Go to main navigation
Wikimedia commons, Frankie Foughathin CC 4.0, ifad.org, Fredrik Hjerling. Fotot är ett collage.
Ulrika Modéer Åsa Regnér Gunilla Carlssons Charlotte Petri Gornitzka Charlotte Salford 
ifag FN unicef un women undp

Gunilla Carlsson, Charlotte Petri Gornitzka, Charlotte Salford, Åsa Regnér och Ulrika Modéer har alla fått toppjobb i FN de senaste året.

Foto: Wikimedia commons, ifad.org, Fredrik Hjerling. Fotot är ett collage.

NYHET

Svenskorna som ska göra FN mer jämställt

När António Guterres tillträdde som FN:s generalsekreterare lovade han att prioritera en jämn könsfördelning inom organisationen. Nu har flera svenska kvinnor fått toppjobb.

Många av de högst chefsjobben i FN-systemet hamnar hos män. Men när António Guterres svors in som ny generalsekreterare i FN i december 2016 lät det som att förändring var möjlig.

– Ni kommer att få se att en jämn könsfördelning kommer att vara en tydlig prioritering - uppifrån och ned inom FN, sa Antonio Guterres då.

Läs mer om fler kvinnor i FN-toppen med Guterres.

Det verkar ha gett resultat. Jämfört med när tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon hade makten, utnämner António Guetrres nu fler kvinnor till seniora positioner – och flera av dem är är svenskor som tidigare haft profilerade arbeten inom bistånd och politikområden.

– I ledningsgruppen finns det nu en jämn könsfördelning, sa generalsekreteraren på en presskonferens nu i september men beskrev samtidigt en inte lika positiv utveckling på andra nivåer i FN-systemet.

Tuff miljö för kvinnor

Helen Clark, före detta generalsekreterare för UNDP, sa i en intervju med OmVärlden, att på den högre nivån av ledarskapet börjar det blir jämställt, men att det är svårare när det handlar om andra positioner:

“Ofta handlar det då om att arbeta i svåra länder där det inte går att ha en familj, och kvinnor väljer då att stanna med familjen i New York istället för att träffa familjen under ett antal veckor:”

Lyssna på intervjun här.

Helen Clark tycker att kvinnor måste bli tuffare.

“I min karriär var det aldrig någon som rullade ut en röd matta och sa, varsågod. Du måste sparka in dörren.”

Inga- Britt Ahlenius, som varit chef för FN:s interna granskningsorgan OIOS, säger att FN systemet är komplicerat och att man måste vara väldigt stark.

– Om någon får förfördelar kan rasist-kortet lätt dras fram, liksom att kvinnor och lägre tjänstemän kan få skulden för något som ligger högre upp, säger hon och nämner när Anders Kompass och en kvinna från Italien fick gå när Kompass gick vidare med en rapport som avslöjade att FN-trupper utnyttjat barn sexuellt.

– De skyldiga satt kvar, säger hon. 

Bryta mansdominansen

Sverige är en av världens största biståndsgivare och cirka 60 procent av budgeten går till multilaterala FN-organ, men Sverige har ändå varit underrepresenterat på de högre chefsjobben. Flera som OmVärlden talat med ser det senaste årets utnämningar som en strategi från svenskt håll, och från FN, att bryta mansdominansen.

Något som också Guterres strävar efter.

– Vårt mål är att förändra de orättvisa maktförhållanden som pågått länge och som har hindrat FN från att utvecklas, sa han på en presskonferens i september.

Britt-Marie Mattsson, seniorreporter på Göteborgs-Posten tycker det är bra att kvinnor får fler centrala positioner.

– Ett sätt att markera att kvinnor inte bara är kompetenta utan också beredda att ta på sig uppdrag som oftast tidigare rutinmässigt var vigda för män. Att kvinnor säkert lättare mals ned av FN-systemet än män är ett problem som den nye generalsekreteraren borde uppmärksamma, säger hon, och tycker inte man ska överdriva vad de kan tänka genomföra.

– Många blir besvikna. De blir vice hit eller dit, och det låter bra, men sedan kommer de in i maskineriet och upplever att det inte är lätt ändra på detta.

Att kvinnor riskerar att malas ner i FN byråkratin hänger också gamla strutturer som behöver ändras, menar Charlotte Petri Gornitzka, som nyligen utsettts till vice biträdande chef på Unicef:

– Alla stora organisationer har ett mått av byråkrati och man behöver lära sig att arbeta inom och genom systemet, men även bidra till förändring. Nu finns det flera erkänt goda ledare på de höga chefsposterna inom FN och António Guterres har varit konsekvent med att öka andelen kvinnor i höga chefsroller så även FN förändras, svarar  på frågan om risken att malas ner i hela FN-apparaten.

Långt kvar till verklig jämställdhet

Ingvild Bode forskar om internationella relationer vid universitet i Kent. Hon skriver i tidningen Pass Blue att det är långt kvar till verklig jämställdhet inom FN. Att män har högre positioner inom FN-organ som har högre status internt, medan kvinnor oftare arbetar inom områden som förknippas med kvinnliga värden, som utbildning, kvinnofrågor eller hälsa. Ingen kvinna har hittills styrt de fredsbevarande trupperna eller varit generalsekreterare, skriver hon.

Flera av de kvinnor hon intervjuat berättar om en känsla av att kliva in i mansvärld, om möten som dominerades av män och att kvinnorna kände sig obekväma. Att kvinnor med familj dessutom har det svårare att ta posteringar i svåra miljöer hindrar dem senare i karriären, eftersom sådana posteringar värderas högt.

En kvinna som vill förbli anonym berättar för OmVärlden om hur en hög manlig FN-chef i Mellanöstern alltid lyfter upp fogliga kvinnor för att de ska bli lojala med honom, att han utnyttjar systemet och flörtar med unga tjejer, men att ingen kommer åt honom och alla bara väntar på att hans förordnande ska gå ut, trots att alla vet vad som sker.

–Jag är rädd för FN tappat mycket legitimetet vad gäller historier om sexuellt utnyttande och övergrepp med det svaga ledarskap som funnits. Jag skulle önska Gueterres syntes mer på scen. Men jag har inte tappat tro ännu på att han vill vara en bra generalsekreterare, säger Inga-Britt Ahlenius, tidigare assisterande generalsekreterare för FN:s interngranskning.


Svenskorna som fått toppjobb i FN

Ulrika Modéer tillträdde under sommaren som assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.

– UNDP är en av huvudaktörerna i arbetet med de globala målen för hållbar utveckling. Ingenting kan vara viktigare med tanke på de utmaningar världen har idag. Jag är både stolt, glad och entusiastisk över att få vara med om att bidra i detta arbetet, sa Ulrika Modéer när det offentliggjordes.

UNDP:s chef Achim Steiner har eftersträvat att ha lika många män som kvinnor i ledningsgruppen vilket han med flera nya utnämningar uppnått. Ulrika Modeer arbetade tidigare som statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin, och har bland annat varit chef på DIakonia i Bolivia, samt teamchef på Miljöpartiet.

Åsa Regner lämnade tidigare i år uppdraget som jämställdhetsminister och är nu vice chef för UN Women.

– Jag anser att utnämningen visar att FN värdesätter svenskt FN-engagemang och vår feministiska utrikespolitik. Jag ser det också som ett kvitto på att regeringen har hög trovärdighet i sitt arbete för jämställdhet, sa hon till Svt i samband med utnämningen.

Hon utsågs i år till en av de mest 20 inflytelserika beslutsfattarna som påverkar kvinnors rättigheter i världen av det globala policynätverket Apolitical. Åsa Regnér var barn-, äldre- och jämställdhetsminister 2014-2018 och dessförinnan bland annat generalsekreterare på RFSU och chef för UN Women i Bolivia.

I april utsågs Charlotte Salford till assisterande generalsekreterare och avdelningschef för styrning och yttre förbindelser vid internationella jordbruksutvecklingsfonden IFAD.

IFAD är ett FN-organ med syftet att bekämpa fattigdom på landsbygden i utvecklingsländer.

Vad tror du det beror på att flera svenska kvinnor det senaste året fått chefsjobb inom FN?

– Sverige har den första feministiska regeringen i världen, och har visat ett ledarskap för att bemyndiga kvinnor. Det är något vi har gemensamt med FN. I den FN-organisationen där jag arbetar, har vi ett starkt engagemang för att stödja landsbygdskvinnor. Kanske är det vår gemensamma övertygelse som binder oss samman – om att när fler kvinnor är aktiva i arbetslivet växer ekonomierna och vi får en bättre livskvalitet för alla, säger Charlotte Salford.

Hon har tidigare arbetat vid Utrikesdepartementet, vid EU-kommissionen samt haft ledande positionen vid den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).

Gunilla Carlsson är biträdande chef för FN:s program mot hiv och aids, UNAIDS, en post hon tillträdde i början av året,

Gunilla Carlssson fick en tuff start när en toppchef på UNAIDS anklagades för sexuella övergrepp.

Hon har tidigare varit biståndsminister (M) mellan 2006-2013, seniorrådgivare i afrikanska utvecklingsbanken, vice ordförande för GAVI, ledamot i Europaparlamentet med mera.

Hör Gunilla Carlsson i en podd om munkavlar och maktlöshet här.

Nyligen utsågs Charlotte Petri Gornitzka till assisterande generalsekreterare och biträdande exekutivdirektör för Unicef.

Hon kommer närmst från tjänsten som ordförande för OECD:s biståndskommitté DAC och har tidigare arbetat bland annat som generaldirektör för Sida, generalsekreterare för Rädda Barnens riksförbund och Internationella Rädda Barnen.

Det är många svenskar på tongivande positioner inom FN nu - hur förväntas ni göra skillnad?

Vi tar med oss en ledarstil som är inkluderande vilket bidrar till att utveckla kulturen inom FN. Sedan har Sverige en stark tradition av ett generöst bistånd grundat i ett rättighetsperspektiv, som vi kombinerar med en nyfikenhet för modernisering och innovation., säger Charlotte Petri Gornitzka.

Lyssna på podden, "Kan hon rädda biståndet"  här.

Louise Gårdemyr/Ylva Bergman