Go to main navigation
Kvinna till Kvinna

Mirjana Mirosavljevic Bobic arbetar med kvinnorättsfrågor i Serbien där inrikesdepartementet ett år förbjöd 8 mars-demonstrationen med motiveringen att den skulle störa kollektivtrafiken.

Foto: Kvinna till Kvinna

NYHET

Så drabbas kvinnor när utrymmet för civilsamhället krymper

Samtidigt som #metoo fått stort genomslag så växer hotet mot demokratin. Det krympande utrymmet slår hårdast mot kvinnorättsförsvarare.

Möjligheten att arbeta för kvinnors rättigheter försvåras, det uppmärksammar Kvinna till Kvinna i den nya rapporten ”Så tystas en kvinnorörelse” som släpps på internationella kvinnodagen.

Rapporten bygger på enkätsvar från 123 kvinnorättsförsvarare i 32 länder. Utrymmet att agera har krympt, menar mer än 60 % av de som svarat på enkäten. Framförallt lyfts orsaker som en ökad nationalism och fundamentalism fram.

Nationalismen bidrar bland annat till att länder drar sig för att ta emot utländska investeringar, det finns en rädsla att ”smittas av västerländska värderingar”.

Kvinnor som arbetar för mänskliga rättigheter drabbas dessutom hårdare än män, anser 85 procent av de som svarar. När finansiering stryps drabbas kvinnoorganisationer först. En majoritet av de kvinnorättsförsvarare som tillfrågats i EU-länder underströk att kvinnoorganisationer generellt har svårare att få finansiering. I mer än hälften av enkätsvaren framkommer det att de tillfrågade personerna har blivit utsatta för våld eller hot om våld.

Hellre mammor än politiska aktörer

Den traditionella rollen för kvinnor som mödrar värnas allt mer runt om i världen. Att som kvinna vara politisk aktör är inte lika populärt, och det är inte heller lätt, då kvinnor oftare stängs ute från politiska arenor.

I Serbien arbetar Mirjana Mirosavljevic Bobic. Där har den serbiska ortodoxa kyrkan stort inflytande över den politiska agendan och kvinnoorganisationer kämpar i motvind mot ett nationalistiskt traditionellt samhälle. Ett år förbjöd inrikesdepartementet 8 mars-demonstrationen med motiveringen att den skulle störa kollektivtrafiken. Utrymmet för civilsamhället i Serbien är begränsat, även för organisationer som till exempel får statligt stöd.

– Om man måste dansa efter regimens pipa finns det inget oberoende, säger Mirjana Mirosavljevic Bobic i en djupintervju med Kvinna till Kvinna och beskriver kvinnor i Serbien som de mest ihärdiga regimkritikerna och att de därför ses som ett större hot.

Utrymmet stryps från olika håll

Globalt sett har mycket förbättrats de senaste åren med nya lagar som har stiftats för att skydda mot sexuellt våld, kvinnor har kunnat ta större plats i arbetsliv och i samhället och hbtqi-personers rättigheter har stärkts. Tack vare att kvinnor haft möjlighet att organisera sig. 

Deltagare vid ett forum för kvinnors rättigheter i Istanbul. På plakaten står det "För kvinnors frihet". Foto: Kvinna till Kvinna

Civilsamhället har länge varit en trygg arena för kvinnor att verka på när de stängs ute från andra utrymmen. Därför drabbar inskränkningar mot civilsamhället kvinnor extra hårt. 

När utrymmet krymper kan det handla om saker som att organisationer får svårare att registrera sig, utländsk finansiering förbjuds eller begränsas, aktivister förbjuds att resa eller får hot om fejkade åtal.

Läs om hur människorättsorganisationer anklagas för ”lawfare” i Israel och Palestina 

Ryssland införde exempelvis den så kallade ”lagen om utländska spioner” 2012. Organisationer som får utländsk finansiering klassas som förrädare. Flera har tvingats lägga ner sin verksamhet. Human Rights Watch har samlat organisationerna som stämplats som utländska spioner här.

”De kallar oss förrädare”

I Kongo-Kinshasa arbetar aktivisten Gégé Katana Bukur med att organisera kvinnor i så kallade fredsklubbar. De arbetar med sexuellt våld och försöker få mödrar att inte skicka iväg sina söner till krig – något som av många anses provokativt. Trakasserier kommer både från myndigheter och krigsherrar.

– De kallar oss förrädare. De säger att vi säljer ut landet, att vi samarbetar med fienden. Varje beväpnad grupp anklagar oss för att vara allierad med andra grupper, säger Gégé Katana Bukuru i en intervju med Kvinna till Kvinna.

Inskränkande lagstiftning är även något som även medlemmar i CONCORD lyfter fram i nya ”Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik”.

64 nya lagar antogs runt om i världen 2015-2016 som inskränker mänskliga rättigheter.  Kvinno- och hbtqi-rättsorganisationer drabbas först och hårdast. Att arbeta utifrån ett intersektionellt perspektiv som synliggör maktordningar och flera former av diskriminering är därför viktigt för Sverige, enligt civilsamhällets nya deklaration för en feminstisk utrikespolitik. 

Deklarationen nämner även hur biståndsgivare kan vara med och bidra till ett krympande utrymme genom att till exempel ställa höga tekniska krav och ge kortsiktigt stöd.

Sara Abou Ghazal arbetar som regional koordinator för ett förbund för kvinnorättsförsvarare i Mellanöstern och Nordafrika. Hon ser exempel på ett krympande utrymme varje dag.

– Vi pratar inte tillräckligt mycket om hur kvinnor tystas ner, säger hon i en intervju med Kvinna till Kvinna.

Louise Gårdemyr