Go to main navigation
Uganda refugee flyktingar humanitär hjälp OBS: rättighet går ut 5/4 2020

Flyktingar från oroligheterna i Kongo-Kinshasa vilar ut i flyktinglägret i Uganda, som nu kämpar med att få plats med alla i nöd.

Foto: Jack Taylor/Getty Images

nyhet

Rekordstort bistånd till världens konfliktzoner

Sveriges bistånd till kriser och katastrofer har aldrig varit större än nu. Ökade behov, ökade kostnader men även mer pengar till bistånd ligger bakom satsningen.

Sverige ger i år rekordstort bistånd till kriser och katastrofer – så kallat humanitärt bistånd. I år handlar det om sammanlagt 7,2 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 30 procent på tre år.

För Sidas del handlar det om lite drygt fyra miljarder kronor, vilket är en betydande ökning från 2,7 miljarder år 2015. Sida stödjer olika humanitära organisationer som arbetar i 30 olika konfliktzoner i världen. Resten av det humanitära biståndet kanaliseras via Utrikesdepartementet, UD, till olika FN-organisationer och till Internationella Rödaskorskommittén, ICRC.

Behoven har fördubblats

Ökningen av det humanitära biståndet beror dels på att antalet människor i behov av humanitärt stöd i världen har fördubblats på bara fem-sex år. 128 miljoner människor är i dag i behov av akut hjälp enligt FN.

– Fler än någonsin är i behov av humanitärt stöd. Hälften av dem är barn. Det är en tragisk trend vi ser i världen, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Drygt hälften av de hjälpbehövande i världen är flyktingar. Inte sedan andra världskriget har världen upplevt lika många flyktingar som just nu. Majoriteten av alla flyktingar flyr från tre specifika konflikter: Syrien, Afghanistan och Sydsudan.

Precis som tidigare år är det Syrienkrisen som får det största Sida-stödet, 350 miljoner kronor, följt av krisen kring Tchadsjön (Tchad, Niger, Nigeria och Kamerun) som får 249 miljoner kronor. Tredje och fjärde största stödet går till Jemenkrisen och krisen i Kongo-Kinshasa som vardera får 220 miljoner kronor. Därefter kommer Sydsudan, Somalia, Etiopien och Irak.

Kostnaderna har fyrdubblats

Samtidigt som världens hjälpbehov ökar så ökar kostnaderna för att möta behoven. FN:s vädjan till länder och organisationer om finansiering har fyrdubblats på tio år. I år ligger de sammanlagda så kallade appellerna på 22,5 miljarder dollar. I skrivande stund har endast donationer motsvarande 8,2 procent av den summan kommit in.

Förra året möttes bara lite drygt hälften av den begärda summan, vilket är en ökning av det så kallade finansieringsgapet. Detta trots att de donerade summorna aldrig varit större.

Globalt går trenden alltså mot både ökade humanitära behov och kostnader, ökat humanitärt bistånd och ökat finansieringsgap samtidigt.

– Trots en rekordstor budget på fyra miljarder kronor är vi i en svår situation och måste göra svåra prioriteringar. Vi måste sätta livräddande insatser främst även om mycket annat viktigt också behövs, säger Susanne Mikhail Eldhagen, chef för det humanitära biståndet på Sida i ett pressmeddelande.

Över 100 hjälparbetare mördades

Det är inte bara ökade behov som gör att kostnaderna för hjälpinsatserna skjuter i höjden. Det handlar också om att det blivit allt farligare att arbeta humanitärt.

– Vi ser i dag fler medvetna attacker mot humanitära mål som sjukhus, kliniker och skolor. Under 2017 dödades mer 100 hjälparbetare i länder som Afghanistan, Sydsudan, Somalia och Syrien, säger Susanne Mikhail Eldhagen i pressmeddelandet.

Enligt Sida har attackerna gjort att en del av finansieringen nu går till säkerhetsarrangemang och en insats kan i dag kosta tio gånger mer än för några år sedan. Det är pengar som istället hade kunnat gå till de mest behövande.

Svårigheten att skydda hjälppersonal förvärrar de redan existerande kriserna. Tusentals människor i stort behov av humanitär hjälp är i dag svåra eller omöjliga att nå fram till.

– I dag finns det stora områden som är helt under belägring. I Syrien har vi en halv miljon människor som är helt onåbara och två och en halv miljoner i områden som är svåra att nå. Det finns en brist på respekt för den humanitära rätten bland de stridande, säger Susanne Mikhail Eldhagen till TT.

Säkerhetssituationen är ett tungt skäl till att kostnaderna för biståndet fyrfaldigats på tio år.

Rekordstor biståndsbudget

Samtidigt har Sverige haft möjlighet att skjuta till pengar eftersom regeringen i höstas beslutade om en rekordstor biståndsbudget. Regeringen sköt till 500 miljoner kronor vilket innebar att Sverige för första gången på flera år nådde upp till det så kallade enprocentsmålet – att en procent av bruttonationalinkomsten, BNI, går till bistånd.

Flyktingmottagandet har också kraftigt minskat i Sverige vilket innebär mer pengar till det internationella biståndet. Kostnader för flyktingmottagande i Sverige, som delvis finansieras ur biståndsbudgeten, minskade i år med nästan fem miljarder kronor.

Mikael Färnbo