Go to main navigation
5da445a5ca52e41000c19393_medium_eco-banerjee-duflo-kremer-3_2-press.jpg

Michael Kremer, Abhijit Banerjee och Esther Duflo får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – och frågan är om den marknadsliberala tradition som hittills dominerat priset nu brutits?

Foto: Niklas Elmehed

NYHET

Ekonomipriset 2019: De vet hur man bekämpar fattigdom

Det går att ta reda på vad som fungerar för att lyfta människor ur fattigdom. Det har tre unga forskare visat som nu får Riksbankens ekonomipris till Nobels minne.
–  Vi har samarbetat med dem länge, säger Ulrika Modéer, chef på UNDP.

Michael Kremer, Abhijit Banerjee och Esther Duflo fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. De hyllas nu för att ha revolutionerat utvecklingsekonomi, och att genom fälstudier tagit reda på vad som fungerar bäst för att lyfta människor ur fattigdom.  

Det är femtionde året som priset delas ut och Esther Duflo är den andra kvinnan någonsin att få detta pris.

Trion hyllas nu för sin banbrytande forsking inom fattigdomsbekämpning genom att bryta ner de stora frågorna till mindre beståndsdelar som faktiskt går att göra något åt. Fokus ligger inte på: Hur stoppar vi malaria? Utan: Är det bäst att sälja billiga myggnät eller ge bort dem gratis? Genom fältexperiment så har forskarna mätt vad som ger mest nytta för pengarna (gratis var mest kostandseffektivt) och på det viset kunnat skala upp projekten.

Michael Kremer var först att använda sig av fältexperiment för att undersöka hur olika utbildningsinsatser påverkade barns skolresultat i Kenya. Där upptäcktes bland annat att föräldrars perspektiv på vad skolan betydde för barnens framtid var en avgörande kraft i hur det gick för barnen i skolan. När man får fram sådan kunskap är det lättare att göra storskaliga insatser, i det här fallet, genom att fokusera på information till föräldrarna.

Abhijit Banerjee och Esther Duflo har sedan varit med och utvecklat metoden, bland annat i Indien där ett skolprojekt involverade nästan 60 miljoner barn. Idag gör man forskningsprojekt i ännu fler länder och i fler ämnen för fattigdomsbekämpning.

Ser vi ett paradigmskifte i valet av nobelpristagare? 

Tidigare ekonomipristagare har till stor del tagit fram marknadsekonomiska teorier och modeller medan pristagarna i år vill hitta lösningar för praktiska och verkliga problem med hjälp av fältexperiment.  

Anders Olofsgård, professor på Handelshögskolan i Stockholm är inte särskilt förvånad över att Kremer, Banerjee och Duflo fick årets ekonomipris eftersom att de varit ledande i ett inflytelserikt forskningsområde.

– Men jag hade trott att det skulle dröja, de är alla väldigt unga. Det är roligt att priset går till ekonomisk forskning som fokuserar på utveckling men det är nog inget ställningstagande från Nobelkommittén utan de kommer nog alltid att fokusera på bästa bidraget inom nationalekonomisk forskning. Att en kvinna får priset är en rimlig effekt av att allt fler kvinnor forskar idag och kommer därmed att bli vanligare framöver, säger Anders Olofsgård.  

Hubert Fromlet, forskare inom internationell ekonomi på Linnéuniversitetet berättar att han skrivit många debattartiklar för att lyfta fler kvinnliga forskare inom ekonomi.

– Det är väldigt positivt att en person som Esther Duflo får priset och att man ruckat på gamla banor kring att inte bara ge priset till män och att inte bara fokusera på teoretiska modeller. Nobelpriskommittén ska få en eloge för att de tänjt lite på sina principer och skapat utrymme för andra typer av ekonomiska initiativ, tycker Hubert Flomlet.

"Behövs för att förstå sammanhang"

FN:s utvecklingsprogram UNDP, som fokuserar allt mer på en multidimensionell fattigdomsbeskrivning, trycker på för att just statistik om detaljfrågor är till stor hjälp för fattigdomsbekämpning. Ulrika Modéer är chef på UNDP och gläds åt beslutet om årets nobelpristagare.

– Utvecklingsekonomi får nu sin rättmätiga plats. Det behövs för att kunna förstå sammanhang och samband mellan olika insatser för att bekämpa fattigdom. Vi har samarbetat med pristagarna under lång tid för att ta fram evidensbaserade data. Det finns ibland en bild av att utvecklingsarbete inte bygger på forskning men vi som jobbar med dessa frågor vill självklart åstadkomma effektiva resultat och där har samverkan med forskning haft en stor roll, säger hon.

Sofie Axelsson