Go to main navigation
FN soldat flagga

FN-personal och fredsbevarande soldater har varit inblandade i många skandaler kring sexuella övergrepp. Soldaten på bilden har ingenting med artikeln att göra.

Foto: Shutterstock

Nyhet

FN och övergreppen: ”Ingenting har hänt – straffriheten är kvar"

Sexuella övergrepp som begås inom FN blir sällan uppklarade och straffriheten är ett faktum. Code Blue som granskar FN-systemet kräver medlemsländernas uppmärksamhet.
–  Nu behövs en systematisk förändring, säger Kaila Mintz från Code Blue.

Det har gått fyra år sedan diplomaten Anders Kompass fick lämna sin chefsposition på FN:s högkommisarie för mänskliga rättigheter efter att ha avslöjat hur FN-soldater i den Centralafrikanska republiken begått sexuella övergrepp mot barn. Startskottet för metoo-rörelsen gick två år senare och i samband med det krävde FN:s generalsekreterare António Guterres nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och trakasserier inom FN.

Kampanjen Code Blue startades 2015 för att granska FN-soldaters straffrihet i världen och har senare vidgats till att även undersöka interna händelser av sexuella övergrepp och trakasserier. De har bland annat kommit fram till att många utredningar av sexuella övergrepp och trakasserier läggs ner och att få FN-anställda som begår brotten straffas, inklusive de soldater som Kompass avslöjade.

– Ingenting har hänt. Det som Guterres har gjort är att återinföra en gammal policy och omformulerat gamla system. Straffriheten pågår fortfarande, säger Kaila Mintz på Code Blue.

Läs mer: #Metoo blev en vändpunkt i branschen – men svårt att få stopp på övergreppen

Kaila Mintz arbetar med kampanjen Code Blue som granskar FN.

Utredningarna som görs när sexuella övergrepp begås av FN-anställda är under all kritik enligt Code Blue. Även ifall problematiken skiljer sig en del åt om det är fredsbevarande soldater eller tjänstemän som är inblandade. 

FN-personal som inte tillhör en fredsbevarande styrka har exempelvis ofta immunitet, liknande den diplomater har, när de arbetar officiellt. Enligt FN själva så ska straffimmuniteten inte gälla mot sexuella övergrepp men Code Blue menar att den ofta gör det ändå – genom att fall inte utreds eller att de bromsas upp. Under 2018 gjordes 111 anmälningar mot tjänstemän i 10 av FN:s organ varav 15 ansågs trovärdiga för utredning. 

– Det finns ingen rörelse framåt i den här frågan. Många fall dör också långt innan en utredning görs genom att tystas ner, säger Kaila Mintz.

Oberoende utredningar? 

För fredsbevarande soldater gäller idag en exklusiv straffrätt för FN:s medlemsländer. Med det menas att soldater som begår brott i det land som de är stationerade i inte kan bli straffade där utan endast i sina hemländer. Att skapa oberoende utredningar, och därmed omförhandla avtal som gjorts kring straffexklusiviteten för medlemsländerna är en fråga som Code Blue bejakar och FN undviker.  

En talesperson på FN förmedlar svaret att FN inte fungerar som ett statligt rättväsende och kan därmed inte åtala eller döma sina anställda. FN:s administrativa utredningar görs bland annat för att uppmärksamma medlemsländer på anklagelser mot deras medborgare. Om det är troligt att en soldat begått ett brott så går FN igenom bevisningen och skickar den sedan till polismyndigheten i soldatens hemland. 2018 kom det totalt in 94 anmälningar mot soldater varav 9 av dessa hittills har utretts som trovärdiga medan 40 fall har lagts ner redan innan en utredning har påbörjats. 

Att utredningarna sedan skickas till hemländerna ser Kaila som problematiskt på flera punkter.

– Det är svårt att skicka resurser till landet där personen ifråga befinner sig, det är kostsamt att se till att bevis kommer landet tillgodo och det är överlag väldigt få länder där ett brott som är straffbart i det egna landet är straffbart om man befinner sig utomlands, vilket betyder att väldigt få länder gör något åt dessa fall. FN är idag inte bekväma med att vända sig till lokala myndigheter för att utreda brott som deras anställda har begått, vare sig det gäller soldater eller tjänstemän. 

Men FN:s talesperson hävdar tvärtom att det inte finns något som hindrar att arbeta med lokal polis om soldater inte är inblandade:

"FN bör samarbeta med nationella myndigheter om de tagit emot en anmälan som berör FN-personal. Sexuella brott som begås av tjänstemän inom FN – som inte är soldater – ska kunna åtalas på den plats där det händer" skriver talespersonen. 

Men det finns även andra problem med de administrativa utredningar som FN gör, enligt Kaila Mintz. Utredaren är ofta är inte tillräckligt tränad, bevismaterial samlas inte in eller läggs på en osäker plats och offren blir ofta traumatiserade av att tvingas anmäla brottet på den organisation som utsatt dem.

– De kanske behöver säga till dörrvakten vad det handlar om för att ens få komma in på området för att sedan bli utfrågade av alldeles för många personer. Problemet är inte nytt. 2015 kom ett nytt fokus men problemet är detsamma, det har fortfarande inte skett en systemförändring, säger Kaila Mintz.

FN-soldater i Centralafrikanska republiken. Soldaterna på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: UN Photo

En utbredd tystnadskultur 

Även sexuella trakasserier och övergrepp som sker internt på FN leder sällan till ansvarskrävande åtgärder på grund av den djupt rotade tystandskultur som existerar inom organisationen. Generalsekreterare António Guterres betonade förra året att det måste förändras. 

– En era av tystnad och tabu är över. Alla, även vår egen personal, måste känna sig trygga med att rapportera och vi måste skydda de som vi arbetar med att hjälpa, sa han under FN-veckan i september 2018. 

Det verkar dock inte som att det skett en särskilt stor förändring på den fronten ännu. David Beasley på FN:s livsmedelsprogram WFP gjorde nyligen en enkätundersökning som 8000 anställda deltog i. Den visade att det finns en hel del interna problem, bland annat så svarade 641 personer att de blivit utsatta för eller vittnat om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. I de flesta fall handlade det om olämpliga skämt och kommentarer men det fanns även flera fall av våldtäkter och sexuella övergrepp. 950 anställda svarade även att de var rädda för att rapportera om olämpliga beteenden hos kollegor på grund av risken för repressalier.

Code Blue trycker på att det måste finnas en större transparens för att fler ska våga anmäla.

– Idag är det svårt att veta vad som händer, det läggs upp en del information på FN:s hemsida men det finns fortfarande ingen verklig transparens i utredningarna. Det står till exempel inte med vilket land som den misstänkta förövaren kommer ifrån när det inte gäller fredsbevarande styrkor, säger Kaila Mintz.

FN menar att transparensen kring dessa frågor har förbättrats under de senaste åren. Man har till exempel sedan mars 2016 lagt upp status om alla anklagelser som gjorts kring sexuella övergrepp på FN:s hemsida. FN publicerar även varje kvartal de anklagelser som har tillräcklig information för att styrka att ett sexuellt övergrepp förekommit, alltså där det finns ett identifierat offer och en identifierad förövare.

Kritiken om att nationaliteter inte inkluderas i informationen om anklagelserna i kvartalsrapporteringen beror på att generalsekreteraren inte är auktoriserad att göra den typen av information öppen för offentligheten, enligt talespersonen på FN. Generalförsamlingen tillåter endast att information offentliggörs när en FN-anställd på trovärdiga grunder har varit inblandad i ett brott, medan övriga detaljer är hemlighetsstämplade.

Medlemsländerna i FN kan göra skillnad 

Bestämmelser om vilken information som får delas med offentligheten och avtalen om straffexklusivitet pekar på att medlemsländerna har stor makt att skapa förändringar för brottsoffer. Kaila Mintz förklarar att det finns lösningar men att medlemsländerna måste hoppa på tåget.

– Problemen har länge varit nedtystade, trots våra försök att lyfta dessa frågor. Nu behövs en systematisk förändring. Vi har ett nytt förslag om att tillsätta en oberoende panel av experter som kan observera processen när ett fall anmäls. Det kan göras rätt enkelt, vi behöver bara övertyga medlemsländerna om att detta bör införas, säger Kaila Mintz.  

Visselblåsaren Anders Kompass, som till slut blev rentvådd av FN tycker att straffriheten kring soldater som begår sexuella övergrepp är en viktig fråga som bör konfronteras. 

– Jag delar helt Code Blue-kampanjens problembeskrivning och förslag på åtgärder, skriver Kompass till OmVärlden.

Sofie Axelsson