Go to main navigation
så ska biståndet bekämpa skräp
plastförbud
recycle
skräp

Många biståndsprogram arbetar med världens skräp.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

Så jobbar biståndet med skräp

Om vi, våra hav och vår miljö ska överleva måste vår konsumtion och skräphantering ändras. Därför ingår hantering av världens sopor i Sveriges bistånd.

Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland vad gäller miljö och hållbar utveckling. I en ny strategi för en global hållbar miljö fördubblade regeringen biståndets miljö- och klimatsatsningar, från 700 miljoner till 1 300 miljoner.

Strategin utgår från Agenda 2030 och tar upp att Sveriges bistånd bland annat ska gå till målet om hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive kemikaliekontroll och avfallshantering. 

– Vi ser att utsläppen av plaster i haven sker i en sådan takt att vi kommer att ha mer plast än fisk i haven 2050, om vi inte lyckas hindra den här utvecklingen nu, sa biståndsminister Isabella Lövin till Ekot i samband med att den nya strategin släpptes i mars.

Åtagandet, som den nya strategin medför, föddes redan inför FN:s havskonferens i New York förra sommaren där Sverige tillsammans med Fiji stod som värdar. OmVärlden listade då skräp som en av konferensens mest akuta frågor. Antalet frivilliga åtaganden från världens länder slutade på 1300. Bland annat Indonesien, Kina, Thailand och Filippinerna lovade rejäla minskningar av utsläpp av plast i haven.

Läs OmVärldens reportage om hur Libanons Medelhavskust översvämmas av skräp.

Sophantering, forskning och påverkan stöttas 

Sidas verksamhet ska bland annat bygga på ett integrerat miljö- och klimatperspektiv och där är en bättre avfallshantering en av pusselbitarna.

Opeanaid, som redovisar Sveriges biståndsdata, finns år 2017 över 200 aktiviteter inom området ”Miljöskydd” med en totalsumma på 1,2 miljarder svenska kronor. Här är exempelvis Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen aktiva organisationer.

Bland dessa aktiviteter stöttar Sida exempelvis projektet Clean Up Georgia som ska sprida information om bättre sophantering till allmänheten och beslutsfattare. Mängden hushållssopor är relativt liten i Georgien men landet kämpar trots det med miljöföroreningar eftersom skräpet inte hanteras på rätt sätt. Projektet pågår i tre olika faser under 2010-2018 med ett sammanlagt stöd på 22,5 miljoner kronor.

I Uganda öppnade förra året ett forskningscenter med fokus på sophantering med stöd från Sida, AU, EU, Bank of Uganda och Makere University i Uganda.

Sydostasiens ekonomi har de senaste åren haft en stark tillväxt vilket bland annat inneburit ökad användning av kemikalier i industri och jordbruk. Sedan 2013 har det svenska biståndet stöttat programmet “Towards a Non-Toxic South-East Asia”, som arbetar på flera nivåer, bland annat med att bygga förtroende och kunskap bland beslutsfattare, skogs- och jordbruksmyndigheter, stärka lagstiftningar och utbilda jordbrukare och skapa marknader för ekologiska produkter.

Andra exempel är Gazas sophantering som stöttas av Sverige via Världsbankens fond och FN:s miljöprogram UNEP får också svenskt stöd för sin relativt nya fond vars mål är att stärka kemikalie- och avfallsregleringen i utvecklingsländer.

Louise Gårdemyr