Go to main navigation
HeroinRutenAfrika.jpg

I städer längs Afrikas östkust – från Kismayo i Somalia till Kapstaden i Sydafrika – har heroinhandeln ätit sig in i lokalsamhällena.

Foto: 22blocks

NYHET

Drogepidemi hotar Afrikas utveckling och säkerhet

Allt mer narkotika smugglas genom Afrika. På vägen till marknaderna i Europa göder den illegala handeln korruption, finansierar politiska valkampanjer och spär på en missbruksepidemi.

Afrikas länder hotas på flera fronter från inflödet av narkotika. Statistik är svåröverkomlig, men siffror över beslagtagna droger talar sitt tydliga språk: på ett år har beslagen av kokain ökat med 26 procent. Mellan 2017 och 2018 steg beslagen av heroin med 31 procent, vilket är en tredubbling sedan 2013.

Ovanpå detta sprider sig missbruket av tramadol, ett billigt smärtstillande läkemedel, som en löpeld särskilt i Väst- och Nordafrika.

– Det här är mycket oroande trender som utgör ett stort hot mot utveckling och säkerhet i Afrika, säger Amado Philip de Andres, baserad i Nairobi, Kenya, som regional representant för FN:s drogorgan UNODC i Östafrika.

När det gäller kokainet ser Amado Philip de Andres hur de internationella drogsyndikaten hittat en ny och växande marknad i den medelklass som blir allt större på kontinenten.

– De försöker förvandla den här medelklassen till missbrukare, säger han.

Väst-, Central- och Nordafrika står i dag för 87 procent av världens beslag av opioida läkemedel som tramadol. I vissa länder håller missbruket av tramadol på att bli ett större problem än några andra droger, enligt UNODC:s senaste World Drug Report.

Den södra rutten

Ökningen av heroin beror till stor del på att smugglingen till Europa från Afghanistan hittat nya vägar. Heroinets självklara väg från Afghanistan till Västeuropa har länge gått genom Balkan och det är fortfarande den dominerande rutten. På senare år har dock ”den södra rutten” blivit allt populärare, det vill säga sjövägen upp genom Röda havet eller via Afrikas östkust.

I städer längs denna kust – från Kismayo i Somalia till Kapstaden i Sydafrika – har heroinhandeln ätit sig in i lokalsamhällena. En ny rapport från Enact visar att det handlar om en mångmiljardmarknad som göder politiska eliter, korruption och kriminella nätverk. Rapporten slår fast att effekterna av handeln ”är skadliga för demokrati och möjligheterna för bred ekonomisk utveckling”.

Läs mer: Global drogpolitik vid vägs ände?

Drogerna sprids också på de inhemska marknaderna. FN:s årliga World Drug Report visar att man i Afrika just nu uppmätt den snabbaste ökningen i användande av heroin i världen. Kenya uppskattas enligt Enact ha omkring 55 000 injektionsmissbrukare, medan Tanzania har 32 000 och Sydafrika över 100 000.

Hot mot utveckling

Enligt Amado Philip de Andres utgör detta ett allvarligt hot mot hela kontinentens framtida utveckling. Genomsnittsåldern i Afrika är 17 år och fram till 2050 kommer kontinenten att växa med 1,2 miljarder människor.

– De här unga människorna är måltavla för smugglarnätverken. Vissa riskerar att dras in i missbruk medan andra lockas till att ansluta sig till nätverken för att överleva och få en inkomst. Det internationella samfundet måste inse vikten av att satsa på Afrikas ungdom och skapa möjligheter för dem, så att de inte dras in i detta, säger han.

Städer med utbredd narkotikahandel, som Mombasa och Kapstaden, ser även ett gängvåld som blir allt mer hänsynslöst. Från FN oroar man sig också över möjliga kopplingar mellan smugglarnätverk och våldsam extremism.

– Allt oftare ser vi dessa länkar mellan narkotikahandel och terrorism, säger Amado Philip de Andres.

Knarkpengar i politiken

De senaste decennierna har pengar blivit allt viktigare i afrikanska valrörelser. I det senaste valet i Kenya uppskattar man att Uhuru Kenyatta spenderade motsvarande 50 miljoner amerikanska dollar på sin återvalskampanj. Bara att kandidera för att väljas till guvernör kan kosta så mycket som sex miljoner dollar i Kenya.

Enligt rapporten från Enact är det inte ovanligt att politiker hämtar finansiellt stöd från personer som är inblandade i droghandel, pengatvätt, upphovsrättsintrång, trafficking eller andra illegala transnationella företeelser. I exempelvis Tanzania är den sortens svarta pengar en viktig källa för att finansiera valkampanjer, hos såväl Revolutionära statspartiet (CCM) som oppositionen.

Läs mer: Krig, pengar och opium i Myanmar (Burma)

Det är inte bara politiken som dopas genom inflödet av svarta pengar från narkotikahandeln. Hela ekonomin riskerar att drabbas när laglydiga företag får svårt att konkurrera med entreprenörer som förlitar sig på illegala pengaflöden, konstaterar Enact.

Goda exempel att följa

Amado Philip de Andres på UNODC lyfter gärna fram Kenya och Etiopien som goda exempel när det gäller att bekämpa och förebygga narkotikahotet. I Kenya arbetar han med regeringen med att etablera en anti-korruptionsbyrå och att stärka gränsbevakande myndigheter.

– Vi stöttar också regeringar i hur de ska bekämpa penningtvätt och hejda illegala finansiella flöden i regionen. I Kenya har vi upprättat en specialiserad narkotikaenhet som ska bevaka gränserna och vi har en liknande enhet på gång i Etiopien.

Något man måste bli bättre på i många afrikanska länder är att föra statistik. Av Afrikanska unionens 54 medlemsländer var det bara 14 som svarade på frågeformulären som UNODC skickade ut inför deras senaste rapport för att få veta mer om utbud och efterfrågan på narkotika i respektive land.

– Vi behöver få bättre statistik så att vi kan börja identifiera vad som fungerar och sprida den kunskapen till beslutsfattare. En del länder har kommit långt med ambitiösa behandlinsprogram för missbrukare. Vi behöver koppla ihop dem med andra länder och se till att man kan lära av varandra, säger Amado Philip de Andres.

Axel Kronholm