Go to main navigation
Silhuetter av flyktingar med EU-flaggan i bakgrunden.

2015 vandrade många flyktingar över Europa för att söka skydd från krig och konflikter. Nu stoppas de av övervakning, murar och vapen som bland annat finansieras med biståndsmedel.

Foto: Illustration Sascha Klasan

NYHET

Svenska biståndspengar går till att stoppa syriska flyktingar

Det är med biståndsmedel från bland annat Sverige som EU har finansierat Turkiets köp av militär utrustning för att stoppa flyktingar från Syrien. Det strider mot svensk biståndspolicy, enligt biståndsministerns statssekreterare Ulrika Modéer.
– Detta är inget bra bistånd, säger hon.

Hundratals EU-kontrakt visar att EU finansierat köp av militär utrustning för att stoppa flyktingar som försöker fly från Syrien till Turkiet. Det visar en stor granskning som danska DanWatch gjort i samarbete med tidningen Politikken och European Investigative Collaboration.

Upp emot 83 miljoner euro har gått till militär utrustning och EU har försett Turkiet med militärfordon och övervakningsmateriel för att bättre bevaka gränsövergångar. Nu visar det sig att pengarna kommer ur EU:s biståndsbudget. 

42 flyktingar dödades

Turkiet har byggt en mur mot den syriska gränsen som snart är klar. Muren är försedd med ett avancerat övervakningssystem som kan upptäcka flyktingar som närmar sig, och då uppmana dem att inte komma närmare.

Enligt Rami Abdurrahman, chef för the Syrian Observatory for Human Rights, har 42 flyktingar dött vid gränsen sedan i september förra året. Flyktingarna försökte ta sig från Syrien till Turkiet.

OmVärlden har frågat statssekreterare Ulrika Modéer om svenska biståndspengar varit inblandade i denna gränsövervakning.

EU-kommissionen har förklarat att de medel som åsyftas i artikeln (DanWatch granskning reds anm) har finansierats från det så kallade Förmedlemskapsstödet för Turkiet. Förmedlemskapsstödet finansieras via EU-budgeten vilket hanteras av EU kommissionen och räknas som bistånd, svarar Ulrika Modéer.

Förenklat innebär det att bland annat svenska biståndspengar gått till EU, som i sin tur använt biståndspengarna för att militarisera Turkiets gräns mot Syrien. 

– Vi har haft anledning att vara oroliga för att olika biståndsgivare tänjer på gällande regelverk och därför tar vi alla rapporter på största allvar i vår dialog med EU-kommissionen. Utifrån den information vi har om de nu beskrivna insatserna är detta inget bra bistånd, enligt de policyramverk som guidar svenskt utvecklingssamarbete, fortsätter Ulrika Modéer.

Förmedlemskapsstöd är pengar som avsätts för ett land som vill bli medlem i unionen och ska gå till insatser som anpassar landet till EU-standard.

Tuffa förhandlingar om hur bistånd får användas

Sverige har hela tiden drivit linjen att biståndspengar inte ska gå till militära medel. OmVärlden har tidigare skrivit om hårda förhandlingar in i det sista om EU:s nya biståndspolitik.

När EU-kommissionen lade fram sitt förslag till den nya biståndspolitiken hösten 2016 reagerade många med oro över att det öppnade upp för att biståndsmedel ska kunna finansiera militära aktiviteter. Det här ligger utanför de så kallade OECD/DAC-kriterierna som sätter ramarna för vad som får räknas som bistånd.

Frågan blev en av de tuffaste i förhandlingarna under våren 2017 och Sverige gick i spetsen i kampen för att se till att EU:s bistånd följer kriterierna. I den slutliga texten är referensen till just militära aktiviteter borttagen. Däremot finns en skrivelse om att EU:s nya policy för det europeiska biståndet om att ramverket ska hantera gränserna. En formulering som kan öppna för olika tolkningar.

– EU:s biståndsmedel får, med stöd i nuvarande regelverk, användas till kapacitetsutveckling för att i enlighet med en rättsstats principer hantera migrationsfrågor i utvecklingsländer, däribland Syrien och Turkiet. Det kan gälla frågor rörande gränskontroller men fokus ska då enligt Sveriges mening bidra med respekt för migranter och flyktingars rättigheter, svarar Modéer.

Hon poängterar även att svensk direktstöd, så kallat bilateralt bistånd, inte gått till att finansiera den typ av övervakningar som refereras till i DanWatch granskningen. Utan det handlar om EU:s biståndsbudget som finansieras av alla medlemsländer. EU är världens största biståndsgivare .

Bodil Valero, EU-parlemantariker (MP) kommenterar nyheten så här:

– Att EU har betalat för övervakningen av en flyktingmur mellan Syrien och Turkiet är det ett lågvattenmärke i EU:s migrations- och turkietpolitik. Finansieringen av militär utrustning genom EU-budgeten strider tydligt mot fördraget, säger hon.

Ylva Bergman/Louise Gårdemyr/Mikael Färnbo