utan beskrivs bäst som en samling målsättningar som staterna ställer sig bakom. I mångt och mycket går det ut på att göra migrationen säkrare och mer fördelaktig för mottagarländer, ursprungsländer och migranterna själva. Till varje målsättning hör en lista på åtgärder som länderna kan använda för att nå målen de åtagit sig att arbeta för.

Länder har hoppat av

I juli 2018 spikades den färdiga texten efter långa förhandlingar och diskussioner mellan FN:s medlemsstater. Det var också då som USA drog sig ur samarbetet eftersom man tyckte att ramverket begränsade landets migrationspolitik. 

Det ska dock sägas att ramverket är tydligt på frågan om den nationella suveräniteten. I den inledande texten står det att stater behåller rätten att i enlighet med internationell lag bestämma över sin nationella migrationspolitik och styra migration inom ramen för det egna rättsysstemet.

Likväl lämnade USA, och sedan sluttexten godkändes har flera länder, däribland Ungern, Österrike, Tjeckien, Kroatien, Israel, Polen och Australien meddelat att de inte kommer att underteckna ramverket. 

Ifrågasatt även i Sverige

De senaste veckorna har det också i Sverige förts en debatt om ramverket, trots att den färdiga texten alltså funnits tillgänglig sedan i somras. På sociala medier har det florerat rykten och desinformation om vad ramverket innebär.

Paula Bieler, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, säger till Expressen att partiet är "bestämt emot ett undertecknande".

– Avtalet är spretigt, otydligt och svåröverblickbart, säger hon.

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att ”Sverige välkomnar den balanserade sluttexten och har för avsikt att ge stöd till migrationsramverket vid högnivåkonferensen i Marrakech i december”. 

Huruvida det faktiskt blir så, och om Sverige kommer att ställa sig bakom ramverket i FN:s generalförsamling efter att det antagits i Marocko, beror förstås på hur nästa regering ser ut.

Vad säger ramverket?

I ramverket listas 23 mål som ska uppnås för att nå en migration som är just säker, ordnad och reguljär. Det rör sig bland annat om:

  • Att minska drivkrafterna bakom migration. Det handlar till stor del om implementeringen av Agenda 2030 för hållbar utveckling, för att skapa förutsättningar för människor att leva och uppnå sina personliga strävanden i sina egna länder. Det handlar om allt från fattigdomsbekämpning och demokratiarbete till insatser för att anpassa länder till klimatförändringarnas konsekvenser.

  • Att minska den irreguljära migrationen. Detta genom att bland annat erbjuda fler säkra vägar för exempelvis arbetskraftsinvandring och bekämpa människohandel.

  • Att minska migranters sårbarhet. Migranters mänskliga rättigheter ska skyddas och barn ska erbjudas tillgång till vård, utbildning och juridisk hjälp, med mera. Internering ska endast användas som en absolut sista utväg.

  • Att rädda liv. Staterna åtar sig att samarbeta för att förhindra att migranter dör eller skadar sig under resan, genom exempelvis samordnade räddningsoperationer, upprättande av kontaktpunkter längs migrationsrutter för familjer som söker saknade anhöriga, med mera.

  • Att motverka rasism. Bland annat föreslås att staterna ska lagstifta mot hatbrott, främja informationskampanjer för att uppmärksamma migrationens positiva följder och erbjuda migranter kanaler för att anmäla diskriminering. Det föreslås också att länder ska dra tillbaka eventuellt offentligt stöd till medier som "systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskrimination av migranter".

När en majoritet av FN:s alla medlemsstater nu antar ramverket i Marocko är det första gången som världssamfundet tillsammans erkänner migration som en global utmaning som kräver samarbete.

Till skillnad från exempelvis FN:s barnkonvention, som är ett rättsligt bindande internationellt avtal, handlar det här om ett globalt ramverk som är icke-bindande. Åtgärderna som presenteras har mer formen av förslag som det står att länderna kan använda sig av i arbetet mot de 23 gemensamma målen. Ramverket kommer också att kunna användas för att utvärdera och jämföra ländernas arbete för att nå målen.

Axel Kronholm