Go to main navigation
magdalena-andersson-varbudget-2018.jpg

Regeringen föreslår bland annat en stor ökning av anslaget till Världsbanksgruppen från år 2020.

Foto: Screenshot regeringen.se

nyhet

Vårbudget: 1,8 biståndsmiljarder till Världsbanken och näringslivet

Regeringen minskar det internationella biståndet med 43 miljoner kronor i vårbudgeten på grund av valutaförändringar och ökat kärnstöd till FN:s migrationsorganisation. Samtidigt aviseras en miljardhöjning för anslaget till Världsbankens utlåning för privata investeringar.

Regeringen minskar det internationella biståndet med 43 miljoner kronor i vårbudgeten. 28 miljoner kronor går till att finansiera biståndsmyndigheten Sidas ökade kostnader på grund av en svagare krona. Resterande 15 miljoner kronor går till ökat kärnstöd för FN:s migrationsorganisation IOM.

LÄS MER: Så vill regeringen satsa på biståndet 2018

En minskning med 43 miljoner kronor är marginell i förhållande till biståndsramen på 42 miljarder kronor. ”Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget”, skriver regeringen.

Regeringen vill även ha riksdagens godkännande för att öka den totala summa som regeringen har möjlighet att teckna upp för framtida biståndsutgifter. Det kan till exempel handla om att underteckna fleråriga avtal om finansiering av olika FN-organ. Regeringen föreslår en höjning av den ramen med 7,8 miljarder kronor till totalt nästan 90 miljarder kronor fram till år 2028.

Orsaken är att ett antal fleråriga avtal som var tänkt att tecknas under 2017 istället kommer att ingås under 2018, enligt regeringen.

Miljardhöjning till Världsbanken

Dessutom föreslår regeringen en stor ökning av anslaget till Världsbanksgruppen från år 2020. Höjningen är kopplad till ambitionshöjningar i banken inom bland annat konflikt, klimat och jämställdhet för att nå målen i Agenda 2030. Alla medlemsländer inklusive Sverige ska bidra till kapitalökningen utifrån sin ägarandel.

Dels handlar det om drygt en miljard kronor till den så kallade Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD. Regeringen vill även utfärda garantier till banken på sammanlagt nästan 3,8 miljarder dollar (32 miljarder kronor).

IBRD är en del av Världsbanksgruppen som ger lån med relativt låg ränta till medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer. Enligt regeringen ska IBRD bidra till genomförandet av de globala målen och Parisavtalet genom att bistå länder med rådgivning och finansiering.

Under de kommande åren beräknas utlåningen från IBRD att öka betydligt. Banken har själv efterlyst en sammanlagd kapitalhöjning på nästan 157 miljarder dollar, varav sex procent utgör kapital och resten garantier.

800 miljoner till privatinvesteringar

Regeringen vill öka sitt anslag med nästan 800 miljoner kronor till Världsbankens organ för privata investeringar, IFC, för deras arbete med klimat och jämställdhet. IFC har begärt en kapitalhöjning från alla medlemsländer som nu Sverige svarar mot.

I slutet av förra året ingick Sida ett nytt samarbete med IFC. Tillsammans ska Sida och IFC erbjuda en finansiell garanti till två av världens största försäkringsbolag Allianz och Eastspring Investments för att de i sin tur ska våga låna ut 8,6 miljarder kronor till infrastruktursatsningar i utvecklingsländer. Sidas garanti är på 535 miljoner kronor.

LÄS MER: Vill biståndet och företagen verkligen samma sak?

Enligt regeringen har IFC en kompletterande roll till IBRD och ska fokusera på att öka privata investeringar i konfliktdrabbade länder där behoven för att genomföra de globala målen är som störst.

LÄS MER: Så påverkar storföretagen biståndet

Formellt beslut om kapitalökningen till Världsbanken fattas på bankens årsmöte i oktober. Vårbudgeten läggs fram som en proposition för riksdagen som röstar om den i juni. 

Texten har uppdaterats den 16/4 2018

Mikael Färnbo