Go to main navigation
English: Refugees on a boat crossing the Mediterranean sea, heading from Turkish coast to the northeastern Greek island of Lesbos, 29 January 2016.
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Refugees_on_a_boat_crossing_the_Mediterranean_sea,_heading_from_Turkish_coast_to_the_northeastern_Greek_island_of_Lesbos,_29_January_2016.jpg?fbclid=IwAR0-FDhTtECau3SNvYaUT2IkVwq7QmyvLqkpNgwe-4_V06iao8NdvX832Fg

En ny rapport slår hål på myterna om migration. Tror du att merparten av världens migranter och flyktingar tar sig till rika länder? Det stämmer inte.

Foto: Mstyslav Chernov/Unframe

LISTA

8 vanliga missuppfattningar om migration

Internationell migration är en allt hetare fråga inom debatt och bistånd, men vad vet vi egentligen om hur migration fungerar? En ny rapport har tittat på den samlade vetenskapen.

Migration har fått en alltmer central roll i internationell debatt och bistånd. I EU:s nya långtidsbudget som just nu förhandlas föreslås det att 10 procent av EU:s bistånd ska gå till migration. Det kan handla om allt från insatser för att skapa jobb i ursprungsländerna till att stötta polis i länder som Libyen och Sudan.

I en ny kunskapsöversikt har ekonomiprofessor Robert. E.B. Lucas från Boston University gått igenom den samlade forskningen kring migration för att sammanställa vad vi vet, och inte vet, om hur migration och utveckling hänger ihop. Rapporten är framtagen på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier och Expertgruppen för biståndsanalays, som ett underlag för beslutsfattare.

En slutsats i rapporten är att vi vet relativt lite om de komplexa banden mellan migration och utveckling. Det behövs mer forskning för att fylla de stora kunskapsgap som finns, konstaterar professor Lucas. Den forskning som finns räcker dock till för rapportförfattaren att slå hål på ett antal seglivade myter om migration.

8 myter om migration:

1. Internationell migration är ett nytt fenomen

Även om det totala antalet migranter har ökat så har andelen människor av jordens befolkning som migrerar legat på en mer stabil nivå över de senaste decennierna. Migration är en högst mänsklig företeelse.

2. Merparten av internationell migration sker från fattiga till rika länder

Närmare 40 procent av världens internationella migranter finns i utvecklingsländer. Bortsett från migrationen till Gulfstaterna är det relativt få migranter från låginkomstländer som lyckas ta sig till höginkomstländer. De sämst utbildade från de fattigaste länderna är så gott som chanslösa.

3. Världens flyktingar samlas i rika regioner

År 2017 levde 85 procent av världens flyktingar i utvecklingsländer, varav en stor andel i de allra fattigaste länderna. Antalet internflyktingar i världen är dessutom 50 procent högre än antalet internationella flyktingar, och de återfinns nästan alla i utvecklingsländer.

Läs mer: Över 70 miljoner människor är på flykt

4. Ekonomisk utveckling i fattiga länder leder till ökad migration

Inom delar av forskningsvärlden har det varit populärt att tala om en ”migrationspuckel”, det vill säga en ökning av migration som kommer när ett land har nått en viss nivå av ekonomisk utveckling. Teorin är att när människor får det lite bättre får de också möjlighet att ge sig av.

Enligt professor Lucas finns det stora brister i dessa studier, och i nyare forskning har man inte kunnat hitta någon sådan effekt. Oavsett vilket, säger professor Lucas, är det inte en anledning att hålla tillbaka bistånd för att undvika ökad migration: om det finns en migrationspuckel kommer de fattiga länderna att nå den med eller utan vår hjälp. Att inte ge bistånd för att man oroar sig för migranter är bara att skjuta problemet på framtiden.

5. ”Brain-drain” skadar utvecklingsländers möjligheter

Det beror på. Huruvida migration av högutbildade skadar ursprungslandet beror på flera saker, som exempelvis i vilken utsträckning de personernas färdigheter hade kunnat utnyttjas effektivt i hemlandet, eller hur deras utbildning har bekostats.

Alla dessa eventuella förluster för hemlandet måste samtidigt vägas mot de vinster som förknippas med migration av högutbildade, så kallad ”brain-gain”. Forskningen visar till exempel att sådan migration sporrar den övriga befolkningen till högre utbildning och att bilateral handel mellan hemlandet och länderna som tar emot migranterna ökar. Bättre utbildade migranter skickar dessutom hem större remitteringar.

6. Remitteringar till utvecklingsländer har ökat dramatiskt

Utifrån statistiken ser det onekligen ut så: sedan millennieskiftet har remitteringarna stuckit iväg och är nu över dubbelt så stora som världens sammanlagda bistånd. Professor Lucas menar dock i rapporten att ökningen framför allt beror på att man i dag kan följa en större del av remitteringarna. Migranter har gått från informella banktjänster som är svårare att övervaka till mer officiella kanaler för att skicka hem pengar.

7. Remitteringar hjälper inte hemländerna eftersom de inte investeras

Falskt. Faktum är att remitteringar ofta investeras, särskilt i utbildning och boenden. Kollektiva remitteringar, till byar och lokala organisationer, investeras ofta i lokal infrastruktur.

8. Urban migration har skapat en snabb urbanisering och fattigdom i städerna

Merparten av städernas tillväxt är ett resultat av naturlig befolkningstillväxt samt att stadsgränserna svällt och att det som tidigare var byar nu klassificeras som del av en stad.

Axel Kronholm