Go to main navigation
sdl5yULQ9M3pfc-nh crop.jpg

Vårdpersonal bär en patient med bekräftad ebola till ett behandlingscenter i Butembo i östra Kongo-Kinshasa den 28 mars 2019.

Foto: Baz Ratner / Reuters

NYHET

Nu sprids ebolan allt snabbare i Kongo-Kinshasa

Över 1000 fall av ebolaviruset har nu bekräftats. Bristande tillit och desinformation i lokalsamhällena försvårar försöken att få utbrottet under kontroll.

Den 1 april hade totalt 1089 fall av ebola bekräftats av hälsoministeriet i Kongo-Kinshasa. Hittills har 679 personer dött och 331 botats. Under förra veckan registrerades 72 nya fall, en ökning från 57 fall veckan före.

Det som särskilt oroar experter är att en stor andel av de nya fallen inte haft någon känd kontakt med tidigare kända fall. Det betyder att man inte har kontroll på smittspridningen.

– Vi har inte läget under kontroll och gör uppenbarligen inte allt rätt, säger Anna Sjöblom, talesperson för Läkare utan gränser, som nyligen arbetade med insatsen i Butembo.

Läs mer: Ebola når miljonstad i Kongo

Svår konfliktmiljö

Det var den 1 augusti 2018 som Kongo-Kinshasa officiellt bekräftade utbrottet av ebolaviruset. Epicentret av utbrottet är omkring staden Beni i Nord-Kivu, en provins som också är drabbad av utdragen konflikt. De senaste fyra åren har tusentals människor dödats och skadats i våldet omkring Beni.

Nyligen attackerades två behandlingscenter som Läkare utan gränser arbetar på, men de har nu öppnas på nytt och arbetet har återupptagits.

Ebola sprids genom kroppsvätskor som blod, saliv, avföring och svett. Den som smittats får bland annat hög feber och kan också få diarréer och börja kräkas, vilket innebär att snabb karantän och behandling är avgörande för att stoppa spridningen. Detta försvåras dock av den pågående konflikten i Nord-Kivu, som begränsar rörelsefriheten för såväl befolkningen som sjukvårdspersonal.

Konflikten undergräver även den allmänna tilltron till myndigheter och vårdinsatser. En ny undersökning publicerad i tidskriften The Lancet visar att knappt en tredjedel av de intervjuade i Beni och Butembo litade på lokala myndigheter. Det är dessutom vanligt med desinformation och konspirationsteorier. En fjärdedel av de svarande trodde inte att ebola överhuvudtaget existerade.

Försök att bygga förtroende

Detta är inte unikt för Kongo-Kinshasa utan något som ofta förekommer vid ebolautbrott. Till viss del är misstänksamhet från lokalsamhällena förståeligt, när sjukvårdspersonal i skyddsdräkter plötsligt dundrar in, sätter människor i karantän och påtvingar smittsäkra begravningar i strid med lokala traditioner.

– Ebola är så pass okänt i de här samhällena, och från tidigare utbrott har vi lärt oss att det kan skapa misstro och rädsla när man åker hem till människor för att ställa en massa frågor och direkt vill ta med sig sjuka personer till ebolacenter. Tvingande åtgärder, eller att ta hjälp av polis i själva smittspårningen, kan vara direkt kontraproduktivt. Så en del av den här misstänksamheten har nog att göra med själva ebolasvaret, men det är såklart många andra faktorer som påverkar också, säger Anna Sjöblom.

Ett tydligt tecken på att människor inte uppsöker vård är andelen som dör ute i samhällena. Av de nya ebolafall som upptäckts de senaste veckorna har 35 procent varit sådana där människor dött av ebola ute i samhällena. Det innebär att de inte har sökt någon vård eller kunnat identifieras som ebolasmittade innan de dog.

För att nå ut bättre och lindra misstänksamheten tittar man därför nu på möjligheten att upprätta mindre och mer lokala centrum för behandling.

– Man måste börja göra saker på ett annat sätt, och en möjlighet kan vara att behandla på lokal nivå för att också kunna komma närmare och engagera lokalbefolkningen för att öka tilltron till insatsen, säger Anna Sjöblom.

Axel Kronholm