Go to main navigation
mans-nilsson-cropp.jpg

Måns Nilsson är ny VD på Stockholm Environment Institute.

Foto: SEI

NYHET

”Många bryr sig om klimatet – men politiker ger motstridiga budskap”

Måns Nilsson är ekonomen som blev inspirerad av miljö- och utvecklingsfrågor och bytte bana. Efter många år i branschen är han sedan förste april Stockholm Environment Institutes nya VD.

Idag är det dags för Stockholm Environment Institutes årliga vetenskapsforum på temat hållbara innovationer. 

– Det är en stor vecka för oss den här veckan, personal från alla våra kontor kommer till vårt årliga Science Forum där vi pratar om vår forskning. Det är väldigt inspirerande, berättar Måns Nilsson.

I år ligger fokus på hållbara innovationer och det ska handla om Agenda 2030, om innovationsfrågan i olika branscher, om vinnare och förlorare. 

Måns Nilsson, tidigare vice VD och forskningschef på SEI, efterträdde Johan Kuylenstierna som tillförordnad chef vid årsskiftet.  

– Det känns bra! Vi ska under året arbeta fram en ny femårig strategi, så det känns som en bra tajming att komma in och sätta igång med den.

Måns Nilsson blev intresserad av miljöfrågor under sin studietid. Han läste ekonomi men kände ingen större inspiration för ekonomiyrket per se utan sökte sig mer mot utvecklingsekonomi och miljöekonomi och efter praktiken på UNDP var siktet inställt på att arbeta med miljöfrågor. 

Sedan Måns Nilsson började på SEI 1995 har organisationen vuxit, Idag finns 230 anställda och verksamheter i fler länder och nyligen har forskningscenter byggts upp i Bangkok, Nairobi och Bogota. 

– Vi har blivit mer relevanta och vi har idag en mycket större global förankring. 

Fokus Agenda 2030 

Måns Nilsson är också ledamot i Sveriges vetenskapliga råd för hållbar utveckling och adjungerad professor på KTH. De senaste åren har mycket av hans forskning handlat om de globala målen och Agenda 2030 har blivit ett av hans expertområden. 

På SEI arbetar de med den nya agendan på flera olika sätt. Det pågår ett stort arbete med att skapa förståelse för att Agenda 2030 är en integrerad agenda. 

– Förbättrar du folkhälsan så kommer fler kunna gå i skolan till exempel. Vi har också skapat en mötesplats för representanter från länder som stångas med liknande svårigheter att genomföra Agenda 2030 och haft ett stort pilotprojekt i stålindustrin i Sverige för att väcka funderingar om hur industrin påverkar hela agendan. Ett av resultaten har blivit att industrin satsar på att ta fram ett fossilfritt stål. Man börjar se på hållbarhet på ett nytt sätt.

På OmVärlden har vi tidigare skrivit om att kunskapen om Agenda 2030 i Sverige är väldigt låg. Vad tror du det beror på?

– Det beror på hur man ser på det. Är glaset halvfullt eller halvtomt? Jag tycker ändå det är ganska många som hört talas om Agenda 2030 om man jämför med andra stora FN-avtal. Jag tror att det kommer bli mer känt, genom till exempel kommunernas arbete, säger Måns Nilsson.

En stor global utmaning är ju klimatförändringarna. Hur arbetar SEI där?

–  Vi försöker lyfta fram hur klimatåtgärder hänger ihop med till exempel stadsutveckling och energisystem och visar att det inte är någon stor ekonomisk börda att planera och bygga klimatsmart, att det snarare kan löna sig. Att det är dyrt och att det är en börda har dock satt sig ganska mycket i politiken.

– De allra fattigaste länderna är inte de som främst ska prioritera klimatåtgärder, inte när vi pratar om utsläppsminskningar där de står för en väldigt liten del, det är viktigt att komma ihåg. Sedan är det klart att klimatanpassning är ren självbevarelsedrift, något de måste göra. Klimatresilens är smart utvecklingspolitik som innebär många vinstmöjligheter.

Vilken plats har klimatet på dagordningen idag?

– Globalt sett så har den en ganska framstående plats. Och när Trump aviserade att USA skulle gå ur klimatkonventionen så blev ju faktiskt inga länder som följde efter. Men den har halkat ner en bra bit i Sverige. Särskilt nu när det är valår, den får svårt att hävda sig mot de mer närliggande frågorna som skola och vård. Samtidigt tycker jag ändå att väljarna eller medborgarna bryr sig väldigt mycket om klimatfrågan. Men det är ofta svårt att relatera till och navigera i klimatfrågan – även om man vill. Det kommer många motstridiga besked från politiker. Är det bra eller dåligt med avfallsinsamling? Eller som nu senast i debatten om flyget.

Louise Gårdemyr