Go to main navigation
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och budgetkommissionären Günther Oettinger

Dyrare för Sverige att vara med och indragna pengar till länder som inte lever upp till rättsstatens principer. Det föreslog EU kommissionens budgetkommissionären Günther Oettinger längst tv, och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Foto: Didier Bauweraerts/European Union

NYHET

Höjda EU avgifter och mer pengar till försvaret – så kan EU:s budget bli

Mer pengar till gränskontroller, försvarssamarbete, bistånd och flyktingmottagande – och mindre till bönder och fattiga regioner. Så ser EU-kommissionen förslag till nästa flerårsbudget ut.

Bryssel: I en fullpackad sal i EU-parlamentet presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och budgetkommissionären Günther Oettinger förslaget till EU-budget för åren 2021-2027.

Kommissionen föreslår en ökning av sjuårsbudgeten, till totalt 1,11 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst, BNI. Att jämföra med dagens 1,03 procent. De svåruträknade rabatter på EU-avgiften som Sverige och en handfull andra länder förhandlat till sig, ska stegvis fasas ut.

Dessutom vill kommissionen att ungefär en tiondel av EU-budgeten så småningom finansieras på andra sätt än just via ländernas EU-avgifter: med handel med utsläppsrätter, bolagsskatter eller plastskatter.

Sverige vill inte öka budget

Såväl den röd-gröna regeringen som Moderaterna är motståndare till en större EU-budget, större svensk EU-avgift och till EU-skatter.

Budgeten ska fortfarande förhandlas och Sverige och flera länder är emot de uppskattade kostnadsökningarn på 15 miljarder per år, med argumentet att Sverige redan idag betalar mer än vad man får tillbaka.

När Storbritannien lämnar unionen uppstår ett hål i EU-budgeten och de 27 kvarvarande EU-länderna måste därför betala in mer till den gemensamma kassan. Dessutom har EU-ländernas regeringar de senaste åren beslutat att satsa mer på gränsbevakning, flyktingmottagande och försvarsutveckling – och detta kräver finansiering. Ekvationen går inte ihop genom att bara skära i de befintliga stödprogram, anser kommissionen, utan budgeten måste tillåtas växa.

– Å ena sidan sparar vi, å andra sidan uppmanar vi medlemsländerna att betala in lite mer. Det är rätt väg framåt, konstaterade Günther Oettinger.

I förslaget till nästa flerårsbudget utökas EU:s bistånd med 20 procent. Lika mycket ökar också stödet till de länder, främst i västra Balkan, som står på tur att bli EU-medlemmar i framtiden.

– Vi ser flyktorsaker och nödsituationer utanför Europa, och därför måste stödet till grannskapsområdet och till omvärlden utökas, sade Oettinger.

Ökad gränskontroll

Länderna vid EU:s yttre gränser ska också kunna få stöd för flyktingmottagande, genom en asyl- och migrationsfond, och hjälp att kontrollera sina gränser. EU:s gränsmyndighet Frontex föreslås få kraftigt utökade medel. År 2027 ska myndigheten bestå av 10 000 gränsvakter, vill kommissionen.

– Vi måste veta vem som kommer till oss, veta vilka deras skäl är. Om den fria rörligheten (inom EU] ska kunna upprätthållas, krävs det stöd för de utsatta länderna vid EU:s yttre gräns, sade Oettinger.

Dessutom ska de länder dit flest flyktingar kommit kunna få mer EU-pengar. Enligt EU-kommissionen budgetförslag ändras nämligen kriterierna för hur EU:s fondmedel fördelas mellan länder. Principen är att ju fattigare ett EU-land är, desto mer jordbruks- och regionalstöd får det. Nu vill kommissionen väga in också andra andra variabler, som ungdomsarbetslöshet, klimatsatsningar eller just hur många flyktingar landet tagit emot. 

Vill kunna stoppa utbetalningar

Sammantaget väntas länder i Öst- och Centraleuropa få en mindre del av EU-potten och sydeuropeiska länder som Grekland, Italien och Spanien – som tagit emot många flyktingar och dras med hög arbetslöshet i eurokrisens spår – få mer.

Den verkligt stora skrällen är att EU-kommissionen föreslår att EU helt ska kunna stoppa utbetalningar till ett landsom bryter mot rättsstatens principer. Denna nya regel är specialdesignad för att stoppa Polens och Ungerns auktoritära gir.

Förhandlingarna mellan EU-ländernas regeringar, där varje EU-land har veto, väntas bli tuffa och långdragna. Ändå uppmanar kommissionen EU-länderna att bli klara inom ett år.

– Jag är övertygad om att vi ska sikta på att nå en överenskommelse före valet till EU-parlamentet nästa år, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Sigrid Melchior