Go to main navigation
margot-riksdagen-14-feb.jpg

Margot Wallström presenterar 2018 års utrikesdeklaration för riksdagen.

Foto: riksdagen.se

nyhet

Utrikesdeklarationen: "Jorden kunde vara en ljuvlig plats att leva på"

Världen är en otryggare plats där demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer är på tillbakagång – men det finns en rad positiva tecken. Det menade utrikesminister Margot Wallström när hon presenterade regeringens utrikesdeklaration.

Utrikesminister Margot Wallström inledde onsdagens presentation av regeringens utrikesdeklaration med att påminna om att det i år är 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige.

– Demokratin är kärnan i Sveriges utrikespolitik. Det främsta målet med Sveriges utrikespolitik är att värna om vårt lands och vårt folks trygghet, sa hon och radade upp några områden som regeringen ser som oroande i omvärlden: klimatförändringar som hotar Sveriges säkerhet, länder som sluter sig inåt och att allt fler människor tvingas på flykt.

Utrikesdeklarationen hålls varje år i februari och är en sammanfattning av regeringens prioriteringar på utrikesområdet. Wallström betonade att Sverige i år – både som ordförande i Nordiska ministerrådet och i Barentsområdets och Östersjöstaternas råd – har ett extra ansvar för samarbetet mellan länderna runt Östersjön. Ett område vars säkerhetspolitiska situation försämrats på grund av Ryssland, enligt Wallström.

– Ryssland bär ansvaret för konflikten i östra Ukraina som resulterat i över 10 000 dödsoffer. Vi fördömer den ryska aggressionen, inklusive den illegala annekteringen av Krim. Dessa flagranta brott mot folkrätten är det mest allvarliga hotet mot den europeiska säkerhetsordningen sedan kalla krigets slut, sa hon.

Wallström betonade att EU är Sveriges främsta utrikespolitiska arena, men uttryckte oro över ökad intolerans och minskad respekt för rättsstatens principer i flera länder inom unionen. Sverige ska arbeta för att EU ska ha en ambitiös klimatpolitik, ett gemensamt asylsystem där alla länder tar ansvar samt ett fördjupat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete.

Wallström uttryckte oro över utvecklingen i Turkiet och landets attacker mot kurder i Afrim i norra Syrien men sa att EU trots det inte ska stänga dörren för ett framtida medlemskap.

Feministisk utrikespolitik har gjort skillnad

Sverige har nu suttit ett år i FN:s säkerhetsråd. Enligt Wallström har Sverige gjort skillnad.

– Just nu förhandlar vi om en resolution om eldupphör i Syrien, för att fortsätta säkra humanitär hjälp till de miljontals behövande. Vi har en ledande roll i frågor om barn i väpnad konflikt. Vi har väsentligt stärkt FN:s arbete med kvinnor, fred och säkerhet. På svenskt initiativ har ett enat råd fördömt våldet mot rohingyer i Myanmar, sa hon.

När det gäller det ökade kärnvapenhotet i världen betonade Wallström regeringens linje kring nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Men Wallström gav inga svar på om Sverige kommer ställa sig bakom den omdiskuterade FN-resolutionen om ett kärnvapenförbud.

– En utredning kommer att se på konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde, sa hon.

Wallström hyllade höstens #metoo-rörelse och gav exempel på hur regeringens feministiska utrikespolitik under året givit konkreta resultat:

– I Saudiarabien och Iran utbildar vi kvinnor så att de får större makt över sin ekonomi. I Rwanda har vi skapat samhällsdebatt om papparollen. Medlemmar i vårt kvinnliga medlingsnätverk arbetar med Syrien, Afghanistan, Colombia, Ukraina. Sverige är en av de största givarna till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, genom preventivmedel, mödrahälsovård och säker abort. Vi arbetar mot kvinnlig könsstympning, sa hon.

Tryggheten minskar i världen

Generellt sett gör regeringen bedömningen att tryggheten minskar i världen, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer motarbetas och är på tillbakagång. I Sydamerika sa Wallström att fredsprocessen i Colombia ger hopp, medan utvecklingen i Venezuela är mycket allvarlig. I Asien betonade hon att Kina måste stärka de mänskliga rättigheterna och nämnde Sveriges långvariga stöd för fredsbyggande i Afghanistan.

I Mellanöstern stödjer Sverige fredsprocessen i Syrien och är en av de största biståndsgivarna i regionen. Wallström efterlyste politisk dialog mellan Saudiarabien och Iran för att minska de allt värre spänningarna i regionen och förordade en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina.

I Afrika menade Wallström att bilden är splittrad, dels tillväxt och stärkt regionalt samarbete, dels krig, klimatförändringar och humanitära kriser. Särskilt uttryckte utrikesministern oro över utvecklingen i Sahelområdet där Sverige deltar i FN:s och EU:s insatser i Mali. Även i Kongo, där svenska FN-arbetaren Zaida Catalán mördades förra året, råder akut politisk och humanitär kris.

Däremot ses positiva tecken i Somalia där Sverige ökar biståndet. Maktskiftet i Zimbabwe betecknade hon som ”en historisk möjlighet”.

Citerade Astrid Lindgren

Wallström valde att inte nämna den fänglsade svensk-kinesiska bokförläggaren Gui Minhai, Dawit Isaak eller någon annan av de känsliga personärenden som UD arbetar med vid namn. Istället fanns formuleringar om att utrikesförvaltningen arbetar oförtrutet och ofta i det tysta för att hjälpa svenskar i nöd eller krissituationer utomlands.

Margot Wallström avslutade sin presentation av 2018 år utrikesdeklaration med att citera ett stycke ur författaren Astrid Lindgrens dagbok från den dagen andra världskriget bröt ut:

”Jorden kunde vara en ljuvlig plats att leva på.

Är inte det, trots allt, vad alla människor önskar? Att i trygghet få forma och leva sina liv.

Låt oss inte nöja oss med mindre. Låt oss agera med mod och tålamod, och låt oss möta världens oro med en politik för trygghet och framtidstro. I Sverige och i världen.”

Mikael Färnbo