Go to main navigation
WHO/E. Soteras Jalil

Yellow fever vaccination campaign in Kinshasa: More than 7 million vaccinated in 2 weeks. A young woman is vaccinated at a private hospital in Kinshasa that is supporting the campaign. During the first two days of the campaign, this clinic vaccinated some 1500 people. The business community in the central business district of Gombe also supported the campaign by allowing its workers, many who come from outlying areas, to get vaccinated where they work.

Sveriges nya plan för global hälsa nämner till exempel samarbetet med Världshälsoorganisationen WHO. På bilden vaccineras en ung kvinna i Kongo mot gula febern, en kampanj framtagen av WHO.

Foto: WHO/E. Soteras Jalil

NYHET

Så ska Sverige bidra till den globala hälsan

Vi lever längre men är inte nödvändigtvis friskare. En ny plan för Sveriges internationella hälsoarbete påvisar vikten av samarbete mellan olika delar av samhället för att alla ska kunna leva hälsosamma liv.

Den globala hälsoutvecklingen har lett till att människor lever längre men inte alltid att vi håller oss mer friska. Barn- och mödradödligheten har exempelvis minskat kraftigt medan det samtidigt sker en snabb ökning av exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.  

I juni antog regeringen en handlingsplan för hur Sverige ska genomföra Agenda 2030, det vill säga FN:s 17 mål för en hållbar utveckling. Nu följer Socialdepartementet och Utrikesdepartementet upp detta med en plan för vad Sverige mer specifikt kommer att göra vad gäller global hälsa, mål nummer tre.

Planen, Sveriges arbete med global hälsa – för genomförandet av Agenda 2030, sammanfattar och visar vilka internationella åtaganden Sverige arbetar med för att förbättra hälsosituationen både nationellt och globalt. Den är framtagen efter konsultationer med ett hundratal representanter från näringslivet, universitet, myndigheter och civilsamhället.

– Vi tydliggör biståndets roll i det globala hälsoarbetet men går längre än så, det finns också därutöver andra resurser att visa på, helt i enlighet med Agenda 2030, säger Anders Nordström, ambassadör för global hälsa, och ger exempel på hur statliga och privata forskningsmedel bidrar till forskning kring till exempel diabetes och hur svenskt näringslivs investeringar kan bidra till den globala hälsoutvecklingen.

Just samordning mellan olika delar av samhället är något som planen framhåller som viktigt för att Sverige ska kunna bidra till en mer säker situation för den globala hälsan och undvika att större katastrofer inträffar.  

– Det blev till exempel tydligt när vi samlade personer som på olika sätt arbetar med utbrott av sjukdomar med anledning ebolautbrottet i Kongo, säger Anders Nordström.

Sveriges roll i det globala hälsoarbetet

Det handlar alltså om en konkretisering av Agenda 2030 och särskilt mål 3, att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Syftet med planen är bland annat att sammanfatta vad Sverige ska bidra till, identifiera vilka aktörerna är  och hur de kan samarbeta, tydliggöra vilka resurser som finns, föreslå hur resultaten kan redovisas och visa på vilka arenor Sverige ska vara verksam på.

Det är regeringen som leder Sveriges arbete för global hälsa, flera myndigheter har olika ansvarsområden men också universitet och forskare, civilsamhället, näringslivet, sjukvården, den enskilda medborgaren - allas initiativ och engagemang behövs. Globalt sett nämns FN som en central arena och Världshälsoroganisationen WHO som den ledande kraften för global hälsa. Regionalt nämns exempelvis EU och AU som viktiga partners.

Sverige har också många bilaterala hälsosamarbeten och avtal. När det gäller biståndet finns hälsorelaterat stöd inskrivet i fjorton samarbetsstrategier.

Resurserna för Sveriges globala hälsoarbete kommer huvudsakligen från utvecklingssamarbetet (utgiftsområde 7 i statsbudgeten) men också från exempelvis olika bidrag, forskningsanslag, stiftelser och insamlade medel. Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och Globala fonden för aids, tuberkolos och malaria  beskrivs som viktiga för att finansiera den globala hälsan.

Planen tar också upp vilka synergier som finns.

– Exempelvis har vi det senaste åren tittat närmare på kopplingen mellan hälsa, mat och klimat. Hur vi producerar och konsumerar mat påverkar både människors och planetens hälsa, säger Anders Nordström och fortsätter:

– 2,1 miljarder människor i världen är överviktiga och 800 miljoner lider av undernäring samtidigt som 1/3 av all mat som produceras slängs. I haven finns det snart mer plast än fisk. Denna utveckling är inte hållbar och kräver globala lösningar som involverar alla världens länder.

Louise Gårdemyr