Go to main navigation
great green wall den stora gröna muren

Som en motvikt till murar som skapar gränser mellan folk vill "The Great Green Wall" istället förena människor och tackla en rad utmaningar i Sahel-regionen i Afrika

Foto: Great Green Wall Initiative

NYHET

Drömmen om den gröna muren i Afrika

Murar och gränser brukar ofta dela upp folk och länder. Men ”den stora gröna muren” i Afrika vill göra tvärtom – och samtidigt rädda klimatet.

Det är i år 30 år sedan Berlinmuren föll. Sedan dess har det byggts allt fler murar i världen – som seperarerar människor och länder.

Läs mer: 10 murar som gör avtryck i världen

Men i Sahel-regionen i Afrika byggs en mur som istället vill förena folk och nationer. 

– Ordet "mur" myntades som en slags metafor för att illustrera hur hållbara interventioner skulle kunna stoppa Saharas expansion längs Sahelbältet. Initiativet har fört samman 21 länder som utbyter och mobiliserar erfarenheter och kunskap, säger Philip Osano, programdirektör för naturresurser och ekosystem vid Stockholm Environment Institute i Nairobi, Kenya.

Redan på 80-talet hade Burkina Fasos dåvarande president Thomas Sankara en dröm om att skapa ett grönt bälte över Afrikas kontinent – från Djibouti i öster till Senegal i väster. 8 000 kilometer långt och 15 kilometer brett. 20 år senare formaliserades visionen och 2007 lanserades initiativet The Great Green Wall (GGW, ”den stora gröna muren”) av Afrikanska unionen.

Initiativet har stora ambitioner som alla anspelar på regionens många utmaningar – såsom konflikter och fattigdom. Det ska hejda ökenspridningen, förbättra jordens kvalitet, ge grödor bättre motståndskraft, återuppliva ekosystem, främja turism, återställa vattenkällor, skapa nya jobb, etablera kolsänkor, hindra konflikt och minska den globala uppvärmningen. 

– Huvudsyftet med initiativet var att bygga motståndskraftiga samhällen och ekosystem genom hållbar markförvaltning, säger Philip Osano som bland annat arbetar med att öka medvetenheten kring de ekonomiska fördelarna med att arbeta med en hållbar markförvaltning. 

– Att de afrikanska länderna satsar på att förvalta marken hållbart nu kommer att löna sig, att bara vara passiv kommer att kosta mycket mer i ett längre perspektiv, säger han. 

Visionen om "den stora gröna muren" har spridit sig och skapat fler liknande initiativ i världen. Foto: Great Green Wall Initiative

"Har blivit bättre"

Från början översattes de många målen till att genomföra trädplanteringar i 11 länder i regionen. Initiativets plan har över tid förändrats till att inte bara innefatta träd utan också andra typer av växtligheter eller landskap som gynnar lokalbefolkningen. Det har också blivit ett större fokus på att använda traditionella återplanterings-tekniker.

– Jag måste erkänna att jag är mer optimistisk för Sahel i dag än vad jag var för 40 år sedan när jag började arbeta i regionen, säger Chris Reij, en holländsk forskare ansluten till World Resources Institute, till Global Landscapes Forum. 

Förra årets Right Livelihood-pristagare Yacouba Sawadogo började arbetet mot ökenspridning i Burkina Faso under 1980-talet då regionen drabbades av svår torka. Sedan dess har han arbetat med att ta tillbaka grönskan och bygga upp en skog som i dag har en stor mångfald av träd- och växtarter.

– Det har blivit bättre, många av träden och djuren har kommit tillbaka och jag hoppas på att den utvecklingen kommer hålla i sig. Det går att bekämpa klimatförändringarna, sa Yacouba Sawadogo i en intervju med OmVärlden.

Läs mer: De får öknen att blomstra

I dag medverkar flera internationella partners såsom Världsbanken, FN:s ökenkonvention UNCCD och Europeiska kommissionen och 21 afrikanska länder i "The Great Green Wall Initiative". Länderna har antagit en regional strategi och satt egna nationella mål

– Etiopien har till exempel satt igång en väldigt ambitiös trädplanterings-kampanj. Den 30:e juli i år planterades över 350 miljoner träd för att motverka avskogning och klimatförändringar, säger Philip Osano på Stockholm Environment Institute.

Läs mer: Fem bra saker som hände i juli

"Resan till målet är lång"

Enligt initiativets hemsida så har 15 procent av området restaurerats med växtlighet. Exempelvis har det planterats 11 miljoner träd i Senegal och i Nigeria har 20 000 jobb skapats. 

Siffrorna som nämns kan dock vara lite väl optimistiska, menar bland andra Paola Agostini, expert på naturresurser på Världsbanken och som länge arbetat med initiativet som partner. De resultat som cirkulerar har inte alltid enbart med ”den stora gröna muren” att göra. Exempelvis står det på hemsidan att 5 miljoner hektar mark har återställts i Niger – något som jordbrukare i landet har arbetat med sedan 80-talet, menar Chris Reij.

Det kvarstår en del problem med att organisera initiativet och lära av tidigare framgångsprojekt i Sahel. Ett annat hinder är att det i vissa länder lever kvar gamla skogslagar som gör att träden i flera av länderna i regionen tillhör staten och inte jordbrukarna själva. 

– Programmet är massivt och kan nog i dag fortfarande kallas för en dröm. Resan till målet är lång, säger Paola Agostini.

IPCC positiva till muren

I den nyligen publicerade specialrapporten om mark- och skogsanvändning från FN:s klimatpanel IPCC nämns ”den stora gröna muren” som ett positivt exempel på hur världen kan hejda klimatförändringar och undvika svältkriser. 500 miljoner människor bor i dag i områden som drabbats av ökenspridning och som är mer sårbara för torka – något som den globala uppvärmningen kan förvärra än mer, enligt rapporten. 

Ökenspridning har enligt IPCC ökat de senaste decennierna och rekommenderar program i stil med den stora gröna muren "som har som mål att skapa vindskydd – såsom gröna väggar kan hjälpa till att minska sandstormar, vinderosion och fungera som kolsänka” skriver rapportförfattarna. Det finns också gröna mur- och dammprojekt i till exempel Kina, Algeriet, Mongoliet, Turkiet och Iran. 

I ett nytt initiativ ska även städer – och Asien – involveras i att bli grönare. Foto: FAO

Ny grön mur för städer

Efter att ha inspirerats av den stora gröna muren i Afrika lanserade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) ett nytt initiativ som är tänkt att också involvera städer. 

– Den snabba tillväxten av städer i världen gör att vi sätter stor press på jordens mark, ofta behöver skog eller annan växtlighet tas bort för att frigöra mark för urbaniseringen, sa Qu Dongyu, generaldirektör på FAO, när initiativet lanserades i september.

Det är inte bara städer i Afrika, utan också I Asien som ska få extra stöd i att skapa så kallade urbana skogar. Flera hundratusen hektar är tänkt att skapas och återställas till år 2030 – något som FAO menar både kommer vara ett sätt att hejda klimatförändringarna.

Philip Osano tycker det är bra med iniativ och investeringar som satsar på en grönare planet.

– Det behöver nödvändigtvis inte vara "murar" men länder, företag, samhället och individer behöver satsa mer på att plantera just träd eftersom de binder koldioxid, gör luften renare och ger människor och djur bättre hälsa, säger han.

Louise Gårdemyr