Go to main navigation
Jordanien flyktingläger syrien

Människor utanför en av de två mataffärerna i flyktinglägret Zaatari i Jordanien.

Foto: Vilhelm Stokstad

NYHET

Syrier i Jordanien osäkra på möjligheten att återvända

Tiotusentals syriska flyktingar har återvänt från Syriens grannländer, men få av dem från Jordanien.

Kundvagnen som Amna Mohammed drar efter sig är fylld med socker, te, ris och mjölk. Det är början av november och hon har precis fått det kontantbidrag som alla syriska flyktingar får här i Zaatari-lägret, en dryg mil från den syriska gränsen. Kriget i hennes hemland är inne på sitt sjunde år, själv har hon snart varit flykting i Jordanien i sex år. Men nu ska hon hem.

– Jag ska till [den syriska] ambassaden om några dagar och få mina papper, säger hon.

Hennes man återvände redan för fyra år sedan. De bestämde att Amna skulle stanna kvar med barnen i lägret tills de bedömde att det var säkert för alla att återvända.

– Det är säkert i vår hemby nu. Jag kanske åker redan nästa månad. Det känns väldigt kul och förväntansfullt, säger hon.

I somras återtog syriska regeringsstyrkor kontrollen över stora delar av de södra provinserna i Syrien, där Amna Mohammed och många andra här i Zaatari-lägret kommer ifrån.

Ekonomiska drivkrafter

Av den miljon syriska flyktingar som finns i Jordanien är det emellertid få som är lika entusiastiska på att återvända som Amna Mohammed. FN:s flyktingorgan UNHCR gör regelbundna undersökningar av flyktingarnas planer och motivation, och de senaste mätningarna visar att bara 8 procent planerar återvända under det närmsta året.Under det första halvåret 2018 var det endast 1700 personer som återvände från Jordanien. Sammanlagt, från hela regionen, återvände 17 000 personer under samma period, framför allt från Libanon och Turkiet.

Läs OmVärldens enkät med syriska flyktingar i Jordanien

UNHCR:s undersökningar visar också att motivationen för att återvända har skiftat. I början återvände folk i större utsträckning av familjeskäl, för att släktingar eller familjemedlemmar var kvar i Syrien, medan det numera är socioekonomiska skäl som driver återvändandet. Jordanien är i dag i en svår ekonomisk situation med stigande matpriser och skatter.

I slutet av oktober öppnades återigen gränsen mellan Syrien och Jordanien, efter att ha hållits stängd under sommarens strider. Det är oklart hur många syrier som korsat gränsen sedan dess, men enligt den jordanska regeringen kan det röra sig om omkring 600.

– Vi håller på och verifierar uppgifterna och stämmer av med alla registrerade flyktingar, säger Stefano Severe, UNHCR-chef i Jordanien.

Påtvingade återvändanden

Människorättsgrupper som Human Rights Watch har också dokumenterat hur de jordanska myndigheterna har deporterat syriska flyktingar. I början av 2017 ska över 2000 flyktingar ha skickats tillbaka i strid med gällande internationella avtal och principen om "non-refoulement". UNHCR:s Stefano Severe berättar att de lyckats ingripa i några av fallen.

– I en del fall har vi kunnat ingripa och stoppa utvisningar. För det mesta har det handlat om människor som Jordanien har deporterat av säkerhetsskäl. Det har sällan rört sig om hela familjer utan om enskilda individer, men ofta har sedan deras familjer följt med. Jag kan dock säga att detta lyckligtvis inte längre förekommer.

Grannlandet Libanon har tidigare kritiserats för att ha skickat tillbaka syriska flyktingar under oklara omständigheter. OmVärlden rapporterade under hösten 2017 att tusentals syrier repatrierats utan internationell närvaro.

FN:s chefssamordnare i Jordanien, Anders Pedersen, säger att han är glad att Jordanien valt en annan väg.

– I dagsläget finns inte förutsättningarna för att vi från FN ska kunna stödja ett mer organiserat återvändande. Människor måste kunna återvända i säkerhet och frivillighet, och fram tills den dag det är möjligt är det viktiga för oss att vi fortsatt kan stödja Jordanien så att de syrier som vill vara kvar här kan vara det. Där har Jordanien varit oerhört gästfritt.

Anders Pedersen varnar dock för att om biståndet till Jordanien skulle börja tryta riskerar gästfriheten att bli lidande och väcka politiska krav på att syrierna måste återvända.

– Går bidragen ner är den rädsla vi har att den typen av politiska krafter skulle kunna få mer utrymme, säger han.

Syrier väntar utanför den syriska ambassaden i Amman. Foto: Vilhelm Stokstad

Köar utanför ambassaden

Även om majoriteten av syrierna i Jordanien förhåller sig avvaktande till möjligheten att återvända är intresset stort utanför den syriska ambassaden i Amman. Kön ringlar sig lång med människor som väntar på att hämta ut nya pass till sig själva och sina familjemedlemmar.

En 16-årig kille från Dara har fått i uppgift att åka i förväg medan familjen stannar i Jordanien och avvaktar. Han säger att han inte ens vet om deras hus finns kvar.

– Det är fifty-fifty, säger han. Stämningen är uppsluppen men samtidigt spänd.

Ingen av de väntande syrierna vill figurera med namn eller bild i media. En annan man, 30 år gammal, ska åka ända till Aleppo med buss.

– Det är säkert nu, säger mannen, som sålde kläder i Aleppo innan kriget bröt ut och nu planerar på att igen öppna en klädbutik när han kommer hem.

Axel Kronholm


* Fotnot: materialet har tagits fram med stöd från UNDP Sverige.