Go to main navigation
så ökade senegal skatteintäkter
skatt
senegal 
utveckling
©Tova Jertfelt 2018
Ingen republicering utan tillåtelse

Skattesystemet är har blivit enklare och mer transparent i Senegal.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

Så ökade Senegal sina skatteintäkter

Tack vare ett samarbete med IMF har Senegal förbättrat sitt skattesystem med ökade intäkter som följd – och infrastruktursatsningar har varit en av nycklarna till framgången. Men fattigdomen har inte minskat.

År 2010 bad Senegal om hjälp från FAD (IMF:s skatteavdelning) för att komma tillrätta med grundläggande svagheter i sitt skattesystem. Det var nödvändigt att öka skatteintäkterna med två eller tre procent av BNP för att kunna finansiera vissa statliga infrastruktursatsningar och för att öka den ekonomiska tillväxten och minska fattigdomen.

Året därefter sjösatte FAD ett tekniskt stödprogram 2 under TPA-TTF (Tax Policy and Administration Topical Trust Fund). Skattelagstiftningen skulle modernisera och ge ökade skatteintäkter för att finansiera stora satsningar inom energi- och transportsektorn. Mellan 2011 och 2016 sjösattes reformer som har haft stor påverkan.

Skattesystemet är idag enklare, mer transparent och med färre undantag än tidigare – nu beskattas en del företag som tidigare var skattebefriade. Det har även blivit enklare att betala skatt. Landets skatteintäkter som andel av BNP, som redan var högt jämfört med andra afrikanska länder, ökade från 19 procent 2012 till 20,5 procent 2016. Tillväxttakten är också hög, 6,7 procent - till viss del anses det också bero på dessa reformer, även om sådana orsakssamband är osäkra.

– Det har utan tvekan varit stora framgångar med hög tillväxt tack vare de investeringar som har genomförts inom energi- och transportsektorn. Det finns heller inga indikationer på att dessa satsningar har konkurrerat ut privata investerare, tvärtom har de också ökat, säger Susanna Gable, chefekonom vid Sida, som var en av paneldeltagarna vid det seminarium på Stockholm tax conference som behandlade skattesamarbetet mellan IMF och Senegal.

Alla får inte ta del av den ekonomiska utvecklingen 

Men fattigdomsbekämpning har inte varit lika framgångsrik och det krävs att fler får ta del av den ekonomiska utvecklingen.

Senegal klassas av FN som ett av världens minst utvecklade länder (plats 162 på UNDP:s index över mänsklig utveckling 2016) och många av landets 15,5 miljoner invånare plågas av fattigdom. Två tredjedelar lever på mindre än två dollar om dagen och var 20:e barn riskerar att dö före ett års ålder.

–  Arbetslösheten tycks ha ökat under den här tidsperioden, delvis av demografiska orsaker. Det är en varningsflagg att offentliga investeringar inte har kommit allmänheten till del. Man behöver exempelvis se över utbildningsystemet, då läskunnigheten är fortsatt låg trots relativt höga offentliga utgifter inom utbildningssektorn i Senegal. Detta är speciellt problematiskt i kombination med de relativt höga kostnaderna för arbetskraft, säger Susanna Gable.

Hon tror att det finns stora effektiviseringsvinster att hämta genom ett förbättrat näringslivsklimat, inte minst för små företag där förbättringar skulle underlätta för fattiga att dra nytta av och bidra till den ekonomiska utvecklingen,.

– Nu har man kommit i ett annat läge än tidigare. Målet borde nu vara fokusera på andra investeringar och reformer som kan skapa jobb och en generellt ökad tillväxt som på sikt leder till att intäkterna (i form av skatter) ökar i absoluta termer. För att Senegals framgångar ska bli hållbara på sikt måste utvecklingen bli mer inkluderande, där en större andel av befolkningen får bidra till och ta del av utvecklingen så att fattigdomen kan minska, säger Susanna Gable.

Petter Svensson