Go to main navigation
unrwa-gaza-schmale.jpg

Mattias Schmale, som är operativ chef för UNRWA i Gaza, varnar nu för att pengarna till matprogrammen kommer att ta slut om ett par veckor.

Foto: Shareef Sarhan/UNRWA

nyhet

En miljon palestinska flyktingar kan snart stå utan mat från FN

FN:s organ för palestinska flyktingar har akut pengabrist. En miljon palestinska flyktingar står utan mat i juni om pengar till matprogrammen inte kommer in.

– Det mest akuta nu är det humanitära stödet med mat. Men även vår kärnverksamhet, utbildning och hälsa, är under hård press, säger Mattias Schmale, som är operativ chef för FN:s organ för palestinska flyktingar, UNRWA, i Gaza, när OmVärlden träffar honom under ett besök i Bryssel.

Han är i den belgiska huvudstaden för att informera EU-länderna om det akuta läget i Gaza – med hopp om att pengar ska strömma till och täcka upp det enorma budgetunderskott som organisationen kämpar med sedan drygt ett år tillbaka. 

UNRWA är FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar i Jordanien, Libanon, Syrien, Västbanken och Gaza. Drygt fem miljoner människor får stöd av organisationen, varav nästan en och en halv miljon i Gaza. Kärnverksamheten i Gaza är utbildning och hälsovård, men sedan Israels blockad av Gaza år 2007 har organisationen även ett massivt nödprogram för matdistribution. Halva Gazas befolkning, en miljon människor, är beroende av mat från UNRWA. Men om några veckor tar alltså pengarna till matprogrammet slut.

Fyllde upp budgethålet

Det var i början av förra året som USA:s regering – då UNRWA:s största givare – meddelade att den drog in 300 miljoner dollar av sitt stöd i avvaktan på att organisationen ska genomföra vissa reformer.

Läs mer om varför USA drog in stödet till UNRWA här.

De indragna pengarna var ett hårt slag mot organisationen.

– Förra året visste vi inte från månad till månad om vi skulle kunna betala ut löner till våra 30 000 lokalanställda inom skolan och hälsovården.

Men med ett intensivt kampanjarbete lyckades man samla ihop pengar för att täcka upp för det amerikanska bortfallet.

– Vi började året med 446 miljoner dollar i underskott – mer än en tredjedel av vår budget – men avslutade året med att ha fyllt upp det tomrummet. Det är en fantastisk framgång, säger Mattias Schmale och understryker att bland annat EU och Sverige spelade en viktig roll, både för att de sköt till mer pengar men framför allt för att de förmådde andra länder att bidra.

Totalt var det 42 länder och institutioner som sköt till extra pengar. Däribland Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait och Qatar som tillsammans gav 200 miljoner dollar. Det var en viktig utveckling säger Mattias Schmale.

– Det är första gången som Gulfstaterna bidragit med så mycket pengar till vår kärnverksamhet. Vi hoppas det är början på en ny trend och inte bara en engångsföreteelse.

Neddragningar och sparkrav i en svår tid

Men den finansiella situationen har kostat. För att anpassa sig, och hålla uppe förtroendet hos givarna, genomgick UNRWA en effektivisering och nedskärning av verksamheten och sparade in 92 miljoner dollar. Bland annat gjordes 500 heltidstjänster inom mentalsjukvården om till deltidstjänster. Sjukvårdspersonal och lärare som gått i pension har inte blivit ersatta. Skolklasserna har blivit större.

De här åtstramningarna genomfördes samtidigt som oroligheter i Gaza blossade upp. I den så kallade Stora återvändandemarschen har palestinier demonstrerat för att Israel ska lyfta blockaden av Gaza och låta de palestinska flyktingarna återvända hem. I de våldsamheter med vilka Israel svarade på demonstrationerna har minst 29 000 personer skadats och nästan 200 dödats – varav 14 barn från UNRWA:s skolor. De traumatiska konsekvenserna av demonstrationerna har ökat trycket markant på UNRWA.

– Neddragningarna kom i en tid när behovet av mentalt hälsostöd är större än någonsin, och där trycket på sjukhusen varit extra högt till följd av våldsamheterna, säger Mattias Schmale.

Samtidigt lyckades UNRWA, trots den finansiella situationen, hålla alla sina skolor och hälsocenter öppna.

– Vi är stolta över att ha kunnat välkomna alla barn tillbaka till skolan när det nya skolåret började i september. Inget barn har hittills förnekats skolgång, säger Schmale.

Men på sikt blir situationen ohållbar. Att kvaliteten på skolgången, med färre lärare, större klasser och indragen vidareutbildning av lärarna, går ner under ett år eller två kan vara okej, säger Mattias Schmale. Men pågår det längre går det snabbt ut på utbildningens kvalitet.

– Det är den stora oron för framtiden. Vi har haft stora framgångar vad gäller kvalitet på framför allt vår utbildning men också i vårt hälsoarbete, nu är vi rädda för att tappa den standard vi byggt upp över lång tid.

Ny situation

Det är inte första gången UNRWA står inför en finansiell kris. Vad som är nytt den här gången är omfattningen, säger Mattias Schmale. Han pekar också på effekterna av ett nytt politiskt klimat – starkt påverkat av Trump-administrationen – där bistånd börjat villkoras om mottagarna inte lever upp till givarnas politiska krav.

– Så det handlar inte bara om pengarna i sig utan det här är ett nytt sätt att bedriva bistånd som vi inte sett så tydligt innan, säger han.

Även Gaza förändras. Bortom all dramatik med krig och människor som skadas och skjuts till döds ser Mattias Schmale att Gaza långsamt håller på att brytas ner socialt.

För några veckor sedan träffade han några affärsmän för brödbrytning i ramadan.

– Det slog mig att för ett år sedan satt dessa personer och pratade om vilka utmaningar det innebar för dem att driva företag medan de i år bara pratade om hur de såg sin omgivning falla samman socialt, säger Mattias Schmale och nämner hur användandet av droger på gatorna ökat, prostitutionen gått upp och fattigdom, arbetslöshet och självmord ökat.

Arbetslösheten i Gaza är 53 procent, bland unga är den nästan 70 procent.

UNRWA en stabilitetsfaktor

Hela det internationella samfundet måste jobba mer aktivt för en fredlig lösning, tycker Mattias Schmale.

– Kostnaderna för dagens situation och vart vi är på väg, vad gäller exempelvis radikalisering, är för hög. Vi måste lära från tidigare erfarenheter i Irak, Syrien och Libyen och inte låta Gaza, och Västbanken, gå in i ett liknande kaos. 

Världen måste också förstå värdet av att UNRWA fortsatt kan verka i Gaza.

– Man kan inte vara ansvarig för 50 procents av befolkningens matförsörjning och för mer än tio procent av befolkningens utbildning och tro att det går att ta bort den servicen utan att äventyra stabiliteten i det landet. Det handlar inte bara om stabiliteten i Gaza utan även hos dess grannar, säger Mattias Schmale.

En ofrivillig 70-åring

UNRWA kom till som en tillfällig organisation 1949. I år firar UNRWA 70 år. Det är knappast någon feststämning som präglar jubileumsåret.  

– Jag skulle väldigt gärna vilja vara den sista chefen på den här posten. Inte för att vi skulle ha slut på pengar, utan för att UNRWA inte längre skulle behövas, säger Mattias Schmale.

Charlotta Asplund Catot