Go to main navigation
FN_Drugs.jpg

Ryssland och Kanada har rykt ihop i FN:s narkotikakommission i frågan om legalisering av cannabis.

Foto: 22blocks / ©CreativeCommons ©WikiCommons

NYHET

Cannabisbråk i FN mellan Ryssland och Kanada

Länder grälar om legalisering av cannabis i FN:s narkotikakommission.
– Jag har aldrig sett en så aggressiv ton i de här sammanhangen, säger Martin Jelsma vid Transnational Institute.

För tre år sedan samlades FN:s generalförsamling för ett toppmöte om narkotika, UNGASS. Man enades där om ett omfattande dokument med rekommendationer till alla världens länder. Det var på många vis ett nyskapande dokument som kopplade ihop narkotikafrågan med frågor som mänskliga rättigheter, tillgång till vård och Agenda 2030.

Två år tidigare hade de internationella förhandlingarna mer eller mindre kollapsat på grund av oenighet mellan länderna. Därför sågs UNGASS 2016 och slutdokumentet av många som en stor framgång.

Läs mer: Hälsofrågan är den centrala

Det fanns dock en elefant i rummet, en fråga som inte diskuterades, och det var frågan om legalisering av cannabis. Den har nu seglat upp som en av de mest omtvistade frågorna i FN:s narkotikakommission (CND) med huvudkontor i Wien.

Bryter mot fördragen

Konflikten bottnar i att länder som Uruguay, Kanada och flera amerikanska delstater har legaliserat cannabis för icke-medicinskt bruk.

Läs mer: efter legaliseringen i Uruguay

De FN-fördrag som ligger till grund för global narkotikapolitik, som Allmänna narkotikakonventionen från 1961, ger visserligen länder stor flexibilitet i att själva lagstifta om sådant som skademinimering, till och med avkriminalisering, men drar tydligt gränsen före legalisering.

Konventionen kräver att länderna begränsar all handel, produktion, användning och innehav av narkotika till ”uteslutande medicinska och vetenskapliga syften”.

Länder som Kanada, som legaliserat användningen av cannabis för rekreationellt bruk, bryter med andra ord mot FN-fördragen. De som förespråkar legalisering menar att fördragen är föråldrade och behöver reformeras. Motståndarna till detta menar att Kanada och länder som trotsar fördragen underminerar internationell rätt.

”Katastrofala konsekvenser”

Den hårdaste kritikern av Kanadas politik är Ryssland, som är emot en legalisering av cannabis och som under det senaste året tagit en aggressiv ton i samtalen inom FN:s narkotikakommission i Wien.

I oktober i fjol, när Kanadas legalisering trädde i kraft, kallade Ryssland agerandet för ”oacceptabelt”, ”hycklande” och på tvärs med upprätthållandet av en rättsbaserad världsordning. Kanadas agerande kommer enligt Ryssland att ha ”katastrofala konsekvenser för sammanhållningen av den internationella rättsordningen”.

– Jag har aldrig sett en så aggressiv ton i debatten och sådana direkta anklagelser från ett land till ett annat, säger Martin Jelsma, programchef vid organisationen Transnational Institute, som följer debatterna i FN:s narkotikakommission.

Han beskriver det som att konflikten mellan Kanada och Ryssland nått en kokpunkt.

– Cannabis är nu en av de huvudsakliga frågorna på agendan i Wien. Ryssland har samlat en rad länder bakom sig som attackerar Kanada i debatterna.

Läs mer: Rysslands unga narkomaner offras

Martin Jelsma säger att länder som Ryssland, Kina och Filippinerna slår tillbaka eftersom de upplever att de gett för många eftergifter i narkotikafrågan. När mänskliga rättigheter blev en av pelarna i UNGASS-processen öppnades också dörren för kritik mot de här ländernas egen lagstiftning och agerande i narkotikafrågan. I exempelvis Filippinernas ”krig” mot narkotika har över 12 000 människor dödats sedan president Duterte tillträdde sommaren 2016.

– I och med UNGASS kom frågan om mänskliga rättigheter att bli en del av diskussionerna i FN:s narkotikakommission i Wien, vilket kan förklara varför de här spänningarna blivit så heta. Länder som Ryssland, Kina och Filippinerna känner att de behöver slå tillbaka och återta kontroll över drog-institutionerna i FN-systemet, säger Martin Jelsma.

Samarbete på andra områden

Medan cannabisfrågan blir allt mer infekterad pågår arbetet med genomförandet av det som länderna faktiskt kunde enas om under toppmötet för tre år sedan. Rekommendationerna man enades om tar fasta på vikten av ett brett fokus: man konstaterade att det inte går att fokusera endast på polisiära åtgärder och hårda tag, utan att det är en mix av åtgärder som behöver göras.

Genomförandet av UNGASS-rekommendationerna stöttas genom återkommande möten och workshops. Jo Dedeyne-Amann, chef för det gemensamma sekretariatet för Narkotikakommissionen (CND) och Kriminalpolitiska kommissionen (CCPCJ), säger till OmVärlden att mycket handlar om att länder lär av varandra.

– Ta Portugal som exempel, de får besök av många andra länder som vill lära sig om deras dekriminalisering [av personligt bruk av narkotika, reds. anm]. Det betyder inte att de kommer att härma deras lagstiftning rakt av, men vi ser en större öppenhet från länder att lära av varandra och titta på vad som funkar, säger hon.

Sekretariatet har också arrangerat workshops på begäran av länder som Bolivia, Trinidad och Tobago, Pakistan, Fiji och Bangladesh, som varit intresserade av hur de kan anpassa sin lagstiftning till UNGASS.

– Det visar att UNGASS inte bara är ännu ett dokument som förhandlas ram och sen läggs i hyllan. Faktum är att flera länder nu använder överenskommelsen som grund för när de själva uppdaterar sina nationella strategier mot narkotika, säger Jo Dedeyne-Amann.

Axel Kronholm