Go to main navigation
The Organisation for Economic Co-operation and Development headquarters in Paris

Bundet eller obundet bistånd har diskuterats vid OECD:s högkvarter i Paris. OECD:s biståndskommitté DAC beslutade att lägga till fler mottagarländer som rekommenderas få sitt bistånd obundet.

Foto: OECD/Victor Tonelli

nyhet

Biståndsgivare överens om mer obundet bistånd

Tio fler länder rekommenderas få sitt bistånd obundet enligt ett nytt beslut från världens stora biståndsgivare inom OECD:s biståndskommitté. Sverige är ett av de länder som drivit frågan.

Världens stora givare träffades i förra veckan i OECD:s biståndskommitté DAC och beslutade att lägga till tio nya länder till listan över mottagare som rekommenderas få sitt bistånd obundet.

Obundet bistånd innebär att givare låter mottagarlandet upphandla varor och tjänster i öppen konkurrens inom ramen för biståndskontrakten. Motsatsen, bundet bistånd, brukar i regel innebära att mottagarlandet endast har att välja på företag från givarlandet.

Rekommendationen kring obundet bistånd har utökats successivt sedan OECD DAC först antog den år 2001. Då omfattades endast de allra minst utvecklade länderna. År 2008 lades fler länder till från kategorin högt skuldsatta fattiga länder.

Förra veckans beslut innebär att tio nya låginkomstländer läggs till listan: Kosovo, Kirgizistan, Maldiverna, Marshallöarna, Mikronesien, Samoa, Syrien, Tadjikistan, Tonga och Zimbabwe. Listan omfattar nu 65 länder.

– Den tidigare listan av länder gällde vid en given tidpunkt. Det fanns nu anledning att se över vilka länder som bör vara med i en sån här rekommendation. Nu har man kommit överens om en mix av länder med låg inkomst, låg utveckling och hög skuldsättning, säger Joachim Beijmo som är rådgivare åt ordföranden för OECD:s biståndskommitté och tidigare stabschef och kommunikationschef på biståndsmyndigheten Sida.

Sveriges bistånd har traditionellt varit obundet, även om utvärderingar visat att det även i Sverige existerar bistånd som kan definieras som bundet. En färsk rapport från det europeiska nätverket European Network on Debt and Development, Eurodad – där bland annat Oxfam och svenska Diakonia och Forum Syd ingår – visar att bundet bistånd är dyrt. Att inte fritt kunna upphandla efter bästa pris kostade mottagarländer mellan 2 och 5,5 miljarder dollar år 2016.

Enligt OECD DAC innebär beslutet att summan av det utvecklingsbistånd som nu omfattas av rekommendationen ökar med 3,3 miljarder dollar per år, från 5,6 till 8,9 miljarder dollar.

– Några av de länderna är även länder som kommer få ytterligare bistånd i framtiden, Syrien till exempel, då kan det vara ganska betydelsefullt, säger Joachim Beijmo.

Beslutet har varit föremål för debatt inom OECD DAC, där bland annat Japan satt sig på tvären. Sverige har varit ett av de länder som drivit frågan.

– Sverige står för obundet bistånd och tycker att det är en viktig princip. Det är flera länder som stått bakom och drivit på det här och Sverige är ett av de länderna, säger Joachim Beijmo.

Japan argumenterade å sin sida att bundet bistånd kan öka den totala investeringsvolymen i ett utvecklingsland. Tokyo blockerade inte förra veckans beslut, men reserverade sig rätten att fortsätta ge bundet bistånd till de nya länderna. Trots rekommendationen kan fortfarande bundet bistånd räknas av som bistånd enligt OECD DAC:s kriterier.

– Rekommendationen är att man ska undvika att binda biståndet till de här länderna. Man går också med på att rapportera det och vara transparent i det. Sen betyder det inte att det är förbjudet, men det är rekommendation, säger Joachim Beijmo.

Polly Meek, chefsrådgivare på Eurodad, beskrev till tidningen Devex utökningen av det obundna biståndet som ”ett mycket positivt steg från DAC”, men att det endast är ett första steg. Eurodad anser att OECD DAC:s kriterier för obundet bistånd är otillräckliga och har pekat på att lejonparten av alla företagskontrakt inom ramen för bistånd skrivs med givarlandet, trots att biståndet definieras som obundet.

Andelen obundet bistånd till länderna på DAC:s lista uppgick förra året till 88,3 procent. Det är en ökning med sex procentenheter från året innan. Anledningen till ökningen är främst att allt EU-bistånd till länderna på listan numera räknas som obundet.

Även USA ökade sin andel obundet bistånd till de rekommenderade länderna till 68,5 procent, en ökning med tio procentenheter.

Av allt bilateralt utvecklingsbistånd beräknas lite mindre än 80 procent vara obundet.

Mikael Färnbo