Go to main navigation
Collage
Valet 2018
Bistånd
Migrationen
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Asylfrågan

Socialdemokraternas nya migrationspolitik handlar bland annat om att använda biståndet som påtryckningsmedel, något som också Sverigedemokraterna förespråkar.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

S-förslaget sågas av branschen: ”Blir kolonialt bistånd”

Förra veckan presenterade Socialdemokraterna en ny inriktning på sin migrationspolitik med fokus på bland annat villkorat bistånd. Kritiken lät sig inte vänta – både internt och från civilsamhället.

Socialdemokraternas nya förslag på skärpt asylpolitik har fått kritik från flera håll, även inom den egna rörelsen. Riksdagsledamoten (S) Sara Karlsson lämnade sin post och flera andra av partiets riksdagsledamöter har gått ut och kritiserat förslaget som bland annat handlar om att villkora biståndet.

Även den socialdemokratiska biståndsorganisationen Palmecentret har gått ut med kritik mot förslaget:

– Det är ett förslag som går emot den solidaritetstanke som präglat den socialdemokratiska biståndspolitiken, säger Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center.

– Det är inte ovanligt att det i ett politiskt parti som vårt finns olika åsikter om viktiga frågor. Migrationsfrågan är allt annat än enkel och därför är det också viktigt att kunna vara tydlig. Vi värnar asylrätten, driver på för att fler länder ska ta sitt ansvar, tydliggör att vår lagstiftning inte kan väsentligen skilja sig från övriga EU-länders och ger svar hur vi ser på tiden mellan den tillfälliga lagen och en harmonisering på EU-nivå, kommenterar Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskott, meningsskiljaktigheterna inom partiet. 

"Ett gammalt kolonialt förhållningssätt"

Fler röster från branschen är kritiska till Socialdemokraternas nya inställning till biståndspolitik.

– Det är ett gammalt kolonialt förhållningssätt, så arbetar man inte med bistånd. De pratar om bistånd som en bricka i ett spel för att ta emot återsändande. Barn som går i skolan och människor som får sjukvård – de kommer i kläm ifall bistånd dras in. Jag tycker det är förvånansvärt att socialdemokraterna inte förstår vilken dålig biståndspolitik det är. För att stoppa den ofrivilliga migrationen behöver vi snarare politisk dialog, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, och fortsätter: 

– Det finns andra sätt att agera som påtryckare, andra medel att trycka på regeringar med. Sveriges regering har till exempel inte stoppat den svenska vapenexporten som används för att bomba i Jemen. Här har Tyskland, England och Norge agerat – men inte Sverige.

Även Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete, riktar kritik mot förslaget och vill fortsätta "stå upp för ett solidariskt och långsiktigt effektivt utvecklingssamarbete".

– Jag har hela tiden varit tydlig med att bistånd till fattiga och konfliktdrabbade länder inte ska villkoras mot återtagande av migranter eller asylsökande som fått avslag. För att lösa de utmaningar som ofrivillig migration för med sig behöver vi söka internationell dialog och samarbete. Hot om indraget bistånd kan snarare vara kontraproduktivt för de långsiktiga lösningar som måste komma till stånd i en värld där så många är på flykt eller tvingas migrera, säger Isabella Lövin.

Trygg politik – för vem?

Den nya inriktningen, ”En trygg migrationspolitik för en ny tid” presenterades i förra veckan av statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Helene Fritzon där huvudbudskapen var en reglerad invandring och där fler länder måste ta sitt ansvar, både inom EU och globalt. 

Ett av förslagen som läggs fram i den nya migrationspolitiken handlar om bistånd, ”Alla länder vi ger bistånd till ska behöva ta emot medborgare som fått avslag på asylansökan”. Enligt förslaget vägrar många länder att ta emot sina egna medborgare och Socialdemokraterna föreslår därför att fler återtagandeavtal behöver tecknas. Det ska gälla även Sveriges biståndsländer, med undantag för nödbistånd och humanitär hjälp. 

– Det är en folkrättslig skyldighet för varje land att ta emot sina egna medborgare. Trots detta vägrar flera länder göra detta. Därför behöver fler så kallade återtagandeavtal tecknas. Vi menar att länder vi ger bistånd till också ska behöva teckna återtagandeavtal. Nödbistånd och humanitär hjälp kommer inte att villkoras. Det är vår principiella hållning som vi som parti presenterat, bekräftar Fredrik Lundh Sammeli (S).

OmVärlden har tidigare skrivit om att Sverigedemokraterna är inne på samma spår, att använda biståndet som påtryckning.

"Med biståndet kommer löften"

Sveriges största biståndsland är Afghanistan, ett land där många av Sveriges asylsökande också kommer ifrån. 

– I Afghanistan har Sverige länge stått upp för ett långsiktigt bistånd och stöttar nyckelsektorer vilket varit helt avgörande för landets utveckling. Det är givet att biståndet ska bidra till hållbar fred, rättvisa och grundläggande rättigheter som hälsa och utbildning och därmed minska flyktingströmmar. Med biståndet kommer löften. Sverige har lovat ett långsiktigt bistånd till Afghanistan till 2024 och de här villkoren har inte funnits med tidigare. Det blir som en slags utpressningssituation, säger Kajsa Johansson som sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse.

– Utspelet från Socialdemokraterna handlar mer om inrikespolitiska intressen än fattiga människors behov. Ett sådant här villkor hör inte hemma varken i biståndets logik eller på en lista för en trygg migrationspolitik. Det handlar också mycket om hur Sverige vill ses som biståndsaktör, om signalvärdet. Det här förslaget innebär en uppluckring kring hur man ser på fattiga människors rättigheter, fortsätter Kajsa Johansson.

Louise Gårdemyr