Go to main navigation
votering.jpg

Foto: Ingemar Edfalk/Riksdagsförvaltningen

NYHET

Männen dominerar nya utrikesutskottet

Flera nya ledamöter valdes under tisdagen till riksdagens utrikesutskott, som nu består till två tredjedelar av män.

– Det är klart att det är ett problem, säger Magnus Walan på Diakonia.

Under tisdagen valde riksdagen ledamöter till utskotten. Av utrikesutskottets 17 ledamöter är nio nya på sina poster.

En av dem är Johanna Jönsson (C) som bland annat haft en aktiv profil i migrationsdebatten, samt 26-åriga Aylin Fazelian (S), utskottets yngsta ledamot, som ser fram emot att ”driva på en feministisk utrikespolitik”.

– Vi ser idag hur minskat demokratiskt utrymme slår mot kvinnoorganisationer runt om i världen och hur exempelvis opposition mot SRHR-frågor växer, i Sverige likväl som internationellt. Det är en utveckling vi inte kan acceptera och här måste Sveriges riksdag fortsatt vara en stark röst för en human och orädd utrikespolitik.

Ny är också Lars Adaktusson (KD) som närmast kommer från Europaparlamentet. Till OmVärlden säger han att han bland annat vill ”verka för en ny svensk Mellanösternpolitik och återupprättade relationer till Israel” och att svenska biståndsinsatser måste fokusera på världens utsatta.

– Kristdemokraterna vill se en mer värderingsbaserad utrikespolitik som alltid prioriterar mänskliga rättigheter, säger han.

Bland de mer erfarna ledamöterna finns Kerstin Lundgren (C) som suttit med sedan 2006. Ordförande Hans Wallmark har haft flera utrikespolitiska uppdrag, varit ordförande för den så kallade KEX-utredningen om vapenexporten, och tidigare varit ledamot i försvarsutskottet. Vice ordförande Kenneth G Forslund (S) ledde det förra utskottets arbete som ordförande.

Manlig dominans

Av ledamöterna som valdes på tisdagen är elva av 17 män, eller ungefär 65 procent. Detta kan jämföras med riksdagen som helhet där 54 procent av ledamöterna är män. Det förra utskottet hade tio manliga ledamöter. Aylin Fazelian (S) säger att det är problematiskt.

– Jag hade självklart velat se en jämställd representation av kvinnor. Jag känner ändå en tilltro till att S-gruppen i utskottet alltid kommer att bära på sig genusglasögonen, och eftersom jämställdheten är min hjärtefråga så kommer det alltid vara en påminnelse från min sida.

Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, säger att partierna bör ta sig en funderare.

– Det är klart att det är ett problem om utskottet består av två tredjedelar män, och om både ordförande och vice ordförande är män. Partierna behöver fundera igenom hur man utser sina nomineringar, säger han.

Markus Wiechel (SD) tror inte att könsfördelningen kommer att påverka politiken som förs.

– Jag tror att det är en slump att det blivit så. Det är olika fördelningar i olika utskott och det finns dessutom fler män än kvinnor i riksdagen. Jag tror inte heller att det kommer att speglas i politiken på något vis, säger han.

Utskottet extra viktigt nu

Utrikesutskottets arbete skiljer sig något från andra utskott, eftersom utrikes- och biståndspolitiken i så hög grad bestäms av regeringen och utrikesdepartementet. Biståndets prioriteringar bestäms exempelvis i de olika strategierna, och inte genom lagförslag som riksdagen behandlar.

Liberalernas Fredrik Malm, som suttit i utrikesutskottet under de två senaste regeringarna, säger att riksdagen ändå har ett viktigt ansvar i utrikesfrågor.

– Det som avgör utrikespolitiken är vad vi får för regering. Däremot finns det en del frågor som man kan använda riksdagen för att lyfta, till exempel när det gäller att Sverige ska vara en tydlig röst för förtryckta i världen eller att ha en tydlig hållning gentemot odemokratiska stater, säger han.

Sverigedemokraternas Markus Wiechel säger att utrikesutskottet kan få en viktigare roll nu i det oklara parlamentariska läget.

– Det är regeringen som äger utrikespolitiken, men skulle vi få en väldigt svag regering framöver blir det extra viktigt för den att förankra politiken i utrikesutskottet. Det kommer att vara viktigt med en tät dialog mellan regeringen och utskottet, säger han.

Magnus Walan på Diakonia hoppas på breda, blocköverskridande överenskommelser.

– Med en minoritetsregering har utskotten en större betydelse. Vi behöver en riksdag som kan ta in det internationella perspektivet och ta de kraftfulla steg som behövs på hemmaplan, till exempel inom klimatet. Vi hoppas på en bred, blocköverskridande förståelse för biståndet och dess mervärde, säger han.

Axel Kronholm