Go to main navigation
COP24 Polen glaciär smälter barn

125 000 teckningar om klimatförändringarna, ritade av barn från hela världen, placerades på den smältande glaciären Aletsch i Schweiz den 16 November 2018. Detta för att upplysa om klimatförändringarna, och få unga att engagera sig inför COP24 i Polen. 

Foto: Fabrice COFFRINI / AFP

nyhet

Nu börjar klimattoppmötet – här är frågorna som ska diskuteras

Det har beskrivits som ett ödesmöte för klimatet. Världens länder samlas nu i polska Katowice för att komma överens om hur klimatmålen ska nås. Här är frågorna på agendan för COP24.

I december 2015 slöts klimatavtalet i Paris. Världens länder kom överens om att begränsa temperaturökningen till under 2 grader – helst 1,5 grader. Men det återstår otaliga detaljer om hur utsläpp ska mätas och rapporteras, hur reglerna för utsläppsmarknaderna ska se ut, hur glappet mellan den gemensamma målsättningen och länders enskilda löften ska slutas.

I dag samlas världens länder i polska Katowice för två veckors förhandlingar under det 24:e klimattoppmötet, COP24. Förväntningarna är stora men förarbetet har lämnat en del övrigt att önska.

Läs också: Allt du behöver veta inför klimatttoppmötet i Polen

Mötet hålls mot bakgrund av fortsatt stigande globala klimatutsläpp. Förra året släppte mänskligheten ut mer växthusgaser än någonsin tidigare och larmrapporterna om utvecklingen har duggat tätt den senaste tiden.

Läs mer: Starka reaktioner på klimatrapporten: ”Vi har mindre än tio år kvar”

Den uttalade förhoppningen var att mötet i Polen skulle diskutera och besluta om ett arbetsprogram med fokus på genomförandet av Parisavtalet. Men de föregående mötena har inte lyckats förhandla fram något beslutsunderlag. Stora intressekonflikter inom finansiering och ansvarsfördelning återstår fortfarande att lösa.

Hur ska utsläppsmålen räknas?

Till exempel finns det inte någon konsensus kring hur utsläppsmålen ska räknas eller kring vilket år som ska utgöra basår. EU har till exempel som ambition att sänka utsläppen med 40 procent till 2030 utifrån 1990 års nivå. USA har istället ambitionen att sänka utsläppen med 25-28 procent utifrån 2005 års nivå.

Vad händer med transparensen?

Frågan om transparens kommer också diskuteras. Hur ska länderna vara säkra på att rapporteringen från andra länder faktiskt stämmer?

Vad gäller för internationella utsläppsmarknader?

Teknikaliteter kring internationella utsläppsmarknader kommer stå på agendan. Enligt Koýotoprotokollet har länder möjlighet att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som görs i andra länder. Men hur ska man undvika dubbel bokföring? Hur ska det garanteras att exempelvis en skogsplantering i ett utvecklingsland i verkligheten motsvarar den utsläppsminskning som givarlandet tillgodoräknar sig? Och hur ska den internationella handeln med utsläppsrätter egentligen administreras?

Utvecklingsländer vs rika länder?

Diskussionen mellan utvecklingsländer och den rika världen, som varit central i klimatförhandlingar under 25 års tid, är inte heller löst. I dag är utvecklade länder tvungna att rapportera sina nationella utsläpp till FN. Men när ska utvecklingsländer börja agera efter samma regler? Och på vilket sätt ska den rika världen kompensera för sina historiska utsläpp?

Hur funkar klimatfinansieringen?

Sedan tidigare har det beslutats att utvecklade länder från och med 2020 ska bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering i utvecklingsländer. Men enligt utvecklingsländer är dagens finansiering alldeles för låg för att ligga i linje med 2020-löftet. Hur mycket pengar som egentligen mobiliserats råder det delade meningar om eftersom det saknas ett gemensamt system för klassificering av klimatfinansiering.

Från givarländernas sida finns det också en uppfattning om att 2020-löftet inte ska ses som 100 miljarder dollar från de offentliga finanserna utan att en mindre del offentliga pengar kan användas som hävstång för privat klimatfinansiering.

Vad själva begreppet klimatfinansiering egentligen innebär kommer att diskuteras under mötet.

Mikael Färnbo