Go to main navigation
Guterres FN reformer
©Tova Jertfelt 2018
Ingen republicering utan tillåtelse

– FN måste vara redo att förändras, sa FN:s generalsekreterare António Guterres vid sitt öppningsanförande i januari förra året.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

Så ska FN reformeras för att fungera bättre

Klimatkris, långvariga konflikter och enorma humanitära katastrofer. Världens behov av ett välfungerande internationellt samarbete är i dag stort. Samtidigt har ett skandaltyngt FN haft svårt att leverera. Men nu har länderna enats om en reformplan.

När den tidigare portugisiske premiärministern António Guterres tillträdde som generalsekreterare den 1 januari 2017 tog han över en organisation som drogs med stora problem. Under hans företrädare Ban Ki-moons tid hade den reformprocess som sedan tidigare inletts stannat av. 

FN:s varumärke var svärtat av skandaler kring sexuella övergrepp och säkerhetsrådets oförmåga att komma överens kring flera av vår tids värsta konflikter, som krigen i Syrien och Jemen. 

Behovet av reformer var påtaglig. Och reformer var också något som Guterres talade länge om, redan i sitt öppningsanförande. Det hade ingen annan generalsekreterare gjort.

– Världens utmaningar är större än vår förmåga att svara. FN måste vara redo att förändras. Vi måste arbeta tillsammans med en djup och kontinuerlig reformering av FN, sa han.

Guterres underströk tre punkter för reformer: fredsarbetet, arbetet med hållbar utveckling och den interna förvaltningen. 

Fred och Agenda 2030 viktiga byggstenar

FN fredsbevarande insatser har det senaste decennierna svällt kraftigt och omfattar i dag 100 000 soldater i 14 olika insatser, främst i Afrika. Parallellt har även kostnader samt antalet dödade i fält ökat. Förra året dog 138 FN-soldater, vilket är fler än någonsin, främst i Mali, DR Kongo och Centralafrikanska republiken. I bland annat dessa länder har FN-trupperna hamnat i komplexa konfliktmiljöer utan någon tydlig lösning i sikte. Och allt oftare betraktas FN-soldaterna som en stridande part bland andra.

Guterres har nu ambitionen att skapa mer realistiska insatser och ett tydligare ägarskap och engagemang från medlemsländerna och säkerhetsrådet. Dessutom vill Guterres lägga mer krut på förebyggande åtgärder och medlingsinsatser för att få till stånd politiska lösningar. Han har också lovat åtgärder mot terrorism som nu mynnat ut i att en ny antiterror-enhet satts upp i FN-skrapan.

En kärnpunkt i Guterres agenda för de fredsbevarande styrkorna är även arbetet för att förhindra sexuella övergrepp från FN-personal i fält. Skandaler kring sexuella övergrepp, som bland annat den svenske diplomaten Anders Kompass avslöjade, har svärtat FN:s varumärke och satt fingret på bristen på transparens och den straffrihet som FN-personal har åtnjutit. 

Till dags dato har Guterres ambition bidragit till att 16 000 anställda utbildats, en dygnet-runt öppen telefonlinje har satts upp och speciella enheter har bildats för att motverka fortsatta övergrepp, beivra förövarna och stötta offren.

En annan grundläggande fråga i reformarbetet handlar om de globala målen under Agenda 2030. Världen enades år 2015 om 17 mål för en hållbar utveckling – miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Ambitionen är att arbetet för att nå målen på ett tydligare sätt ska genomsyra hela FN-apparaten.

Och det är bråttom. De är bara tolv år kvar tills målen ska vara uppfyllda. Om det ska gå vägen måste alla delar av den stora FN-byråkratin arbeta tillsammans. Guterres har i sin reformagenda understrukit behovet av bättre samordning mellan de olika FN-organen, större regionalt ägarskap och ökad ansvarsutkrävande och transparens genom hela organisationen.

Sverige stöttar reformarbetet

Sverige är ett av de länder som till hundra procent stödjer reformarbetet, särskilt eftersom Sverige är en stor givare av biståndsmedel in i FN-systemet.

– Reformarbetet ligger väldigt högt upp på vår agenda. Sverige är en stormakt på det humanitära området. Mycket av vårt bistånd går till FN-systemet och de humanitära insatserna. Vi känner ett otroligt ansvar att de pengarna används på ett bra och effektivt sätt, säger Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog. 

FN har många olika utskott och organ, och som det är i dag är det inte säkert att alla drar åt samma håll.

– Reformen handlar delvis om att det ska bli mer samordnat. Som det är nu finns det många ofta många olika FN-kontor i samma länder. Unicef, UNDP, UN Women, UNFPA till exempel. Och det kanske inte är det mest effektiva sättet att arbeta. Man vill ändå att det ska vara ett FN. Med olika experter och olika projekt, säger Olof Skoog.

Sist men inte minst handlar reformarbetet om förvaltningen. Som generalsekreterare är Guterres inte bara en av världens främsta diplomater, han är också högsta tjänsteman i en världsomfattande byråkrati med 85 000 anställda. 

I sitt öppningstal underströk Guterres bland annat sin beslutsamhet att nå jämlik representation mellan könen inom förvaltningen och möttes av de största applåderna under hela talet. I det arbetet har FN i dag kommit en bit på vägen. Inom ledningsfunktionerna är FN i dag jämställt för första gången i sin historia. De senaste årens rekrytering av flera svenska kvinnliga politiker och höga tjänstemän har bidragit till den statistiken. 

Men det handlar också om att effektivisera den tungrodda FN-byråkratin. 

– Det tjänar ingen att det tar nio månader att placera en anställd i fält, sa Guterres i sitt öppningstal. 

FN måste återfå förtroendet

En svenska som har stor erfarenhet av FN-byråkratin är Inga-Britt Ahlenius, som år 2010 avgick med buller och bång efter fem år som chef för FN:s internrevision. I sin sista promemoria, som sedermera läckte och även blev upphov till en bok, riktade hon skarp kritik mot ledarskapet under Ban Ki-moon. 

Enligt Ahlenius var Ban Ki-moons utnämning en effekt av att USA under Bush-administrationen inte var intresserade av ett starkt FN. Enligt Ahlenius var Ban Ki-moon rent av ointresserad av en effektiv förvaltning, men desto mer intresserad av att resa runt i världen och synas på galatillställningar. Internrevisionen betraktade han snarare som en fiende än som en tillgång. 

– Under den tiden förlorade FN sin kraft. Det var en helt annan brist på kaliber jämfört med Kofi Annan. Men Guterres har en lång och hederfylld karriär som chef för UNHCR bakom sig. Han var då angelägen att fylla sitt ledarskap och han ville bli granskad och göra rätt. Men hans period som generalsekreterare är komplicerad. FN:s största finansiär, USA, leds av Trump som inte kan beskrivas med normalt vokabulär, säger hon.

Ahlenius ser ändå med tillförsikt på framtiden.

– Jag har inte tappat tron på FN. Men jag är rädd för att på många ställen i världen så har förtroendet för FN:s förmåga sjunkit kraftigt, säger hon. 

Men att effektivisera FN handlar inte bara om fel och brister inom organisationen, det handlar också om att anpassa organisationen till en värld som snabbt förändras. Allt fler kriser har en långsiktig och internationell karaktär. Klimatkris, utdragna och komplexa konflikter, flyktingströmmar, stora humanitära behov och krympande utrymme för mänskliga rättigheter och dess försvarare. Sällan har världen upplevt ett större behov av ett effektivt internationellt samarbete. 

Finns inget realistiskt alternativ

Och trots sina fel och brister har världen inget alternativ till FN. Det är i skrapan i New York där de 193 medlemsländernas samlas som framtidens lösningar måste ta form.

De diplomater och akademiker som OmVärlden pratat med är alla medvetna om FN:s brister men kan inte se något realistiskt alternativ.

– Det skulle i så fall vara ett stormaktssamarbete mellan USA, Ryssland och Kina som skulle kunna göra upp en massa saker – men i så fall till priset av demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, säger Peter Wallensteen, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet

Anders Lidén, diplomat och före detta FN-ambassadör menar att som världen ser ut idag skulle det inte gå att komma överens om något nytt FN.

– FN kommer överleva, det finns inget alternativ. Det har alltid funnits kritik mot FN men i dag skulle världen inte kunna komma överens om en ny organisation. Vi måste stå vakt vid det vi har, vi behöver FN, säger han.

Britt-Marie Mattsson, seniorreporter och före detta utrikeschef på Göteborgs-Posten skrev redan år 1968 en studentuppsats på temat ”behövs FN”.

– Jag hade varit och besökt FN och min uppsats hade en positiv ton. Jag tyckte då – och tycker fortfarande – att FN har en viktig roll att spela. Var skulle annars ledare från hela världen paradera och lägga ut texten om respektive lands utrikespolitik? Var skulle ledare mötas formellt och framförallt informellt? Var skulle viktiga frågor dryftas och beslut i bästa fall fattas? Var skulle fredsbevarande operationer skapas? 

– Men jag är inte okritisk till FN. Byråkratin är överdimensionerad, det är svårt att samla krafter vid krig, konflikter och naturkatastrofer, sexuellt utnyttjande avslöjas både här och i välrenommerade välgörenhetsorganisationer som Oxfam, säger hon.

Mikael Färnbo och Redaktionen