
Yves Leterme (Idea), Gerth Svensson (Swedfund) och Isabella Lövin (biståndsminister) toppar listan. Lägst löner har Louise Lindfors (Afrikagrupperna) och Richard Nordström (Hand in Hand).
Foto: Mynewsdesk, Afrikagrupperna, Regeringen, Hand in Hand
Lönelistan: Biståndsdirektören tjänar mer än både ministern och Sida-chefen
Det svenska biståndets viktigaste jobb är att vara chef på Idea eller Swedfund. Åtminstone om man ska gå efter lönelistan. Båda cheferna tjänar mer än både biståndsministern och Sida-chefen.
Cheferna på Idea och Swedfund ligger åter i topp på OmVärldens lönelista med en lön på cirka 150 443 kronor (skattefritt) för Yves Leterme på Idea och 146 654 för Anna Ryott som slutat på Swedfund i augusti 2017 och ersattes av Gerth Svensson, som blev tillförordnad VD.
Klicka här för att komma direkt till listan.
Ideas generalsekreterare Yves Leterme har i år gått om Swedfunds VD som förra året låg högst upp på listan. Dessa två aktörer har växelvis toppat OmVärldens lönelista sedan 2013. Att Yves Leterme inte betalar skatt beror på att Idea har ett värdlandsavtal med Sverige, vilket bland annat innebär att internationellt anställda åtnjuter skattefrihet.
Ideas kommunikationschef Raul Cordenillo förklarar den höga lönen såhär:
– Lönen kommer med ett stort ansvar. Ideas verksamhet och verksamhetsområden har utökats de senaste åren och ser ut att fortsätta göra det. Men sedan Yves Leterme blev chef på Idea 2014 så har inte hans lön förändrats väsentligt och han fick samma lön som sin föregångare. 2017 blev det en ökning med 1,5 procent vilket berodde på inflationen. Att den ser ut att gå upp och ner på er lista har att göra med valutakurser – konverteringen mellan euro och svenska kronor, säger Raul Cordenillo.
Ideas chef har idag 30 000 kronor mer än biståndsministern och Sidas generaldirektör, skattefritt.
VD-lönen på Swedfund ligger cirka 20 000 kronor över. Lönen har inte ökat sedan 2016. Som statligt bolag förhåller man sig till regeringens riktlinjer där det bland annat står att lönesättningen ska vara ”rimlig och präglad av måttfullhet”.
Är det en måttfull lön?
Karin Kronhöffer är kommunikationsansvarig vid Swedfund:
”När vi rekryterar konkurrerar vi med finansiellt inriktade företag inklusive liknande statliga bolag. Vi betalar marknadsmässiga – men inte marknadsledande – löner för att få medarbetare som levererar på vårt uppdrag att minska fattigdomen genom hållbart företagande. Vi följer regeringens riktlinjer för statliga bolag och det är styrelsen som sätter VD:s lön.”
LO skriver i en studie om inkomstutvecklingen för makteliten(enligt deras definition: knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik och ekonomi) att sedan statliga myndigheter började bolagiseras i början på 1990-talet så har lönerna anpassat sig alltmer till det privata näringslivets standard.
Annika Elias, ordförande för Ledarna, tycker inte att det är förvånande att Idea och Swedfund toppar.
– Det är egentligen inte konstigt alls, det följer med andra krav. Är det ens biståndsverksamhet på samma sätt? Det är svårt att jämföra de med organisationer som finansieras av ren insamlingsverksamhet, menar hon.
Biståndsbranschen är givetvis en utsatt bransch då många arbetar för vad som uppfattas som ”goda saker”. De har särskilt ögonen på sig att förvalta varenda krona rätt och göra insatser och leverera resultat som generar utveckling.
Chefslönerna är därför ett känsloladdat ämne och ansvaret för cheferna innebär långa arbetsveckor och en utsatt position där varenda krona ska redovisas rätt, vilket exempelvis Världsnaturfonden kommenterar: ”Ingen övertid utgår. (…) Uppdraget kräver oerhört mycket tid, kraft och engagemang – generalsekreteraren är i princip alltid i tjänst”.
– På Ledarna har vi inte tittat specifikt på biståndsbranschen men min uppfattning är att det är en bransch med speciella villkor – där man som chef är väldigt granskad. Och som ni tidigare skrivit så kan det både handla om att använda sig av en ”solidarisk lönepolitik” eller få kompetensen genom konkurrenskraftiga löner. Det är också viktigt att transparensen är god, vilket den ju verkar vara – det är viktigt för trovärdigheten, säger Annika Elias.
Medellönen på årets lista ligger på 75 976 kronor, en ganska rejäl ökning jämfört med förra årets 68 887 kronor. Den generella löneökningen i Sverige 2017 ligger preliminärt på 2,5 procent men i vår lista över biståndsbranschen på drygt 10 procent. Det beror på att löner som året innan legat betydligt lägre har ökat markant. Medianlönen är 71 000 kronor.
Enligt Ledarnas årliga undersökning tjänade genomsnittschefen 45 000 kronor (medianlön, 2016) i månaden inklusive löneförmåner. Men spannet är stort mellan finanschefer, städledare och mellanchefer.
På Sida fick generaldirektör och överdirektör höjda löner med nästan 20 000 vardera 2017. Men jämfört med befattningarnas löner 2015 (Charlotte Petri Gornitzka,123 917 kronor och Bo Netz, 101 500 kronor) är 2017 års löner snarare lägre. Hur blev det så?
Claes Lindgren, departementsråd på Finansdepartementet, skriver att ”Regeringen, som beslutar om lönerna, kommenterar aldrig enskilda löner.” och hänvisar till högsta befattningshavarnas kollektivavtal.
Statliga jobb ger höga löner
Men om biståndsbranschens toppchefer ska jämföras med andra myndighetschefer så ligger Sida-chefen Carin Jämtin bra till. Hon tjänade 120 700 kronor i månaden 2017 och ligger, enligt en sammanställning av tidningen Publikt, på topp 30 av nästan 200 myndighetschefer.
Precis som tidigare är det chefspositioner hos myndigheter, statliga företag eller mellanstatliga organisationer som är de mest lönsamma. 8 av de 10 bäst betalda cheferna på lönelistan arbetar statligt i någon form.
Ramorganisationerna klättrar uppåt
Diakonia, en av femton civilsamhällesorganisationer som får rambidrag av Sida, fick under 2017 en ny generalsekreterare, Georg Andrén. Hans 60 000 kronor per månad ser vid första anblick ut som en rejäl löneökning jämfört med tidigare generalsekreterare Bo Forsbergs knappa 50 000. Dock hade Forsberg ett extra pensionsavtal på 8000 kronor i månaden vilket gör att löneskillnaderna egentligen inte blir särskilt stora.
Fortfarande ligger organisationen betydligt under många av de andra ramorganisationernas chefer där den numera avgående Anneli Rogeman, VD för både We Effect och Vi-Skogen toppade med 113 000 kronor, tätt följd av Världsnaturfondens Håkan Wirtén på 102 000 kronor.
Ramorganisationerna har genom Sida fleråriga avtal för hur de kanaliserar medel till civilsamhället i utvecklingsländer, det sammanlagda stödet 2017 var 1,7 miljarder kronor. Snittlönen för de femton cheferna låg 2017 på 73 347 kronor varav fyra har en lön på över 80 000 kronor i månaden.
På Hand in Hand (ej ramorganisation), där man använder sig av ett volontärsbaserat arvode, har det under 2017 förändrats på toppen. Ny generalsekreterare är Richard Nordström, efter en internrekrytering. Arvodet har ökat från 12 000 kronor till 20 000 kronor. Under de nästan 10 år som Charlotte Bohman varit generalsekreterare har ersättningen varit oförändrad.
– Vi har en mycket större verksamhet nu. Organisationen har växt kraftigt, både vad gäller anställda och omsättning. Det var ett gemensamt beslut mellan styrelsen och Richard, säger tidigare generalsekreterare Charlotte Bohman, numera Hand in Hands styrelseordförande.
Kvinnor fortsätter dominera
56 procent av cheferna på lönelistan är kvinnor.
– Generellt sätt, om man ser till chefspositioner på högsta nivån – så sticker er sektor ut ordentligt. Chefer på högsta nivån är oftast uteslutande män, säger Annika Elias.
I privat sektor ligger siffran för kvinnliga chefer på 31 procent, bland myndighetschefer är 48 procent kvinnor. Inom den offentliga sektorn i övrigt varierar det mellan 31 procent och 76 procent, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.
De deltar inte
Postkodlotteriet väljer precis som förra året att avstå från att vara med; ”vi är ett lotteri och arbetar inte i biståndsbranschen”, skriver presschef Roger Magnergård i ett mejl till OmVärlden.
Även UNHCR:s Norra Europa-kontor avstår med hänvisning till att FN-organen inte går ut med personliga löner utan åberopar generella data som finns att ta del av här.
UNDP i Sverige/Norden har inte återkommit med löneuppgift.
Inte heller Jarl Hjalmarson Stiftelsen har gått att nå, liksom Nordic Development Fund, en myndighet med placering i Finland, som senast 2015 fick svenskt bidrag om drygt 60 miljoner kronor.
Hela listan (månadslöner 2017, brutto, chefer inom biståndsbranschen):
1. Yves Leterme, genersekreterare, Idea |
14577 euro (ca 150 443 kr (skattefritt)) |
2. Anna Ryott/Gerth Svensson, VD/t.f. VD, Swedfund |
146 654 kr |
3. Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Regeringskansliet |
133 000 kr |
4. Charlotte Petri Gornitzka, ordförande biståndskommittén DAC, OECD |
121 400 kr |
5. Carin Jämtin, generaldirektör, Sida (tillträdde maj 2017) |
120 700 kr |
6. Rudolph Cleveringa, verkställande sekreterare, Global Water Partnership |
11 027 euro (ca 114 448 kr) |
7. Anneli Rogeman, VD We Effect och Vi-Skogen |
74 850 kr (We Effect) 38 150 kr (Vi-Skogen) 113 000 kr (totalt) |
8. Sven-Eric Söder, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin |
103 300 kr |
9. Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF |
102 000 kr |
10. Annika Rembe, generaldirektör, Svenska Institutet |
101 100 kr |
11. Elisabeth Dahlin, generalsekreterare, Rädda Barnen |
99 000 kr |
12. Ulrika Modéer, statssekreterare, Regeringskansliet |
98 500 kr |
13. Marie Ottosson, överdirektör, Sida |
98 300 kr |
14. Torgny Holmgren, VD, Stockholm International Water Institute |
96 000 kr |
15. Johan Kuylenstierna, VD, Stockholm Environmental Institute |
95 000 kr |
16. Morten Kjaerum, direktör, Raul Wallenberg Institute |
93 850 kr |
17. Anna Ernestam, t.f. generalsekreterare, Röda Korset (sedan september 2017) |
92 300 kr |
18. Magnus Lindell, chef för internationell verksamhet, Riksrevisionen |
90 000 kr |
19. Iina Soiri, direktör, Nordiska Afrikainstitutet |
86 900 kr |
20. Véronique Lönnerblad, generalsekreterare, Unicef Sverige |
86 269 kr |
21. Per Giertz, VD, FCG Sverige |
83 868 kr |
22. Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan Sverige |
80 000 kr |
23. Catharina Gehrke, generalsekreterare, SOS Barnbyar |
78 700 kr |
24. Kristina Henschen, kanslichef, Union to Union |
78 005 kr |
25. Catharina Schmitz, landsdirektör Sverige, Niras Indevelop |
75 500 kr |
26. Erik Lysén, internationell chef, Svenska kyrkan |
74 600 kr |
27. Robert Hårdh/John Stauffer chef/t.f. chef, Civil Rights Defenders (tillträdde december 2017) |
80 000/72 500 kr |
28. Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen |
71 000 kr |
29. Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center |
70 380 kr |
30. Jonas Borglin, VD, Näringslivets internationella råd |
67 500 kr |
31. Ann Svensén, generalsekreterare, Individuell Människohjälp |
66 830 kr |
32. Lena Ag, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna (slutade november 2017) |
66 500 kr |
33. Ingela Holmertz, generalsekreterare, Action Aid |
66 000 kr |
34. Anna Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty Sverige |
65 806 kr |
35. Katinka Lindholm, generalsekreterare, Sverige för UNHCR (slutade vid årsskiftet 2017/2018) |
64 600 kr |
36. Maria Bergström, t.f. generalsekreterare, RFSU |
64 583 kr |
37. Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén (tillträdde maj 2017) |
63 700 kr |
38. Lisa Sjöblom, generalsekreterare, Forum Syd |
63 000 kr |
39. Johan Pettersson, generalsekreterare, Oxfam Sverige |
62 000 kr |
40. Jakob Wernerman, enhetschef Insatsenheten, MSB |
61 800 kr |
41. Georg Andrén, generalsekreterare, Diakonia (tillträdde september 2017) |
60 000 kr |
42. Jan Pettersson, kanslichef, Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) |
58 000 kr |
43. Stefan Andersson, chef internationellt utvecklings- samarbete, Statistiska centralbyrån |
57 000 kr |
44. Victoria Palmgren, t.f. enhetschef globala enheten, Universitets och högskolerådet |
53 100 kr |
45. Catherine Isaksson, generalsekreterare, Centerns internationella stiftelse |
52 900 kr |
46. Mari Mörth, generalsekreterare, Läkare utan gränser |
52 530 kr |
47. Anders Malmstigen, generalsekretare, Svenska Missionsrådet |
50 100 kr |
48. Tiina Nummi-Södergren, generalsekreterare, My Right |
50 000 kr |
49. Ylva Bergman, chefredaktör, OmVärlden |
48 175 kr |
50. Martin Ängeby, generalsekreterare, Swedish International Liberal Center |
48 000 kr |
51. Niclas Lindgren, direktör, Pingstmissionens utvecklingssamarbete |
47 600 kr |
52. Chris Ormalm, generalsekreterare, Green Forum |
46 800 kr |
53. Edvard Agrell, generalsekreterare, Kristdemokraternas internationella center |
46 500 kr |
54. Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna (tillträdde september 2017) |
41 200 kr |
55. Hanna Dahlström, politisk sekreterare, Vänsterpartiets internationella forum (vikarie på 75 % för verksamhetsledare Joel Nilsson) |
29 000 kr |
56. Ola Rosling, direktör, Gapminder Foundation |
23 175 kr (halvtid) |
57. Richard Nordström, generalsekreterare, Hand in Hand |
20 000 kr (volontärsarvode) |
Valt att inte delta:
Postkodlotteriet
UNCHR:s Norra Europa-kontor
Ej återkommit:
UNDP i Sverige/Norden
Jarl Hjalmarsson Stiftelsen
Nordic Development Fund
Hur OmVärlden avgränsat biståndsbranschen
Lönelistan redovisar bruttolöner utan övriga förmåner. Lönerna gäller för år 2017 om inget annat redovisas. OmVärlden har i årets granskning täckt 63 organisationer, varav två valt att inte delta och tre inte återkommit alls.
Biståndsbranschen inkluderar organisationer som tar del av den statliga biståndsbudgeten samt fristående filantropiska organisationer som verkar för global utveckling. De organisationer som under år 2017 uppfyllt något av nedanstående kriterier har inkluderats i biståndsbranschens lönelista:
1. Civilsamhällesorganisationer som tagit del av Sidas rambidrag.
2. Statliga aktörer som haft en egen budgetpost under
utgiftsområde 7 ”Internationellt bistånd” i statsbudgeten eller till
mer än 50 procent finansierats av biståndspengar.
3. Myndigheter som fått mer än 40 miljoner kronor från
biståndsbudgeten via samarbete med Sida.
4. Partianknutna hjälporganisationer som fått bidrag från Sida.
5. Biståndsrelaterade organisationer som redovisat intäkter på
mer än 40 miljoner kronor under senare år samt av OmVärlden
bedöms som inflytelserika och välkända av allmänheten i
Sverige.
Louise Gårdemyr