Go to main navigation
UN_General_Assembly_hall.jpg

18 september börjar ett nytt FN-år - då öppnar FN:s generalförsamling.

Foto: Patrick Gruban / Wikimedia Commons

NYHET

Nu börjar ett kritiskt år för FN

Samtidigt som FN motarbetas från olika håll är utmaningarna för organisationen större än på länge. OmVärlden blickar framåt på det kommande ”FN-året” som inleds i veckan.

I morgon, den 18 september, är startskottet för FN-året, som markeras med öppningen av FN:s generalförsamling. De närmsta dagarna är fullspäckade med seminarier och ceremonier, och nästa vecka hålls den klassiska debatten i FN-skrapan där alla världsledare talar. Det var bland annat där USA:s president Donald Trump i fjol hotade att tillintetgöra Nordkorea.

Viktigare än statschefernas retoriska slängar är dock de utmaningar som FN står inför och som kommer att prägla det närmsta året av internationellt samarbete.

Migration är en sådan fråga, och i slutet av 2018 väntar ett viktigt toppmöte i Marocko. Där ska man enas om ett globalt avtal för ”säker, ordnad och regelrätt migration”, som blir det första internationella avtalet som under FN:s överinseende täcker alla dimensioner av internationell migration. Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN, var själv med och tog initiativ till toppmötet och säger till OmVärlden att utkastet till dokumentet är ganska lovande och framåtblickande.

– Det lyfter fram de demografiska och ekonomiska fördelarna med migration, såsom vilken betydelse migranters remitteringar har för utveckling. Jag hoppas att man också får med skrivningar om migrationens betydelse för mångfalden, säger han.

Ledarskap och handlingskraft krävs

Mänskliga rättigheter är ett annat område som kräver FN:s fokus framöver. Jan Eliasson känner sig trygg med Michelle Bachelet, Chiles tidigare president, som ny högkommissarie för mänskliga rättigheter, och som efterträder Zeid Ra'ad Al Hussein.

– Vi ser ett tydligt krympande utrymme för civilsamhället, inte minst för journalister, och det ser vi till och med i demokratier. Zeid Ra'ad Al Hussein har varit oerhört modig och artikulerad, och Michelle Bachelet är den bästa efterträdaren FN kunde få, säger han.

Bachelet tar nu över kort efter att FN:s utredare har anklagat Myanmars militär för folkmord mot den muslimska minoriteten Rohingya. Sverige har under sin tid i säkerhetsrådet krävt att rådet ska hänskjuta ärendet situationen i Myanmar till internationella brottmålsdomstolen ICC. Hur denna fråga hanteras framöver kommer att bli ett prov på FN:s handlingskraft och erbjuda en chans till upprättelse efter åratal av handlingsförlamning i konflikterna i exempelvis Syrien och Jemen.

Jan Eliasson nämner också Agenda 2030 för hållbar utveckling som en av de angelägna frågorna för FN just nu.

– Jag är rädd att man kan komma att tappa momentum i arbetet med de globala målen. Det får inte hända, vi har bara 12 år på oss.

Viktig demokratisk röst borta

Samtidigt som FN står inför dessa stora frågor utmanas också samarbetet från bland annat USA. President Trump har hoppat av Parisavtalet som världen enades om på FN:s klimatkonferens i Paris 2015. Hans administration har stoppat hela det amerikanska bidraget till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNWRA, samt till FN:s befolkningsfond UNFPA.

USA har även dragit sig ur de FN-ledda förhandlingarna om ett internationellt avtal om migration, lämnat MR-rådet och Iran-avtalet Jan Eliasson beskriver USA:s agerande som ”oerhört oroande”.

– Det är något som berör hela FN-arbetet. Det är mycket allvarligt när en röst från en så stor demokrati försvinner i det internationella arbetet, säger han.

Axel Kronholm