Go to main navigation
Plastregn.jpg

Ett kreditkort i veckan. Det är vad vi i genomsnitt får i oss av mikroplaster, främst genom dricksvatten. Mikroplasterna är ofta sammanlänkade med tungmetaller och bakterier.

Foto: Bild: 22blocks; Kollagefoton: ©CreativeCommons; ©Wikipedia; ©WikiCommons

nyhet

Chockrapporten: Det regnar plast

Från djupet av Marianergraven till Klippiga bergens mest avlägsna toppar och Arktis oändliga vidder. Överallt noterar forskare en enorm ökning av mikroskopiska plastbitar. Slutsatsen: Mikroplast regnar från himlen.

När forskaren Gregory Wetherbee nyligen analyserade insamlat regnvatten från några av de mest avlägsna topparna i Klippiga bergen gjorde han en överraskande upptäckt. Istället för jord och mineralpartiklar hittade han mängder av färgglada mikroskopiska plastfibrer. Hundratals mil från närmsta möjliga utsläppskälla.

Slutsatsen var så överraskande att den fick sätta titeln på hans rapport till US Geological Survey: ”Det regnar plast”.

På senare tid har det strömmat in fynd av mikroplast från de mest avlägsna hörnen av planeten. I världens djupaste djuphavsgrav, Marianergraven, i västra Stilla havet hittade forskare nyligen mängder av plastavfall. Uppmärksamheten blev stor när den amerikanska äventyraren Victor Vescovo gjorde världens hittills djupaste dyk i området, till nästan 11 000 meter, endast för att hitta en plastpåse på botten.

Mikroplast i massor har även hittats i snön på Arktis, på botten av ishavet och på topparna av Pyrenéerna och Alperna.

Ett kreditkort i veckan

Forskare har nu dragit slutsatsen att mikroplast i ökande utsträckning finns över hela jordklotet och påverkar allt liv på planeten. De mikroskopiska bitarna kan driva med vindarna enorma sträckor och ramlar ner på jorden igen med regn och snö.

– Det viktigaste resultatet vi kan dela av oss med till allmänheten är att det finns mer plast där ute än vad vi tidigare trott, säger Greg Wetherbee till The Guardian.

– Det finns i regn, det finns i snö. Det är en del av vår miljön nu, säger han.

Det innebär att plasten också finns i den mat vi äter. Nya forskarrön visar att människor i genomsnitt stoppar i sig plast motsvarande ett kreditkort i veckan, främst genom dricksvatten.

Eftersom mikroplasten rör sig med vindarna innebär det också att vi ständigt får i oss partiklarna när vi andas. Hur mycket det rör sig om vet forskarna ännu inte. Inte heller exakt vilka hälsoeffekter det kan ge upphov till.

Plast motsvarande en miljard elefanter

Vad man däremot vet är att bitar av mikroplast ofta sitter ihop med tungmetaller som kvicksilver och andra hälsofarliga kemikalier. Mikroplaster kan också vara bärare av hälsofarliga bakterier.

Den största källan till utsläppen är nedbrytningen av engångsplastartiklar. Forskare räknade för några år sedan ut att mänskligheten sedan 1950-talet har producerat 8,3 miljarder ton av plast – motsvaranden en miljard elefanter. Av detta har runt 6,3 miljarder ton har hamnat på sophögar, där plasten långsamt bryts ner i mikroskopiska delar.

Varje dag tillverkas lite drygt en miljon ton plast. Drygt hälften är engångsplast. Varje minut säljs runt en miljon plastflaskor, av vilka cirka bara en femtedel återvinns. Frågan har under de senaste åren blivit politiskt hett. Många länder har förbjudit eller är på väg att förbjuda engångsplaster.

Läs mer: Här är länderna – och städerna – som stoppat plasten

Eftersom det mesta av plasten inte är biologiskt nedbrytbart kommer det att stanna i miljön i uppemot tusen år.

Läs OmVärldens tema om den globala skräpkrisen

Mikael Färnbo