Go to main navigation
iniativ.jpg

Drunkna inte – slå tillbaka! OmVärlden listar olika initiativ mot skräpet!

Foto: Tova Jertfelt

LISTA

Sju skräpiga sätt att rädda världen

Skräpkrisen är ett faktum. Känns det deppigt? OmVärlden listar här sju skräpiga inspirerande initiativ med fokus på återvinning och återbruk. 

Bild: Asialife

1. Städa på semestern!

Vårt resande påverkar miljön. Men det finns många sätt för turister att förena nytta med nöje. I exempelvis Indonesien kan man som volontär hjälpa till med att städa stränderna. Strandstädardagar är något som även anordnas på flera håll i Sverige.

En annan skräpig trend är “plogging” - ett svenskt initiativ som från början handlade om att förena plocka skräp med att jogga men som nu också utvidgats till att till exempelvis promenera eller paddla - och samtidigt då plocka skräp. Fenomenet har fått stor global spridning och kallas “den nya svenska träningstrenden”. Ett sök på hashtaggen #plogging ger exempel på ploggare från bland annat Ukraina, Kanada, Thailand och Sydkorea.

Bild: Children Climate Prize 

2. Plast blir vägar i Indien och byggstenar i Tanzania

I Indien omvandlar 73-åriga ingenjören Rajagopalan Vasudevan, även kallad “The Plastic Man of India”, plast till motorvägar. Tusentals kilometer väg har idag konstruerats av metoden där strimlad plast smälter samman med grus - ett sätt som beskrivs som både hållbart billigt. Länder som Kenya, Australien och Nigeria har hakat på.

I Tanzania tillverkar 17-åriga Edgar Tarimo byggstenar av plastavfall. Han driver företaget Green Venture Recycles, har konstruerat en maskin som omvandlar plastrester till exempelvis takplattor och blev 2017:års vinnare av Children’s climate prize.

3. Afrikanska länder bäst på att förbjuda plastpåsar

Plastpåsar är en allvarlig källa till både miljöproblem och hälsoproblem. Över femton afrikanska länder har på olika sätt förbjudit eller beskattat plastpåsar. Rwanda var ett av de första länderna i världen med sitt förbud redan 2004. Kenya utlöste i mars 2017 ett ambitiöst förbud mot att använda, producera och importera plastpåsar. I resten av världen har utvecklingen inte gått lika fort men länder som Italien, Frankrike, Storbritannien, Kina och Bangladesh har något typ av förbud.

Om det gör skillnad? Forskare som tittat på exempelvis Storbritanniens kust har sett en minskning och ett år efter Kenyas förbud går det att se positiva resultat för miljön och människor, skriver The Guardian.

Bild: Twitter

4. Lekpark byggd av skräp i Uganda

Miljöaktivisten och konstnären Ruganzu Bruno började göra stora konstverk av skräp han hittade på marken när han studerade konst. Barn använde konstverken som lekplats vilket ledde till att Bruno 2012 byggde sin första lekpark enbart av skräp i slumområdet Kampala i Uganda. Med hjälp av en skola och invånare i området samlade han in skräp, bad barnen rita sina dröm-lekparker och konstruerade parken. Sedan dess har han startat organisationen Ecoart Uganda och har, genom att alltid först rådfråga barn, byggt fler mobila lekparker.

5. Byt in ditt skräp mot kuponger i Colombia - eller gratis sjukvård i Indonesien

Som många andra städer världen över har även storstäder i Colombia stora skräpproblem. Idén Ecobot är ett kommunalt initiativ som vill uppmana invånare att återvinna sitt skräp genom att belöna den som faktiskt återvinner. I ungefär två år har invånare i tre olika städer kunnat lämna in plastflaskor och i utbyte få en kupong som ger rabatt på exempelvis restaurang- eller biobesök.

Boende i staden Malang i Indonesien genererar också mycket skräp och många av stadens invånarna saknar sjukförsäkring. Då startade entreprenören Dr Gamala Albinsaid “Garbage Clinical Insurance” som ger människor möjligheten att byta skräp mot sjukvårdstjänster och medicin.

Bild: AJ+

6. Gammalt smink blir vattenfärg

23-åriga Ameenah Begum gör vattenfärg av ögonskuggor som skadats, passerat sitt förbrukningsdatum eller av någon annan anledning kasseras av butiker som säljer smink. Men nu menar Ameenah Begum att företag faktiskt kan tjäna pengar på sitt “skräp” och även uppfylla sina hållbarhetsmål. En genomsnittlig sminkanvändare äger ungefär 40 olika sminkprodukter men använder endast fem, berättar AJ+. Ofta används de inte upp innan de hamnar i soppåsen.

7. Mot en cirkulär ekonomi

I april släppte Svensk Handel sin årliga hållbarhetsundersökning “Tillsammans mot 2030 - Handels hållbarhetsarbete intensifieras” som visar att svenska handlare arbetar mer hållbart. I Agenda 2030 är ett av målen cirkularitet där bland annat Ikea går i bräschen för att ställa om till en cirkulär ekonomi. Nyligen lanserade också en databas, “Circle Lab” som samlar tusentals fallstudier som ger exempel på cirkulär ekonomi. Tanken är att företag ska kunna inspireras och utbyta erfarenheter och komma fram till nya lösningar.

Louise Gårdemyr