Go to main navigation
Sudan

Sedan i december har demonstranter tagit till gatorna runtom i Sudan för att kräva att president Omar al-Bashir, som styrt landet sedan 1989, avgår.

Foto: REUTERS/Mohamed Nureldin Abdallah

NYHET

Folkvreden i Sudan växer – vill se att presidenten avgår

Efter 30 år vid makten skakas nu Sudans president Omar al-Bashir av omfattande demonstrationer. Men militären, som avsatt tidigare regimer, står än så länge bakom presidenten.

Gnistan som tände folkvreden kom i december, när staten höjde priset på bröd och bränsle. Protester bröt ut i staden Atbara men spred sig snabbt till andra städer i landet, däribland huvudstaden Khartoum. Protesterna tog också snabbt en politisk inriktning och demonstranterna började kräva president Omar al-Bashirs avgång.

Johan Brosché, forskare vid institutionen för freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet, berättar att Sudan har en historia av att avsätta regimer genom folkliga protester.

– Såväl 1964 som 1985 avsattes militära regimer efter omfattande demonstrationer. Det som var nyckeln till framgång för demonstranterna då var att militären till slut bytte sida och lierade sig med demonstranterna. Men den här gången har militären inte hittills visat några tecken på att byta sida, säger han.

Omar al-Bashir har styrt landet sedan 1989, i trettio år, och är åtalad vid internationella brottmålsdomstolen för krigsbrott. Enligt Human Rights Watch har polis och paramilitära styrkor slagit tillbaka mot demonstranterna med gummikulor, skarpladdade vapen och tårgas. Hittills ska så många som 40 människor ha dödats, däribland barn, sedan demonstrationerna började den 19 december.

Fattigdom och förtryck

Sudan har plågats av inbördeskrig under flera decennier. I landet lever omkring två miljoner internflyktingar och 1,2 miljoner flyktingar från andra länder. Sammanlagt är 5,5 miljoner människor i behov av humanitär hjälp. Fattigdomen är utbredd liksom undernäringen.

Efter 2011 då Sydsudan blev självständigt försämrades Sudans ekonomiska förutsättningar ytterligare, eftersom man då blev av med en majoritet av landets oljefyndigheter. Hösten 2017 lyfte USA slutligen de sanktioner som man länge haft mot landet, men trots detta verkar utvecklingen inte ha vänt.

Med ett åtal för krigsbrott hängande över sig har Omar al-Bashir ett särskilt stort intresse av att hänga kvar vid makten. Den 75-årige presidenten har även signalerat att han tänker ställa upp för omval år 2020.

– Många sudaneser har levt hela sina liv med Bashir vid makten. Det är en regim som har utfört mängder av övergrepp, i början framför allt i södra Sudan men och sedan 2003 framförallt i ock så i Darfur. Situationen är även svår i huvudstaden Khartoum med utbredd fattigdom. Dessutom så fängslar regimen ofta journalister och aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter, säger Johan Brosché.

Ny attityd från väst

Från väst har man på senare tid blivit mer vänligt inställd till det sudanesiska styret, upplever Johan Brosché. Enligt honom är det framför allt EU som inte är lika angeläget om att kritisera Sudan när det gäller mänskliga rättigheter som tidigare, eftersom man i dag samarbetar för att se till att de 1,2 miljoner flyktingar som uppehåller sig i Sudan stannar där.

– Sudan är ett stort transitland för flyktingar på väg till Europa och samarbetar i dag med EU för att stoppa dessa människor från att resa vidare till EU:s gränser, säger Johan Brosché.

Än så länge visar demonstrationerna inga tecken på att avta, tvärtom tycks de växa både i kraft och geografiskt. Johan Brosché tror att historien av att avsätta tidigare regimer genom protester stärker demonstranterna.

– Det finns en stolthet i den här historien som jag tror stärker uthålligheten i protesterna. Jag tror att de kommer att hålla i sig, men samtidigt är al-Bashir verkligen en överlevare som behållit makten under 30 år av inbördeskrig. Han har än så länge också kontroll över armén och sin starka säkerhetstjänst, säger han.

Axel Kronholm