Go to main navigation
konflikt 10 största konflikter väpnad konflikt krig diplomati
1.    Nordkorea

2.    USA-Saudi-Iran

3.    Burma och Bangladesh

4.    Jemen

5.    Afghanistan

6.    Syrien

7.    Sahel-regionen

8.    Kongo-Kinshasa

9.    Ukraina


10.    Venezuela

Den internationella ordningen är under förändring, USA:s plats är inte lika självklar längre, skriver International Crisis Groups ordförande Robert Malley och listar 10 konflikter att hålla koll på 2019.

Foto: Tova Jertfelt

LISTA

10 konflikter att hålla koll på 2019

Varje år listar International Crisis Group 10 konflikter som världen bör hålla extra koll på under året. Från Syrien och Jemen till Kamerun och Venezuela. Här är hela listan. 

"I en värld med färre regler är det enda viktiga att veta vad det går att komma undan med. Och idag verkar det kunna vara en hel del..".

Så inleder International Crisis Groups ordförande Robert Malley 2019 års spaning om konflikter som världen bör hålla ett extra öga på under året. Den internationella ordningen som vi känner till den håller på att lösas upp menar Robert Malley och listar följande konflikter att hålla koll på 2019:

Konsekvenser av kriget i Jemens huvudstad Sana'a. Foto: Nuha Mohammedi/NRC 

1. Jemen

Världens värsta humanitära kris riskerar att försämras ytterligare om inte nyckelaktörerna utnyttjar det läge som FN:s särskilda sändebud, Martin Griffiths, har skapat den senaste tiden. Kriget i Jemen har nu pågått i mer än fyra år och nästintill 16 miljoner jemeniter går hungriga enligt FN. Beroende på hur de stridande parterna lever upp till det så kallade Stockholmsavtalet som blev resultatet av decembers fredssamtal i Sverige och hur det går med internationella påtryckningar, bland annat från USA, kan konflikten ta olika vägar under 2019.


Vad händer om och när USA lämnar Afghanistan? Foto: U.S. Army/Jesse Glenn 

2. Afghanistan

Den just nu mest dödliga konflikten. Under 2018 dödades fler än 40 000 civila och soldater – den högsta siffran på sjutton år. Trumps beslut i slutet av förra året om att halvera närvaron av amerikanska styrkor i landet har medfört ytterligare oro. Talibanerna kontrollerar nu hälften av landet och triggas av en upptrappning av amerikanska flygbombningar. I september utsågs Zalmay Khalilzad till sändebud för fredsförhandlingar och de stridande parterna är positiva till att få till en lösning. Efter Trumps utspel om att ta hem soldater, något som visserligen talibanerna är positiva till, finns dock åter risk för ett nytt inbördeskrig.


Xi Jinping och Donald Trump. Foto: Kremlin.ru (CC BY 4.0)/Michael Vadon (CC BY-SA 4.0) 

3. Kina och USA

Det spända läget mellan Kina och USA är inte en dödlig konflikt, men handelskriget mellan Washington och Peking har trappats upp rejält. Retoriken blir allt våldsammare och om relationerna fortsätter försämras skulle det kunna få allvarliga geopolitiska konsekvenser. I den amerikanska regeringens nationella försvarsstrategi för 2018 är ”mellanstatlig strategisk konkurrens” med Kina och Ryssland som huvudkonkurrenter listad före terrorism. Från Kinas håll tar man större plats i multilaterala institutioner som Världsbanken och regionalt. Risken för direkt konflikt är i nuläget ganska liten, men händelseutvecklingen i Sydkinesiska havet är en oroande faktor. Positivt vore om parterna snarast kunde få till något form av handelsavtal.


4. Saudiarabien, USA, Israel och Iran

USA, Saudiarabien och Israel ser alla Irans regering som ett hot vars regionala ambitioner behöver minska. Denna hotbild ledde till att USA förra året lämnade kärnvapenavtalet med Iran, återinförde sanktioner och förde en mer aggressiv retorik mot landet. Samtliga parter är på olika sätt involverade i regionens många konflikter: Saudiarabiens inblandning i Jemen och Israels i Syrien är i viss utsträckning ett proxykrig med Iran. Hittills har Iran visat återhållsamhet, men de ekonomiska konsekvenserna av USA:s sanktioner kan bli mer märkbara under året med risk för större oro bland Irans befolkning. Kanske kommer Iran tycka det är dags att USA betalar för vad de gjort, skriver International Crisis Group.


Syriska demokratiska styrkorna ser på när ett IS-mål träffas. Foto: Timothy R. Koster.

5. Syrien

När 2018 började nå sitt slut såg det nästan ut som att den syriska konflikten också var på väg mot ett slut. Det såg ut som att regimen, med hjälp av Iran och Ryssland, skulle vinna mot oppositionen, att kriget mot terrorgruppen IS skulle vara över. Utländska aktörer (Israel, Iran och Ryssland i sydväst, Ryssland och Turkiet i nordväst och USA och Turkiet i nordöst) skulle behålla sina positioner i landet och utgöra någon slags bräcklig jämvikt. Men efter att Trump i mitten av december meddelade att USA kommer ta tillbaka sina amerikanska trupper blev det åter obalans och oro för att konflikten eskalerar. Den kurdiska väpnade gruppen YGP samarbetade med USA mot IS men lämnas nu att fortsätta kampen själva, inte bara mot IS utan också mot Turkiet och Assad-regimen. Det territorium USA lämnar efter sig kan leda till maktkamp om mark mellan flera aktörer, däribland IS.


Nigerias nuvarande president Muhammadu Buhari och tidigare vicepresident Atiku Abubakar. Foto: Atiku Campaign 2011 (CC BY 2.0)/U.S. Department of State 

6. Nigeria

I Nigeria hålls val under våren. Traditionellt har valen varit våldsamma och det ser ut att vara liknande förutsättningar i år. Det finns stor konkurrens mellan två presidentkandidater,. Det finns också en stor misstro från oppositionen mot valkommissionen och säkerhetsstyrkorna, vilket ökar risken för protester i samband med valen. Utöver omständigheter kring valet finns en allmän osäkerhet i landet och nivåerna av våldsbrott är höga. Islamistiska organisationer, såsom Boko Haram och en västafrikansk fraktion av IS markerar samtidigt en allt större närvaro.


Cermoni för frisläppta barnsoldater i Sydsudan, den 7 augusti 2018. Foto: Unicef

7. Sydsudan

Sedan Sydsudans inbördeskrig bröt ut för fem år sedan har 400 000 människor dött. I september förra året skrev president Salva Kiir och hans främsta rival Riek Machar under ett avtal om eldupphör och om att styra landet tillsammans fram till valet 2022. Våldet har sedan dess minskat men det är ett väldigt osäkert upplägg och liknar ett avtal som parterna undertecknade 2015, vilket kollapsade ett år senare. Samtidigt står grannlandet Sudan inför en allvarlig utmaning där folket demonstrerat mot höga priser och uppmanat sin president att avgå. En kris i Sudan kan ge konsekvenser även för Sydsudan.


Kameruns engelskspråkiga minoritet i sydvästra Kamerun gör motstånd mot regeringstyrkorna, det kan enligt International Crisis Group leda till inbördekrig under 2019.

8. Kamerun

En kris i Kameruns engelskspråkiga områden ligger på gränsen att eskalera till ett inbördeskrig och destabilisera en tidigare relativt lugn region. 2016 tog sig engelskspråkiga lärare och advokater ut på gatan för att protestera mot användningen av franska i skolan och i rättssystemet och sedan dess har krisen eskalerat. Det ledde till större protester mot marginaliseringen av Kameruns engelsktalande minoritet, en femtedel av landets befolkning. 10 separatistiska milisgrupper gör nu motstånd mot regeringsstyrkorna, minst 500 civila har dött i våldet och många har blivit internflyktingar eller tvingats fly till Nigeria.


Tioåriga Lera Nagormay i ett klassrum i östra Ukraina. Foto: Unicef/Gilbertson 

9. Ukraina

Kriget i Ukraina fortsätter att pyra utan någon lösning i sikte. Händelseutvecklingen i Azovska sjön där ryska och ukrainska fartyg delar tillträde bidrar också till en större geopolitisk osäkerhet. Som Kiev ser det är Rysslands attack mot ukrainska fartyg förra året ett försök att frånta Ukrainas rätt till den Azovska sjön vilket bryter mot bilaterala avtal. Under tiden fortsätter strider i Donbas i östra Ukraina och varken Ukraina eller Ryssland har vidtagit åtgärder för att avsluta kriget. 2019 kommer förmodligen visa mer av samma sak. Möjligtvis kan det ukrainska valet spela roll för en mer fredlig utveckling men det finns också en risk för att konflikten eskalerar.


Venezuelas president Nicolás Maduros. Foto: Hugoshi (CC BY-SA 4.0)

10. Venezuela

Venezuelas ekonomi är i kris med förödande sociala konsekvenser såsom fattigdom och undernäring, något som hotar att framkalla en regional kris. En gång utrotade sjukdomar, som difteri, har kommit tillbaka. Runt 3 miljoner av landets drygt 30 miljoner invånare har flytt, främst till Colombia. Enligt FN kommer den siffran stiga till över fem miljoner i slutet av 2019. President Nicolás Maduros vägrar erkänna den kris landet befinner sig och accepterar därför inte mycket av den humanitära hjälp som erbjuds. Grannländernas tålamod är satt under prov och det finns risk för militärt ingripande utifrån – men också från en nertryckt opposition inne i landet.

 

Louise Gårdemyr