Go to main navigation
collage cop24 tid rinner ut vinjettbild dragarbild
världen klimat 
copyright tova jertfelt

Foto: Tova Jertfelt

nyhet

Framgång och bakslag – facit efter COP24

Världens länder lyckades enas om en regelbok för hur klimatarbetet ska bedrivas – även om många frågor fortfarande återstår. Men de beslut som verkligen skulle göra skillnad lyste med sin frånvaro.

Vad lyckades COP24 åstadkomma?

Efter att förhandlingarna dragit över ett dygn lyckades klimatmötet till slut enas om en regelbok – Katowice Climate Change Package – för hur arbetet med att uppnå klimatmålen ska bedrivas. Regelboken ska göra det möjligt att jämföra ländernas klimatarbete och reglerar till exempel hur utsläpp ska mätas och redovisas.

Att man lyckades enas har många sett som en framgång, särskilt med tanke på att man gick in i mötet utan något utkast att ta ställning till. Däremot återstår flera luckor som kommer att behöva ses över. Miljörörelsen har också uttryckt farhågor om att regelboken är för urvattnad.

Klimatforskare och experter kommer nu analysera hur bra regelboken egentligen är.

Vad misslyckades man med?

Det som saknades helt från diskussionen – som mest cirklade kring tekniska frågor – var hur länderna ska öka sina klimatåtaganden. Med nuvarande åtaganden kommer vi nå 3 eller 4 graders uppvärmning vid 2100, vilket enligt forskningen skulle få katastrofala konsekvenser. Den frågan kommer ställas på sin spets senast år 2020 då nuvarande åtaganden går ut och länderna måste formulera nya.

Länderna lyckades inte heller enas om att acceptera den senaste IPCC-rapporten som visade på förödande konsekvenser redan vid 2 graders uppvärmning. Ett välkomnande av rapporten stoppades av USA, Saudiarabien, Ryssland och Kuwait.

Mötet lyckades inte heller enas om ett globalt system för handel med utsläppsrätter. Brasilien krävde uppluckrade regler vilket bland annat EU motsatte sig eftersom det öppnar upp för möjligheten för länder att räkna sina utsläppsminskningar två gånger – både som sina egna och i handel med andra länder. Frågan hänsköts till slut till nästa möte 2019.

Vad tycker den svenska delegationen?

Den svenska övergångsregeringens bistånds- och klimatminister Isabella Lövin (MP) tyckte att förhandlingarna trots allt gått bättre än väntat.

– Utifrån förutsättningarna är detta ett kraftprov från världssamfundet, sa hon till TT.

Lövin var särskilt nöjd med den transparens som länderna nu enats om i regelboken.

– Nu kan man jämföra alla länders utsläpp, vilket är helt nödvändigt om Parisavtalet ska fungera

Jakop Dalunde (MP) har varit ansvarig parlamentsledamot för EU-parlamentets färdplan för att uppnå Parisavtalet tycker även han att regelboken var ett framsteg.

– Det var huvudsyftet med mötet och det hade varit ett allvarligt bakslag om man inte nått en överenskommelse kring detta, säger han.

Men enligt Dalunde är det allvarligt att länderna inte kunde komma överens om ambitionshöjningar.

– Läget är akut och vi kan inte vänta på de globala förhandlingarna. Progressiva länder måste visa ledarskap och tillsammans med företag och civilsamhälle och gå före i klimatomställningen, säger han.

Mikael Färnbo