Go to main navigation
shutterstock_636281354.jpg

Barns levnadsvillkor har förändrats enormt. Idag går dubbelt så många barn i skolan än när Barnkonventionen antogs för 30 år sedan. De har bättre hälsa och dödligheten bland barn under fem år har mer än halverats. Och fler barn vet att de har rättigheter.

Foto: Rawpixel / Shutterstock

NYHET

30 år med Barnkonventionen: så har världens barn fått det bättre

Få internationella överenskommelser har haft sådant genomslag som Barnkonventionen. OmVärlden sammanfattar 30 års framsteg.

Det var den 20:e november 1989 – bara veckor efter Berlinmurens fall och några få månader före frigivningen av Nelson Mandela – som FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen, antogs. För första gången erkände världens länder i en internationell överenskommelse att barn har rättigheter. Detta skulle få enorma konsekvenser.

– Barns situation i världen har förbättrats enormt. Jämfört med för 30 år sedan har en majoritet av världens barn i dag betydligt bättre hälsa, de går i skola och lever säkrare liv, säger Karin Fyrk, enhetschef på Rädda barnen.

Här följer en sammanfattning av några av de största framgångarna och det stora arbete som också återstår.

1. Minskad barnadödlighet

Varje dag överlever 17 000 barn som skulle ha dött för 30 år sedan. En av de största framgångarna för världens barn har att göra med hälsa. Dödligheten bland barn under fem år har mer än halverats under de senaste 30 åren.

Detta beror delvis på att barn fått bättre näring och att tillgången på rent vatten och sanitet ökat, men också på koordinerade insatser från hälsoarbetare, regeringar och internationella organisationer som arbetat ute i fält med att göra födslar säkrare och därigenom också göra det möjligt för familjer att planera för att skaffa färre barn.

2. Ökad utbildning – hälften så många missar skolan

När Barnkonventionen antogs år 1989 gick 120 miljoner barn miste om grundläggande utbildning. År 2017 hade den siffran fallit till mindre än 64 miljoner. En halvering av problemet här också, med andra ord, som en effekt av länder investeringar i utbildningsväsendet. Könsgapet mellan pojkar och flickor har också minskat kraftigt, om än inte stängts helt.

Det fascinerande med båda dessa framsteg – inom utbildning och hälsa – är att de ägt rum under en period med snabb befolkningstillväxt, framför allt i fattigare länder. År 1989 fanns det 1,7 miljarder barn under 14 år, och i fjol var det 1,95 miljarder.

3. Politiska rättigheter – fler barn vet sitt värde

Barnkonventionen erkände även barns medborgerliga och politiska rättigheter, som rätten att uttrycka åsikter och engagera sig politiskt. Just detta har vi sett prov på under det senaste året med Greta Thunbergs skolstrejk och massrörelsen Fridays For Future, som nu engagerat barn i så gott som alla världens länder i klimatfrågan.

– Det som de här barnen talar om är ju rättvisa mellan generationer, och klimatförändringarnas inverkan på barns överlevnad och utveckling. Det är centrala rättigheter i Barnkonventionen, säger Karin Fyrk på Rädda barnen.

Tidigare i år lämnade Greta Thunberg och 15 andra barnaktivister in ett officiellt klagomål till FN:s barnrättskommitté där de menar att länders passivitet i klimatfrågan är ett brott mot Barnkonventionen.

I ett pressmeddelande skrev de att ”Otillräckliga eller obefintliga åtgärder av regeringar runt världen har orsakat direkta skador och utgör risk för ökande skador på barn som är ett brott mot barnkonventionen. Om inget görs kommer klimatförändringen fortsätta att leda till förödelse för barn och deras samhällen”.

– Det är ett jätteintressant fall där vi ser en effekt av att de unga känner till sina rättigheter, organiserar sig och ställer krav, säger Karin Fyrk.

4. Minskat våld mot barn – 50 länder har förbjudit aga

Före 1989 fanns det bara tre länder i världen där det var förbjudet att slå barn. Idag har över 50 länder förbud mot barnaga. År 2016 förbjöd exempelvis Mongoliet all fysisk bestraffning av barn, och i år blev det även förbjudet i Frankrike. Första land att förbjuda barnaga var Sverige.

5. Förbud mot barnäktenskap – fler har höjt åldern till 18

Flera länder har höjt åldern för äktenskap. De senaste sex åren är det 15 länder som höjt åldern för giftermål till 18 år eller tagit bort undantag som tidigare tillåtit yngre flickor att gifta sig. Data från Unicef visar att antalet unga kvinnor som gifts bort som barn minskade med 15 procent under det senaste decenniet.

Fortfarande är det de fattigaste flickorna som löper störst risk att giftas bort. Vi vet också att humanitära kriser och ekonomiskt svårmod leder till att fler unga flickor gifts bort.

Mycket arbete kvarstår

  • 5 miljoner barn dör varje år av orsaker som skulle gå att förhindra

  • 150 miljoner barn hämmas i sin fysiska och mentala utveckling på grund av undernäring

  • 52 miljoner barn kommer fortfarande att arbeta med farliga jobb år 2025

  • 64 miljoner barn missar grundläggande utbildning

– Det är fortfarande stora grupper barn som lämnas efter. Det är framför allt barn som tillhör marginaliserade grupper, barn i fattigare områden och barn som är utsatta för diskriminering av olika skäl. Det arbetet behöver slutföras, säger Karin Fyrk på Rädda barnen.

När det gäller frågor som våld mot barn, barnaga och barnäktenskap så finns det dessutom motstånd från konservativa krafter och attityder.

– Det är frågor som inte alla är överens om. När det handlar om att barn inte ska dö vid födseln kan alla enas om vad som behöver göras, men det blir svårare när vi talar om hur samhället och alla vi vuxna ska behandla barn, och vilken respekt barn förtjänar. Det handlar mycket om gamla attityder som lever kvar, säger hon.

Sverige ratificierade Barnkonventionen redan 1990, men har fått kritik för att implementeringen dröjt. Vid årsskiftet träder konventionen i kraft som lag i Sverige. Enligt Unicef innebär det att konventionen får en starkare ställning. USA är det enda land i världen som inte ratificierat Barnkonventionen.

Axel Kronholm