Go to main navigation
Botswana skatter skatteflykt industri vatten pengar betala skatt diktatur Afrika
©Tova Jertfelt 2018
Ingen republicering utan tillåtelse

Botswana ska nu få effektivare skattesystem.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

Nu ska Botswana bli bättre på att driva in skatt – tack vare Sverige

Om fattigdom ska minska krävs mer effektiva skattesystem. Det har det internationella samfundet kommit överens om – och Sverige har skyndat till undsättning. I Botswana står skatteflykt och effektivitet i fokus.

Effektiva, transparanta skattesystem krävs för att bekämpa fattigdom och finansiera allmän välfärd. Att få till stånd ökade skatteintäkter globalt sett behövs för att nå de hållbara utvecklingsmålen i Agenda 2030.

Inom ramen för Addis tax initiative, som lanserades 2015, ombads givarländer att dubbla sitt tekniska bistånd för att förbättra utvecklingsländers beskattningssystem  – vilket Sverige förbundit sig till att göra.

Men det krävs mer än indrivning av skatter – förtroende för staten är också viktigt.

Det har hänt mycket med svenskarnas syn på skatter. Från det att Ingemar Bergman greps för skattebrott och Astrid Lindgren fick en marginalskatt på 102 procent 1976, till Mona Sahlins uttalande om att det är häftigt att betala skatt 1994, och orkestrar vid deklarationsdags har Skatteverket på några årtionden genomgått en metamorfos: från en illa ansedd indrivare till en serviceorienterad myndighet har den i dag störst förtroende bland allmänheten av alla Sveriges myndigheter, enligt Svenskt Kvalitetsindex från 2017.

Botswana bjöd in Sverige

Sedan det första internationella utvecklingsprojektet i Tanzania 1985 har Skatteverket varit inblandat i ett flertal utvecklingsprojekt för att förbättra även andra länders skattesystem. Ett exempel är det 10 år långa samarbetet med Sydafrika som tog fart strax efter att Nelson Mandelas tillträdde som president 1994, ett annat exempel är Skatteverket roll inför vissa östländers EU-anslutning. Just nu driver Skatteverkets projekt i bland annat Kenya, Bosnien-Hercegovina, och Kambodja. 

Under Stockholm Tax Conference, som nyligen ägde rum på Sida, lyftes  Botswana fram som ett lyckat exempel. Landet har, tack vare stora diamanttillgångar, på några årtionden blivit ett stabilt medelinkomstland, där inkomstklyftorna dock är fortsatt stora. Men politiker och tjänstemän såg att, BURS (Botswana Unified Revenue Services), landet skattemyndighet, hade möjlighet att ändra det.

Den första kontakten mellan det svenska Skatteverket och motsvarigheten i Botswana togs 2008 på en afrikansk skattekonferens, The African Tax Administration Forum, ATAF. Botswanas behov och prioriteringar styrde agendan – en förutsättning för projektet var att utvecklingen skulle genomföras av Botswana, medan svenska Skatteverket bidrog med rådgivning och kunskap.

Samabete viktigare än IT-lösningar

Svenska Skatteverkets expert Tommy Carlsson arbetade som lokal projektledare tillsammans med sin Botswanska motsvarighet Gaontbale Morapedi och var stationerad i Botswana under arbetets gång. Han formligen lyser av en smittande entusiasm när han under Stockholm tax conferenence pratar om sina erfarenheter.

­– Många länder vet vad de behöver men inte hur de ska göra det – och där vi kommer in i bilden. Hela projektet präglades av en öppen atmosfär och en familjär stämning. Tillsammans kom vi med idéer på lösningar på de problem som alltifrån att det är långa köer utanför servicekontoren till att en specifik blankett borde ändras. Erfarenheten som vi har från den här typen av samarbeten är att strategier och metoder är viktigare än renodlade IT-lösningar. Det är också viktigt med flexibilitet när man behöver ändra på något, varför det är tacksamt att arbeta med Sida, säger Tommy Carlsson.

Projektet mellan Skatteverket, Sida och Botswana ägde rum mellan 2010-2016 och kostade totalt 25 miljoner kronor som delades lika mellan Sida och Botswana – Sidas finansiering upphörde 2014 men den tekniska assistansen från Skatteverket fortsatte därefter på Botswanas egen bekostnad. Förutom personal från Sida, arbetade ett 30-tal svenska experter från Skatteverket med projektet.

Kamp mot skatteflykt

Samarbetet beskrivs som en stor framgång. Bland annat har man byggt upp en ”Large Taxpayer unit” som inkluderar riskhantering, international beskattning och bekämpning av skatteflykt vilket är ett stort problem i många afrikanska länder med råvarutillgångar. Man har även tagit successiva steg för att datorisera beskattningen för alla genom e-formulär och liknande tack vare samarbetet. 

Ken Morris, chef för Botswanas skattemyndighet, lyfte i sitt anförande flera viktiga nyckelfaktorer bakom framgången.

– Det fanns en delad vision och ansvar. Vi hade också en ”learning-by-doing model” som hjälpte projektet att fokusera på erfarenhetsutbyte mellan experter och deltagare, vilket gjorde samarbetet var ömsesidigt.

– Andra myndigheter i landet har nu efterfrågat vår erfarenhet för att utveckla myndigheterna ifråga, vilket är mycket glädjande, säger Ken Morris.

Bra samarbete – men blev det mer skatt?

Men om staten har fått ökade intäkter till följd av samarbetet, och hur mycket det i sådana fall handlar om, har inte utvärderats. Det har inte heller gjorts någon studie huruvida förtroendet för Boswanas skattemyndighet har ökat tack vare projektet.

Enligt ett working paper från Klas Markensten har Skatteverkets utvecklingsprojekt i flera andra länder  lett till ökade intäkter och fler skattebetalare.

Andra positiva effekter är ökad frivillig betalningsvilja och bättre effektivitet. Enligt Markensten borde dock Skatteverket fokusera mer på politiska och institutionella faktorer som skulle kunna påverka projektens utveckling och Sida rekommenderas att finansiera fler utvärderingar och avsätta ”hållbarhetsfonder” som kan möjliggöra småskalig support från Skatteverket även efter att ett projekt har avslutats. Tommy Carlsson instämmer :

– Vad händer efter två eller fem år efter ett projekt har avslutats? Det skulle vara nyttigt med resurser så att man kan få klarhet i det, säger han.

Bosnien-Hercegovina nästa

Tommy Carlsson är nu bosatt i Bosnien-Hercegovina där han har en motsvarande roll som han tidigare haft i Botswana. Nu arbetar han parallellt med landets fyra separata skattemyndigheter. Precis som i Botswana tätt tillsammans med Sidas Marie Bergström.

En undersökning har precis genomförts om skattebetalarnas förhållande till skattemyndigheterna. Om tre år ska den göras om för att se om servicen blivit bättre.

– För 25 år sedan var det krig här men vi arbetar tillsammans. En annan skillnad är att det finns fler givare som är inblandade här, som IMF och Världsbanken, säger Tommy Carlsson.

Finns det några farhågor för framtiden med projektet i Botswana och i andra länder?

– Det finns alltid politiska risker, man kan byta in en Generaldirektör som har en helt annan uppfattning om vad som ska göras. Att nyckelpersoner försvinner är en annan risk.  Pengar är normalt ingen stor riskfaktor då projekten inte är så dyra, ett skatteprojekt kostar mellan 5-7 miljoner om året och de flesta politiska ledare är såklart angelägna om att ha ett så effektivt skattesystem som möjligt, säger Tommy Carlsson.

Petter Svensson