Go to main navigation
Skärmavbild 2017-12-20 kl. 14.01.16.png

IDEA har gjort en hälsoundersökning av demokratin i en ny rapport. 

Foto: IDEA

NYHET

Hoppet finns fortfarande för demokratin

Demokratins överlevnad beror på motståndskraften i samhället. Det konstaterar demokratiorganisationen IDEA i en ny rapport som ändå ser att det går bättre än befarat i världen. 

Det rapporteras allt mer om ett bakslag för demokratin världen över, något som även OmVärlden skrivit mycket om det senaste året.

Läs mer på vår temasida #hotetmotdemokratin. 

Men hur dåligt går det egentligen?

I vintras lanserade International IDEA (Institute for democracy and electoral assistance) lanserade rapporten ”The global state of democracy” där de utforskat demokratins utmaningar och dess motståndskraft mellan 1975-2015.

– Just nu ser vi många negativa rubriker men vi vill ifrågasätta om bilden verkligen är så negativ och göra en hälsoundersökning av demokratin, säger Nathalie Ebead, som varit projektledare för rapporten.

Det visade sig att trenden för demokrati trots allt är positiv. Sedan 1975 har de flesta aspekter av demokrati förbättrats och de flesta demokratier har visat motståndskraft över tid. Demokratiska värderingar hos medborgare och inom nationella och internationella institutioner har fortsatt att försvaras, enligt rapporten.

– Men om vi tittar på kortare tidsspann och specifika länder så finns det kritiska utmaningar. Demokratin kan inte tas för given, säger Nathalie Ebead.

Vad är det som gör en demokrati hållbar?

Enligt IDEA handlar det mycket om civilsamhället. Ett samhälle där engagerade medborgare och civilsamhället är aktiva och har förmågan att organisera sig kan överbygga olika typer av samhällsklyftor. En motståndskraftig demokrati kräver ett motståndskraftigt civilsamhälle helt enkelt.

Som en del av rapportsläppet har även dokumentärserien ”Democracy does’nt happen by chance” släppts på IDEA:s yotubekanal.

Där exemplifieras några av den senaste tidens uttryck för starka civilsamhällen som värnar om sina demokratiska rättigheter. Allt från Berlinmurens fall 1989 och första valet efter Apartheid i Sydafrika 1994 till arabiska våren 2011, protesterna i Hongkong 2014 och kvinnomarscherna runt om i världen 2017. I dokumentären möter vi också personer som på olika sätt har kämpat och kämpar för demokratin.

Såsom Brigalia Bam, förespråkare för demokrati och kvinnors rättigheter i Sydafrika, som har svårt att beskriva känslan när tusentals sydafrikaner köade för att rösta i första valet efter Apartheid.

Eller Sergio Bitar som var politisk fånge i Chile under Pinochet och som sedan dess ägnat sitt liv åt att kämpa för demokratin som enligt honom är ”som en trädgård som behöver vattnas varje dag”.

Mäta demokratins kvalitet

IDEA har även tagit fram ett verktyg som kan användas för att mäta kvaliteten på 155 länders demokrati under perioden 1975-2015. Indexet visar också globala, regionala och nationella trender.

De aspekter av demokratin som rapporten som helhet tittat på och som indexet baserar sina mätningar på är hur representativt ett styre är (demokratiska val, inkluderande rösträtt, fria politiska partier, folkvalt styre); om grundläggande rättigheter är uppfyllda (tillgång till rättsväsende, medborgerliga friheter, sociala rättigheter och jämställdhet); kontroll av beslutsfattare och beslutsprocesser (ett effektivt parlament, ett oberoende rättsväsende och fri media); en opartisk offentlig förvaltning (avsaknad av korruption, förutsägbar styrning) samt folkligt deltagande och engagemang (möjlighet för medborgare att delta i civilsamhället, demokratiska val på nationell och subnationell nivå samt mekanismer för direkt demokrati).

– Exempelvis när det kommer till hur många som röstar kan vi se att det har minskat i Europa men samtidigt hålls det fler lokala val på andra platser, media utmanas på olika håll i världen, det demokratiska rummet krymper i vissa länder medan vi ser ett starkare civilsamhälle i andra, berättar Nathalie Ebead.

Rapporten tar även fram rekommendationer för hur länder kan bygga motståndskraftiga demokratier och hur man på bästa sätt hanterar att det går bakåt för demokratin (”the democratic backsliding”).

– Framförallt behövs ett starkt civilsamhälle och därför behöver länder skydda sina medborgares rättigheter, det behövs också starka institutioner och där är det viktigt hur dessa designas för att sträva efter inkludering och moståndskraft, säger Nathalie Ebead.

Louise Gårdemyr