Go to main navigation
FN Klimat

Foto: Flickr/Pinterest

NYHET

Världen inte redo inför FN:s klimattoppmöte

På FN-toppmötet i Polen i december måste världen enas om hur Parisavtalet ska genomföras. Men efter ett år av förseningar och osämja är förutsättningarna osäkra.

I Paris 2015 enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader – helst 1,5 grader – och vad som krävs för att klara det.

Toppmötet i Katowice i Polen i december i år handlar i korthet om hur Parisavtalet ska följas upp och genomföras. Länderna har framför sig att ta fram en regelbok som ska gälla alla parter och som alla kan ställa sig bakom.

Men under året har arbetet inför mötet, med att utforma och förhandla fram Parisavtalets regelverk, stött på problem. Gamla oenigheter har bubblat upp till ytan, till exempel i frågan om skillnaderna i ansvar mellan fattiga och rika länder. Det har också varit svårt att enas om teknikaliteterna: hur ska länderna redovisa och rapportera in sina utsläpp och utsläppsminskningar?

– Om tre månader är vi i Katowice och ärligt talat är vi inte redo, sa Fijis representant Frank Bainimarama tidigare denna månad, när man träffades på ett extrainsatt förhandlingsmöte i Bangkok.

"Alla var frustrerade"

När förhandlingarna avslutades i Bangkok var man fortfarande inte redo. Man lyckades göra förhandlingstexterna tydligare, men inte mycket mer än så. USA blockerade bland annat Kinas förslag att få till olika måttstockar för rika och fattiga länder.

– Framsteg har gjorts i de flesta frågorna, men inga frågor är helt och hållet lösta ännu, sa FN:s klimatchef Patricia Espinosa på en presskonferens, och beskrev framgången i Bangkok som ”begränsad”.

– Alla var frustrerade, kommenterade EU:s chefsförhandlare Elina Bardram till Climate Home News.

Christoffer Nelson är departementssekreterare på miljö- och energidepartementet och representerar Sverige i förhandlingarna. Han konstaterar att de konkreta förhandlingarna om parternas olika alternativ kvarstår inför mötet i Polen, som han beskriver som ”den viktigaste milstolpen i klimatförhandlingarna sedan Paris 2015”.

– Våra förväntningar är att parterna lyckas besluta om en regelbok under COP24. Sen kommer det finnas delar av regelboken som kommer att behöva finputsas på och vidareutvecklas framöver när regelboken väl är på plats. Men huvuddragen behöver vara plats, säger han.

"EU tagit ledartröjan"

En av de dominerande frågorna är stöd till utvecklingsländer för att de ska kunna genomföra Parisavtalet.

– En av Parisavtalets styrkor är att det gäller för alla parter och att alla ska bidra efter förmåga, men just detta tolkar vissa av de centrala parterna som att det inom Parisavtalet råder ett tudelat ansvar mellan utvecklade och utvecklingsländer. För att hantera klimatförändringarna behöver dock alla bidra och detta blir såklart också en dominerande fråga att hantera under COP24, säger Christoffer Nelson.

Utöver att det är svåra frågor som förhandlas har arbetet försvårats ytterligare av att USA:s avhopp från Parisavtalet. I praktiken kan USA inte lämna arbetet formellt förrän år 2020, och de finns dem som hoppas på att stormakten ska återansluta sig. Hur det än blir med den saken är det tydligt att USA inte spelar samma aktiva roll som när Parisavtalet antogs.

– Vi ser att USA fortsatt deltar i förhandlingsrummet, men de är inte lika aktiva och de saknar det förtroende man hade inför och under Parismötet. I flera fall har bland annat EU gått in och tagit över ledartröjan tillsammans med progressiva utvecklingsländer, säger Christoffer Nelson.

Anders Wijkman, ordförande i Romklubben, beskriver USA:s agerande som ”förbannat allvarligt”.

– En rad andra länder tar Donald Trump och hans agerande till intäkt för att inte göra mer. USA har lämnat walkover i det internationella systemet och det är förbannat allvarligt. Särskilt som de står för 15-20 procent av finansieringen som nu faller bort.

Förutom USA pekar Anders Wijkman ut ett antal länder i Centraleuropa som ”sänken” i de internationella klimatförhandlingarna. Däribland Polen, som ju står värd för årets toppmöte.

– Länder som Polen, Ungern och Tjeckien bromsar när EU nu diskuterar om man kan höja ambitionerna i utsläppsmålen. De stretade också emot i reformen av handelssystemet med utsläppsrätter. Det handlar förstås om att exempelvis Polen är helt fast i en kolbaserad ekonomi, och där behöver EU göra mycket mer för att aktivt gå in och hjälpa med omställningen.

Andra höjer ambitionerna

Samtidigt som en del stretar emot finns det också många positiva krafter där Anders Wijkman ser hopp.

– Det sker mycket positivt, inte minst när det gäller städernas roll. Städer svarar för 70-80 procent av utsläppen, och många städer runtom i världen pågår många spännande projekt om hyr man bygger, hur transportsystemet organiseras, och så vidare.

Han påpekar också att även om tiden är knapp så är vi i ett bättre utgångsläge i dag för att ställa om än tidigare.

– Till skillnad från för tio år sedan har vi mycket mer kunskap i dag om vad som behöver göras och hur vi ska göra det. Det är stora utmaningar men vi vet vad de är, säger han.

Christoffer Nelson ser också att det finns hoppingivande trender. Bland annat verkar USA:s tillbakadragande sporrat andra aktörer till ett mer hängivet engagemang i klimatarbetet.

– Flera stora utsläpparländer ser ekonomiska fördelar (och hälsomässiga fördelar) med att gå bort från traditionella energikällor. Samtidigt ser vi att USA:s ändrade färdriktning har gjutit kraft till ett mer aktivt arbete från civilsamhället och från delstater inom USA som driver klimatarbetet framåt. Just nu har exempelvis ett stort antal aktörer samlats i Kalifornien för att diskutera klimatfrågan och initiativ likt dessa gör att momentum kvarstår och kanske i vissa fall att USA:s avhopp lett till högre ambition från andra parter, säger Christoffer Nelson.

Axel Kronholm