Go to main navigation
protesting-mining-armenia.jpg

Demonstration utanför ArmeniaBank i Jerevan efter att banken lånat ut 24 miljoner dollar till gruvbolaget Lydian International. "Vatten eller cyanid" står det på ett av plakaten.

Foto: Narek Aleksanyan

NYHET

Trots kritik: Svenska bolag bidrar till extremt miljöfarlig gruvdrift i Armenien

Armenien har några av de lägsta skatterna för mineralexploatering i världen, vilket lockar internationella storföretag att ta för sig av den mineralrika berggrunden. Två av dessa bolag är ABB och Sandvik som är involverade i bygget av en enorm guldgruva i ekologiskt viktiga Amulsar.

Gruvdrift är Armeniens största industri och står för över 50 procent av exportinkomsterna. Trots det sysselsätter sektorn endast en procent av befolkningen. I ett land där arbete är en bristvara var lyckan därför stor när det brittiska off-shorebolaget Lydian International år 2006 meddelade att de skulle anlägga en guldgruva i Amulsar i södra Armenien. När arbetet påbörjades 2015 gav det 1300 människor arbete, men i år när bygget av anläggningen står färdigt så kommer antalet arbetare troligen att minskas till 700.


Gruvområdet i Amulsar. Foto: Lydian International

Gruvan har varit omstridd sedan start på grund av den utvinningsmetod som används, där guldet utvinns med hjälp av natriumcyanid. 

– Metoden är kontroversiell eftersom natriumcyanid är extremt giftigt och dessutom väldigt vattenlösligt och lätt rinner ut i grundvattnet, säger Levon Galstyan, geograf och ordförande i miljöorganisationen Armenian Environmental Front som har kämpat mot gruvan i över tio år.

Enligt Galstyan är risken stor att natriumcyanid rinner ut i området, där tre stora floder passerar och där det också ligger två stora vattenreservoarer som leder vatten till sjön Sevan. Denna sjö förser 18 procent av Armeniens befolkning med rent vatten och är Armeniens största färskvattenreservoar. Området är även känt för att vara en ekologisk korridor för bland annat leopard, björn och besoarget. 

– Om vi förorenar Sevan kan vi lika gärna lämna landet, fortsätter han. 

Lydian International har dock hela tiden slagit ifrån sig kritiken och hänvisar till sina egna miljörapporter och sin egen forskning. Vd:n Howard Stevenson meddelar på bolagets hemsida att gruvan är i världsklass vad gäller modernitet och säkerhet och att aktieägarna kan vara lugna och stolta över projektet.

I början av 2017 kontrakterades Sandvik och ABB för att bygga en kross- och screeninganläggning, samt för att elektrifiera hela området. Via sin presskontakt meddelar ABB att de alltid strävar efter att ta hänsyn till miljöpåverkan i de länder som de är verksamma i. I fallet Amulsar menar de att projektet är noga övervakat av investerarna Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD, Internationella finansieringsbolaget, IFC, och svenska Exportkreditnämnden, EKN: ”Enligt EBRD, IFC och EKN bekräftar Lydians hållbarhetsrapport att de verkar i linje med två viktiga gruvstandader – IFC:s miljömässiga hälso- och säkerhetslinje och Extractive Industries Transparency Initiative, EITI." 

Även Sandvik hänvisar till Lydians egna research och miljörapporter:

– Lydian International är en av våra kunder i Armenien och vi levererar en krossanläggning till dem. Hela projektet har genomgått en noggrann granskning av lokala myndigheter. I övrigt har vi inga kommentarer, säger Carina Aspenberg, PR-manager på företaget. 


Krossanläggningen vid i gruvan i Amulsar. Foto: Lydian International

Just på grund av miljöriskerna är metoden att utlaka guld med natriumcyanid olaglig i flera länder. Exempelvis inträffade år 2000 ett cyanidutsläpp från en gruva i Rumänien som orsakade skador på ekosystem även i angränsande länder.

– Varje guldgruva av denna storlek har haft allvarliga konsekvenser för miljön. Det är det största problemet för guldgruvor över hela världen. Och problemen kommer att finnas kvar för alltid, även när Lydian lämnar Armenien, säger Levan Galstyan.

För lämna landet kan Lydian göra när de vill. Sedan 2012 behöver bolag som bedriver gruvverksamhet i Armenien nämligen inte städa upp efter sig, vilket redan har lett till att giftigt avfall har lämnats vind för våg. Enligt forskningsinstitutet Center for Ecological Noosphere Studies National Academy of Sciences, CENS, har landets gruvindustri lett till att många åkrar är täckta av tungmetaller som kvicksilver och kadmium. Enligt deras beräkningar lever drygt 57 procent av befolkningen i giftiga miljöer.

– När ABB och Sandvik blev delaktiga i projektet kändes det väldigt dåligt. Sverige är känt för att vara ett miljövänligt land och jag blev förvånad över att de inte ens verkade ha diskuterat miljöfrågan, säger Levan Galstyan.

Izabella Rosengren